Seminariet inleddes med en inledning av riksdagsledamot Aki Lindén. Efter inledningen ingick i seminariet kommentarer av verksamhetsledare Pia Sundell, Barnavårdsföreningen som också är styrelsemedlem i Soste, social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen, Borgå stad och riksdagsledamot Johan Kvarnström. En paneldiskussion följde och diskussionen leddes av FSD:s ordförande Anette Karlsson.

I sina välkomstord betonade Karlsson hur viktigt det är att få kunna tala sitt modersmål i nödsituationer.

– Modersmålet är mycket viktigt när man har sådana problem att man måste kommunicera alldeles riktigt, kommenterade också Lindén i sin inledning behovet av att kommunicera med vårdpersonalen och räddningstjänsten på modersmålet.

Vårdreformen ser Lindén som en stor möjlighet som kommer att minska på sjukhusvistelsens längd och även dödligheten kommer att sjunka.

– Vi har ju här en organisatorisk medicin, sade Lindén som tror på vårdreformens effektiverande verkan. Receptet som han framhöll att fungerar är starkare vårdtjänster på grundnivån och ett egenläkarsystem.

Lindén hade förståelse för oron inom specialsjukvården men han var övertygad om att belastningen så småningom kommer att minska på den punkten.

– Om vi först kan satsa lite mera på grundnivån, leder det till en situation där man inte behöver så mycket de tunga tjänsterna mera, lovade Lindén.

– Att bilda på nytt ett omfattande egenläkarsystem med ungefär 1 000 läkare, det skulle kosta ungefär 150 miljoner, nämnde Lindén och påpekade att finansieringen för välfärdsområdena i hela Finland är 21 miljarder euro.

Enligt Lindén har inte alla av de nuvarande samkommunerna tillräckligt integrerade vårdtjänster men avsikten med vårdreformen är att nå den effekten. Till exempel i Päijänne-Tavastland har organisationen integrerats bara på den högsta nivån där man beslutar om finansiering.

– Man ska ha integration mellan grundnivån och specialnivån, samt mellan social- och hälsovårdstjänsterna, framhöll Lindén.

När det gäller de nya välfärdsområdena, ansåg Lindén att befolkningsunderlaget är idealiskt i Egentliga Finland och Birkaland med en halv miljon människor vartdera.

– De är idealiska för att bygga upp en kundorienterad organisation där till exempel tandvården är en stor enhet under en ledning.

Pia Sundell berättade att hon är den enda svenskspråkiga styrelseledamoten i Sostes styrelse. Soste är en takorganisation som samlar alla social- och hälsovårdsorganisationer.

Patient- och funktionshindersorganisationer är den största gruppen inom Soste och den näst största har med barn, unga och familjer att göra.

– Tjänsterna produceras allmännyttigt, ingen gör vinst på andra människors lidanden, kommenterade Sundell tredje sektorns verksamhet.

– Allmännyttigheten har ett värde för sig, sade Sundell som betonade vikten av tredje sektorns roll i alla av de tilltänkta välfärdsområdena.

– Det måste säkerställas att välfärdsområdena har en struktur genom vilken organisationerna kan vara med i kommunernas, välfärdsområdenas och andra intressenters årliga förhandlingar om främjande av hälsa och välfärd.

– Framtidens social- och hälsocentraler ska omfatta de tjänster och den förebyggande verksamhet som organisationerna erbjuder, vidhöll Sundell.

Soste upplever en stor osäkerhet gällande vem man ska diskutera med i övergångsfasen.

Ann-Sofie Silvennoinen från Borgå stad deltog i FSD:s seminarium om framtidens social- och hälsovård. (Foto: Simon Bergman)

Ann-Sofie Silvennoinen beskrev läget på kommunnivån nu när social- och hälsovårdslagarna har gått igenom.

– Vi arbetar i kommunerna med planeringen innan välfärdsområdets fullmäktige börjar med sitt arbete den 1 mars 2022.

Enligt Silvennoinen är det av avgörande vikt att man lyckas ta personalen med när välfärdsområdet tar över.

– I Östra Nyland har vi haft regelbundna personalinfon, berättade Silvennoinen.

Utöver personalinfon underströk hon även betydelsen av gemensamma seminarier tillsammans med tredje sektorn.

Situationen är ändå inte lätt eftersom vårdpersonalen har det tungt och tidtabellen är inte lätt för kommunerna.

– Både yngre och äldre mår sämre på grund av coronaläget, sade Silvennoinen och underströk hur viktigt det är att hålla personalen kvar inom vårdbranschen. Hon trodde att reformen kommer att underlätta rekryteringen av vissa yrkesgrupper. Enligt Silvennoinen är det speciellt viktigt att nå ut till de unga för att locka dem till vårdyrken.

– Det skrivs väldigt mycket om det som inte fungerar. Personalen som gör det här arbetet skulle gärna läsa om det goda och det lyckade som de har i sin vardag, sade Silvennoinen.

Enligt henne blir förändringarna i och med vårdreformen större för de mindre kommunerna i Östra Nyland än för Borgå stad.

Silvennoinen påminde om att det gäller att ordna skolning i hur man genomför förändringar, så att de i förmansposition kan hjälpa personalen att komma igenom förändringarna.

Riksdagsledamot Kvarnström noterade att en stor del av diskussionen på distriktskongressen hade handlat om vården.

– Ur socialdemokratiskt perspektiv är det viktigt att reformen genomförs utan stora privatiseringar, sade Kvarnström som menade att vårdreformen ska samtidigt vara en innehållsreform. För SDP:s del är budskapet i områdesvalet att man ska få vård i tid och samtidigt fokusera på personalens välbefinnande.

FSD:s valmanifest godkändes senare samma dag på kongressen och Kvarnström påminde om att SDP:s valmanifest kommer att publiceras i november. Enligt Kvarnström underlättar det valarbetet i framtida välfärdsområdesval att de från och med 2025 kommer att ordnas tillsammans med kommunalvalet.

I paneldiskussionen tog Sundell fasta på att det talas så mycket om bredare axlar som kommer med vårdreformen.

– En enskild förening har inte bredare axlar. Hur ska en ganska liten serviceproducent kunna svara på upphandlingskrav? Det finns väldigt många små organisationer, påminde Sundell.

Riksdagsledamot Lindén ansåg att lagen har skrivits på ett liknande sätt som kommunallagen.

– Den situationen som man nu har mellan tredje sektorn och kommunen, den ska man ha i framtiden mellan välfärdsområden och tredje sektorn, sade Lindén som undrade om det behövs en heltidsnämnd som ska jobba med tredje sektorn.

– I nuläget har en kommun en expert på ett område och en annan kommun på ett annat. Det blir synergieffekter och flexibilitet av att sudda ut gränsen mellan primär- och specialistvård, kommenterade Kvarnström som menade att inte alla upphandlingar behöver bli mastodonta.

Johan Kvarnström och Ann-Sofie Silvennoinen under paneldiskussionen på vårdseminariet. (Foto: Simon Bergman)

Bengt Kronqvist från Jakobstad påminde om att det i samband med lagberedningen talades om att man ska ha en certifierad leverantör.

– Där borde det vara väldigt bråda tider för alla små operatörer för att certifiera sig på ett sådant sätt att de kan överhuvudtaget användas, kommenterade Kronqvist.

Anna-Lena Aspegren-Törnroos från Malax berättade om vardagen inom vården.

– Vi har stor brist på vikarier överallt inom vården, också inom mitt område. Den ordinarie personalen måste ställa upp 24/7 på grund av vikariebrist och ganska många är utbrända.

Enligt Aspegren-Törnroos tjänar man bättre på att steka hamburgare på McDonald’s än inom vissa vårdyrken. Hon varnade för effekterna av personalbrist i kombination med låga löner inom åldrings- och barnomsorgen.

– Man måste komma med mer åtgärder för att stöda vårdpersonalen, sade Silvennoinen som efterlyste nya sätt att arbeta.

– Man behöver också ta i beaktande att de äldre ska få komma ut och det ska finnas aktiviteter och man ska känna att man trivs på ett servicehem, konstaterade Silvennoinen.

Sundell kommenterade att personalfrågan är akut för tredje sektorn.

– Vi kan inte ha en lönenivå som man inte kan leva på i huvudstadsregionen. Det räcker inte med en lönejustering på 100 euro i månaden. Det är också en ledarskapsfråga men lönefrågan är central, sade Sundell.

Kvarnström efterlyste strategiskt samarbete mellan partiet och facket.

– Vi måste vidare tänka på vad vi gör som arbetarrörelse som helhet.

Lindén konstaterade att i Danmark är det lagstadgat att en läkare inte har fler än 1 500 invånare på sitt område. Det har lett till en fungerande primärvård.

Sundell uppmanade till att investera i preventivt arbete trots att det kostar.

– Vi behöver jättebra kandidater i det här valet, personer som förstår sig på social- och hälsovård, sade hon om områdesvalet.

– Vi har 27 kommuner i Egentliga Finland och vi har tänkt att vi ska ha kandidater i varje kommun, berättade Lindén som är riksdagsledamot från Åbo.

– Nu är det viktigare än vanligtvis att kandidaterna är mycket kunniga. Det är mycket krävande att bygga ett förebyggande system och det här är lite svårare än att vara medlem i kommunfullmäktige, betonade Lindén.

Tom Långström från Esbo arbetar inom vården och frågade om vårdarnas arbetshälsovård efter reformen.

Marjo Österberg från Åbo betonade socialvårdens roll och att man ofta talar bara om hälsovården när man talar om vårdreformen. Enligt henne är många som söker sig till hälsovården ensamma och i större behov av socialvård.

– Inte vet vi socialarbetare inom kommunerna annat än att det är någon annan som betalar våra löner sedan, sade Österberg om reformen.

– Det är bra att ensamheten lyfts fram, kommenterade Silvennoinen och efterlyste lösningar på den punkten. Hon underströk också vikten av personalinfon så att alla är medvetna om vad förändringen går ut på.

Lindén konstaterade att arbetshålsovården fortsätter på samma sätt som nu och ingår inte i social- och hälsovårdsreformen.

– Det är sanningen att patienternas problem inte alltid är medicinska, sade Lindén men menade att hälsovården inom privata sektorn lockar patienter till sig också i sådana fall där något annat skulle behövas.

– Förebyggande arbete kostar också men det lönar sig i längden, kommenterade Kvarnström.

– Det är det första som bryter när det måste sparas och det är en ond cirkel som måste bli bruten.

– Det viktiga är att vi tänker på personalens välmående, kompetensen och de kunderna som är i en sårbar ställning, sade Silvennoinen.

Sundell lyfte fram barnens situation som har lidit under coronaviruspandemin.

– Barn har bara en barndom, den är just nu, den kan inte vänta tills coronan tar slut, den kan inte vänta till nästa regeringsperiod, den kan inte vänta att välfärdsområden kommer igång ordentligt.

Lindén varnade för att dammen brister i hälsovårdssystemet i samband med att de stora årskullarna åldras.

– Man måste koncentrera mycket resurser och vara klok i de här frågorna, sade Lindén som påminde om att efter reformen har kommunerna ansvar för det förebyggande arbetet.