Huvudnyheter

Kvarnström om entimmeståget: ”Dyra minuter”

Foto: Ian Granström
Riksdagsledamot Johan Kvarnström.

Riksdagsledamot Johan Kvarnström är inte överraskad när det gäller resultaten av Kommunikationsministeriets och Finansministeriets utredning som gäller planerade spårprojekt. Han har länge varit en kritiker av det så kallade entimmeståget mellan Helsingfors och Åbo. Han berättar för ABL hur han upplever läget med entimmeståget nu och varför han har varit emot projektet från första början.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

– En aspekt på det hela är ekonomi och en annan är klimat. Ekonomi har varit Samlingspartiets huvudargument och klimatsidan har varit De grönas huvudargument. Medan SDP har varit för projektet, har vi också varit mer splittrade i frågan.

Fast Kvarnström inte är särskilt överraskad, upplever han ändå den nya utredningen som betydande i sammanhanget.

– De tidigare utredningarna visade på en samhällsnyttokvot som var usel. En mer omfattande utredning av två centrala ministerier ger en stor tyngd åt det hela. Samtidigt har kostnaderna skenat på grund av omständigheterna i världen. Prislappen ligger ännu högre.

Entimmestågets helhetskostnader beräknas stiga till över 3,72 miljarder euro och den statliga och kommunala finansieringen ska uppgå till 2,55 miljarder.

– Av det som återstår skulle vara till en liten del EU-finansiering, men en stor del skulle komma från trafikavgifter. Kostnaderna skulle enligt rapporten delvis också kunna täckas med biljettintäkter. Risken finns att ännu färre väljer entimmeståget i så fall och också det skulle göra projektet mindre vettigt. Privata investerare skulle kräva garantier av staten och då skulle man socialisera risken. Släpper du in privata investerare, finns det en långsiktig risk att vår kritiska infrastruktur kommer i fel ägo.

Kvarnström är nöjd med att det har kommit kritiska uttalanden från både Centern och Samlingspartiet i kommunikationsutskottet efter att utredningen publicerades. Man vill omvärdera eller lägga projektet på is eller avsluta det.

För Kvarnström är klimataspekten är mycket viktig orsak till varför han är emot entimmeståget.

– Har visas det hur skadligt det egentligen är för klimatet. Vi talar om utsläpp som det tar 140 år att kompensera. Vi ska förstås tänka långsiktigt men vi borde få utsläppen ned under detta århundrade. Det är bara en belastning för klimatet för det här århundradet. Det är inte vettig klimatpolitik.

Ändå finns projektet kvar som en av de centrala målsättningarna för De grönas klimatåtgärder.

– Kommer det sådana här siffror, och om man fortsättningsvis håller fast vid projektet, blir det symbolpolitik som skapar grogrund för populism och gör klimatpolitiken mindre trovärdig. Hur ska Finland ha en seriös klimatpolitik om en av de centrala åtgärderna som föreslås av det partiet som säger sig vara det mest klimatambitiösa vore kontraproduktiv?, frågar sig Kvarnström.

– Finlands naturskyddsförbund är emot projektet av miljö- och klimatskäl. Jag hoppas att det har en effekt på De gröna, hoppas att de nu lyssnar på naturskyddsförbundet.

Kvarnström är inte heller överraskad över att projektbolaget har kommit med nya argument.

– Bolaget kom förstås med motargument redan idag, det är deras jobb. De säger att klimatavtrycket blir mindre skadligt om nya tekniker tas i användning, som fossilfritt stål. Samtidigt skulle kostnaderna öka markant. Det skulle vara helt oöverkomligt i den ekonomiska situationen som är idag.

Stora infrastrukturprojekt är enligt Kvarnström ett möjligt besparingsobjekt med tanke på energikrisen.

– När vi går till val med att utgifterna ska skäras ned lite utan att det drabbar utbildning, vård, socialskydd och ingen vill skära i försvaret eller miljösidan, så blir det inte så mycket kvar. Blickarna riktas delvis mot trafiksidan. Basunderhållet ska vi värna om för att det är på alla sätt vettigt att ta hand om det som vi har redan. Då ska man prioritera väldigt noggrant när det gäller nya investeringar och vi måste ha desto högre krav på samhällsnyttokvoten.

Samtidigt säger Kvarnström att man måste också beakta sådant som jämlikhetsaspekten.

– Jag tycker att det är lite märkligt att vi inte har tågförbindelse till Borgå som östbanan skulle åtgärda.

Entimmeståget ser Kvarnström som negativt inte bara ur västnyländskt perspektiv, utan när man ser på hela landets intressen.

– Det finns ingen rapport som visar att entimmeståget skulle vara ekonomiskt lönsamt. Det här ger stöd åt den linjen som många västnyländska politiker har haft. Fakta talar emot de här projekten, det vore dyra minuter. När vi satsar på kollektivtrafiken, måste vi satsa effektivt. Tänk hur vi kan för miljarder utveckla kollektivtrafiken på ett kostnadseffektivt sätt. Om viljan finns, går det att få biljettpriserna ner på existerande rutter eller lägga in fler turer.

När det gäller tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo, förespråkar Kvarnström en eller två nya mötesplatser.

– Man måste se aktivare på den nuvarande förbindelsen. Att bygga dubbla spår längs hela kustbanan är inte heller kostnadseffektivt. En ny mötesplats skulle redan göra stor nytta. En försening leder till många förseningar. Med en eller två mötesplatser till skulle trafiken löpa smidigare och kostnaden skulle vara en liten bråkdel av vad entimmeståget kommer att kosta.

Sedan när det avgörande beslutet om entimmeståget kommer att fattas, har Kvarnström svårt att se att någon tar fram så mycket pengar i den situationen.

– Det var tur att Samlingspartiet inte fick igenom sitt förslag i budgetförhandlingarna. En halv miljard skulle de ha lagt till som skulle ha varit illa använda pengar. Lite pengar har det förstås redan gått till planeringen av entimmeståget, och det är förstås synd. Men vissa element blir av, Esbo stadsbana, Åbo bangård och direktbanan Esbo-Lojo-Salo, konstaterar Kvarnström.

– Det började med en regionalpolitisk självbevarelsedrift och intressebevakning ifall vår region skulle få sämre service. Fast vi fortsättningsvis ska stå upp för vår region känns det helt sekundärt. Det här är en stor fråga för hela Finland. Att sätta in många miljarder för olönsamma projekt som är skadliga för klimat och miljö handlar inte i huvudsak om oss utan om Finlands statsekonomi som skulle skadas.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE