– Om det inte fanns personal skulle regeringens åtgärd inte spara 89 miljoner euro, vilket nu är fallet och verkar vara det avgörande motivet, säger Kvarnström.

Personaldimensioneringen vid verksamhetsenheter för serviceboende med heldygnsomsorg och verksamhetsenheter för långvarig institutionsvård för äldre skrevs in i äldreomsorgslagen år 2020. En skyldighet att ha en personaldimensionering på minst 0,7 anställda per klient skulle träda i kraft under en övergångsperiod. I nuläget är kravet 0,65 och från och med december skulle kravet höjas till 0,7.

Det målet uppnås inte i och med att riksdagen idag röstade i enlighet med regeringens förslag om att skjuta fram förbättringen till 2028. Kvarnström hör till de som röstade emot förslaget och kritiserar det hårt.

– Personaldimensioneringen har hittills varit lyckad. Skillnaden mellan 0,65 och 0,7 ser liten ut till papper, men skulle göra vårdarnas arbete mycket mer hållbart, inte minst ur en etisk synvinkel.

Antalet enheter som redan uppfyller dimensioneringen 0,7 har ökat och många har redan planer på hur de ska nå kraven i december. Nu raserar regeringen allt det viktiga arbetet, säger Kvarnström.

Han anser att både klienter och personal blir lidande av regeringens linje.

– De som drabbas är äldre i stort behov av vård. Kvaliteten på äldreomsorgen försvagas och personalen får inte de länge efterlysta och efterlängtade förutsättningarna att sköta sitt arbete på det sätt de finner ändamålsenligt och hållbart, säger Kvarnström.

Han påpekar att regeringen Marin inte bara ändrade äldreomsorgslagen utan också satsade mer på vårdarutbildningen.

– Men därtill måste vi komma ihåg att en tillräcklig personaldimensionering gör att folk inte byter bort från branschen utan kan trivas med jobbet. Med bättre arbetsförhållanden kan många återvända till sektorn om de vet att de får utföra arbetet under goda omständigheter. Branschens attraktionskraft skulle förbättras, men det väger inte lika tungt som en inbesparing för regeringen, säger Kvarnström.