HSAF:s ordförande Folke Sundman inledde seminariet med ett tal där han betonade välfärdsmodellens betydelse för den nordiska socialdemokratiska identiteten och för framtiden. Han påminde också om hur historisk platsen för seminariet var och om Löfvens föregångare som hade åkt till Finland från Sverige för att fira HSAF:s tidigare märkesår.

Huvudtalaren Stefan Löfven tog inledningsvis fasta på HSAF:s långa historia.

– 125 år visar socialdemokratins betydelse över en lång, lång tid som alltid, sade Löfven och betonade att det som gäller är framåt. Att förklara vad den nordiska välfärdsmodellen är idag och vad kan den erbjuda i framtidens Europa innebär att mejsla ut vad som är kärnan i socialdemokratisk politik.

– Det innebär vilken kamp som kommer att behövas för att kunna leverera en bra välfärdsmodell, förtydligade Löfven. Gällande den nordiska modellen ville han också precisera att Finland, Sverige, Norge och Danmark alla har sina egna välfärdsmodeller.

– Det finns en viss skild lagstiftning när det gäller arbetsmarknaden men ju längre man kommer hemifrån, desto mer talar man om Norden och den nordiska modellen. Det finns några viktiga gemensamma nämnare i vår politik, konstaterade Löfven.

Han betonade att den demokratiska socialismens mål är fria och jämlika människor i ett demokratiskt samhälle. Han ville specifikt understryka demokratins betydelse för socialdemokratin.

– Ju fler som har tyckt till, desto stabilare blir det, menade Löfven.

Även alla människors lika värde uppfattade han som något väldigt centralt.

– Vilka skulle vara mer eller mindre värda och vem skulle avgöra det? frågade sig Löfven och varnade för sådana krafter som inte vill behandla människor på ett likvärdigt sätt.

Löfven talade också om frihetens betydelse och definierade socialdemokratin som en frihetsrörelse.

– Att frigöra människor innebär att man ska stå upp för alla människors lika värde, påpekade han.

Löfven kallade solidaritet “det vackraste ordet vi vet” och menade att solidariteten är förutsättningen för ett jämlikt samhälle.

– Vi är väldigt tydliga i vår analys som socialdemokrater att det finns en kamp mellan arbete och kapital. Vi måste se till att vi hanterar motsättningarna, sade Löfven och talade om hur viktigt det är att försöka samla parterna och göra det tillsammans.

Den generella välfärden definierade han som något som är bra för alla individer.

– Det är bra för vårt samhälle att alla inkluderas. Det gäller inte minst omställningen av vår ekonomi, konstaterade Löfven.

– Det är därför vi ligger så långt fram i en stenhård global konkurrens, menade han.

När det gäller den nordiska modellens styrkor, påpekade Löfven att den kombinerar effektiviteten i ekonomin med den ekonomiska tryggheten och man får hjälp att hitta nästa arbete.

– Parterna ska få ett stort utrymme, ett stort mandat, underströk han om vikten av arbetsmarknadens parter.

Löfven påminde om den långa kampen för modellen och den ideologiska grund den vilar på.

– Högern och borgerligheten har alltid varit emot men det är bra att de är för när det ändå är genomfört, konstaterade Löfven om det principiella godkännandet som så småningom har kommit från borgerligt håll.

Han ifrågasatte dock högerns förmåga och villighet att försvara den nordiska modellen också i nuläget med exempel från Sveriges historia.

– Det är bara att titta på borgerliga regeringsperioder i modern tid, sade Löfven och lyfte fram försämringar i arbetslöshetsersättningen och det minskade stödet till kommuner, utbildning och bostadsbyggande.

– Vi har fått en till högerregering som är helt beroende av högerextremister, Sverigedemokrater, påminde han om var den senaste regeringen i Sverige står.

– Vi har fått kritik av att vi är så kamerala att vi vill få ordning på ekonomin. Det är inte en kameral fråga för mig. Högern lämnar efter sig både högre arbetslöshet och sämre statsfinanser eftersom de vill ha en så liten gemensam välfärdssektor som möjligt. “Vi har inte råd”, säger de. “Vi måste skära här och här”. Starka stabila finanser är det som ytterst avgör, underströk Löfven betydelsen av sunda statsfinanser.

Stefan Löfven talar på HSAF:s framtidsseminarium. Till höger FSD:s ordförande Dimitri Qvintus. (Foto: Simon Bergman)

Löfven drog till minnes hemresan från Europafackets kongress 2008 i Sevilla när han diskuterade med en tysk affärsman under flyget från Madrid till Frankfurt.

– Nu var det dags att flytta produktionen från Ungern och Polen längre österut på grund av lägre löner och lägre kostnader.

– Jag tänkte att det här kommer aldrig att ta slut. Sedan tänkte jag, nähä, det kan ta slut om den globala arbetarrörelsen blir starkare, konstaterade Löfven.

– Den nordiska modellens styrka är allt viktigare när omställningen blir snabbare och kraftigare. Hur kan man hitta ett socialt skydd för löntagare i Europa?

Löfven påminde om att ibland har även högerpolitiker markerat att de förstår den nordiska modellens betydelse. Som ett exempel lyfte han fram Jean-Claude Juncker vars pappa hade varit fackligt aktiv inom stålindustrin. Ett annat exempel som han nämnde var Ursula von der Leyen som hade sagt att hon hoppas att hela Europa skulle ha samma täckning av kollektivavtal som Norden.

Sedan tog Löfven upp frågan om den nordiska modellens betydelse för klimatomställningen.

– Det är med vår syn som man kan klara också klimatomställningen. När vi har framtidens jobb har vi framtidens välfärd, sade Löfven och påminde om uppgiftens storlek på den globala nivån.

Han kom att tänka på ett möte med Indiens premiärminister Narendra Modi som hade tagit upp frågan om samarbete när det gäller cybersäkerhet. Löfven menade att Modi visste att ett litet land i Norden har någonting att ge.

Både Barack Obama och Joe Biden har sagt om Norden you punch above your weight.

– Det är en boxningsterm, ni slår hårdare än ni väger, förklarade Löfven på tal om hur Norden väcker respekt bland ledare i den stora världen. Han underströk betydelsen av jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller att åstadkomma ett starkare samhälle.

– Jag är en del av detta samhälle, jag har en plats i framtidsprojektet också efter en omställning, förklarade Löfven.

HSAF:s ordförande Folke Sundman, riksdagsledamot Ville Skinnari och riksdagsledamot Pinja Perholehto på HSAF:s framtidsseminarium. (Foto: Simon Bergman)

SDP:s partisekreterare Mikkel Näkkäläjärvi hade fått förhinder och riksdagsledamot Ville Skinnari ryckte in som hans ersättare.

Han inledde sitt tal med att ta fasta på ett uttryck som även FSD:s ordförande Dimitri Qvintus nämnde i sitt tal, nämligen Norden som “fyra rum och ett kök”.

– Alla har ett rum som är inrett på sitt sätt, men vi har ett gemensamt hem. Borta bra men hemma bäst och det gäller hela Norden, konstaterade Skinnari. Enligt honom är vi starkare tillsammans och det är svårt att hitta ett bättre exempel på det än nordiskt samarbete.

– Sverige är en framgångssaga men så är också Finland, sade Skinnari och betonade att för Finland är Sverige den viktigaste partnern när det gäller att bygga en gemensam framtid. Att båda länderna ska vara med i Nato poängterade han att är ett naturligt nästa steg. Han ville också påminna om att Nato är en del av den totala säkerheten men det finns också annat.

– Vi måste tillsammans uppfatta det nya normala, betonade Skinnari och talade om den geopolitiska och geoekonomiska omvälvningen.

Enligt Skinnari handlar den totala säkerheten inte bara om försvaret utan om hela samhället, dess sammanhållning och viljan att samarbeta.

– Konkurrensen gäller särskilt kritiska naturresurser. Vi behöver en gemensam vision om logistik, cybersäkerhet och det gäller för de nordiska länderna att skapa denna vision tillsammans. Havet stormar och vi sitter i samma båt, Finland, Sverige och de nordiska länderna, sade Skinnari.

Enligt honom bör den nordiska dimensionen synas i EU-politiken. Han talade om teknologiska lösningar, finansieringslösningar, samarbete inom forskning och utveckling och övergripande projektkompetens.

Riksdagsledamot Pinja Perholehto på HSAF:s framtidsseminarium. (Foto: Simon Bergman)

Efter Skinnari fick riksdagsledamot Pinja Perholehto ordet.

– Jag tänker att speciellt för min åldersgrupp är det viktigt att de kan känna att om man försöker sitt bästa, räcker det, och det är vad socialdemokrati handlar om, slog hon fast en definition på socialdemokrati.

När det gäller framtiden påminde hon om den ångest många unga känner, till en del på grund av hotande krig i Ukraina och Mellanöstern, men också av miljörelaterade orsaker som till exempel förlusten av biologisk mångfald. Hon uppmanade till att ta unga människors rädsla på allvar.

Perholehto talade om den nya välfärdstaten när hon berömde den tillit människor kan känna för varandra i Norden och hänvisade även till Skinnaris kommentarer om total säkerhet.

– Våra fiender och dagens utmaningar är inte längre desamma, konstaterade Perholehto om tiden när välfärdsstaten byggdes jämfört med nuläget. Mental ohälsa lyfte hon fram som en folksjukdom i våra tider.

– Vi behöver inte bygga upp någonting helt nytt utan det gäller att förändra välfärdsstaten, stoppa naturförlusten och bekämpa klimatförändringen.

– Vi måste jobba som en stark rörelse, sade Perholehto och nämnde sådana honnörsord som avspänning, nedrustning, demokrati och fred. Hon ville lyfta fram fredsrörelsens betydelse samtidigt som hon konstaterade att hon fortfarande är för Finlands medlemsskap i Nato.

Enligt Perholehto gäller det en stark berättelse som betonar mänskliga rättigheter, demokrati och fred. Hon betonade fredsrörelsens och det nordiska samarbetets betydelse för unga människor, för vilka det gäller att tro på framtiden.

Sixten Korkman talar och Stefan Löfven lyssnar. (Foto: Simon Bergman)

Efter Perholehto stod ekonomen Sixten Korkman i tur. Han lyfte fram socialförsäkringssystemet och investeringar i humankapitalet. Ytterligare viktiga faktorer i den nordiska modellen är arbetsmarknadssystemet, institutioner, förhandlingar och överenskommelser.

– Gemensamma principer är viktiga, institutioner kan man diskutera. Det är viktigt att hålla fast vid värderingar. Den nordiska modellen har varit väldigt framgångsrik, sade Korkman och påminde om att de nordiska länderna är i topp när man mäter sociala framsteg.

Social Progress Index har utvecklats på basis av skrifter av ekonomerna Amartya Sen, Douglass North och Joseph Stiglitz. Korkman påminde om att nu senast är de fem nordiska länderna alla bland de sex främsta i världen. Han talade om den kapitalistiska välfärdsstaten där välfärden uppstår i en fungerande marknadsekonomi. Den ekonomiska effektiviteten uppstår av en kompletterande och en korrigerande mekanism.

Korkman drog till minnes att USA:s före detta finansminister Lawrence Summers hade sagt vid en konferens om den nordiska modellen att det inte bara handlar om solidaritet utan det är också bra för affärer.

– I Finlands fall har vi problem med alla pelare av modellen, sade Korkman och tog upp problem som en åldrande befolkning och att Finland har haft så lite arbetsrelaterad invandring och invandring över huvud taget.

– Nu domineras debatten av gängkriminaliteten i Sverige, men politik, kultur och näringsliv i Sverige alla drar nytta av invandrare.

Korkman underströk att vi inte är i ett katastrofalt läge, utan vi har tid att tackla det demografiska med politikens verktyg.

– Vi har inte längre en utbildningsnivå som är högre än konkurrentländernas. Vi har satsat för lite på utbildning, vi behöver mer satsningar på humankapital, betonade han.

Korkman åberopade även satsningar på förebyggande vård så att unga människor inte slås ut från arbetsmarknaden. Han menade att det gäller att värna om människovärdet och betonade vikten av respekt för mänskliga rättigheter.

– Det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I nyliberalismen har sociala och kulturella rättigheter ingen betydelse och högerpopulismen känner inte till mänskliga rättigheter. Den åldrande befolkningen är ett större problem än vad Socialdemokraterna säger, sade Korkman och samtidigt ifrågasatte de borgerliga nedskärningarna.

– Vi talar samma språk när vi talar om den nordiska modellen, sade han om Socialdemokraterna.

Paneldiskussionen fortsatte livligt med många publikfrågor. Löfven var glad att Pinja Perholehto hade lyft fram avspänningens betydelse. Han menade att den nuvarande upprustningen är något tillfälligt och han målade fram en vision om en värld som kännetecknas av annat än upprustning.

Paavo Lipponen hade många minnen från årens lopp men han talade också om vikten av att fördjupa EU-integrationen i framtiden. (Foto: Simon Bergman)

Bland publiken hade SDP:s tidigare ordförande Paavo Lipponen en hel del att säga, inte minst för att han hade så många minnen när det gäller HSAF och FSD. Han bedyrade också president Tarja Halonens insatser för välfärdssamhället.

– Så många vänner, alla de samtal jag har haft under åren med medlemmar i HSAF och FSD. Ett visst stöd fick jag också i mitt arbete och jag är mycket tacksam för det, sade Lipponen.

Han blickade också tillbaka på sitt arbete som partifunktionär och vad det hade betytt för honom att besöka socialdemokratiska partikongresser i Sverige.

– Jag fick tala med Tage Erlander, en av mina idoler, historiens mest framgångsrika socialdemokratiska ledare.

Enligt Lipponen behöver den nordiska modellen presenteras på ett övertygande sätt. Han betonade narrativets betydelse, om ett samhälle som bygger på gemensamt förtroende.

Lipponen uttryckte också oro för spridningen av autoritarismen. Han hoppades på ett EU-medlemskap för alla nordiska länder och att de nordiska länderna i EU skulle gå med i EMU.

– Det behövs en fördjupning av integrationen, sade Lipponen om EU där han önskade majoritetsbeslut. EU:s roll betonade han dessutom som värdegemenskap.

Tarja Halonen höll med de tidigare talarna om att det gäller att förstärka den nordiska profilen. Hon talade om vikten av att vara redo att bygga freden efter kriget i Ukraina och hon hoppades på att Sverige får komma med i Nato så snart som möjligt.

– Vi har alltid talat om fred också när kriget är nära, påminde även Halonen om att Nato och fredsrörelse inte utesluter varandra.

Miapetra Kumpula-Natri talade om en stor familj i Europa och att vara stark i Norden.

– Ingen ska uteslutas, sade hon om modellen där människan står i centrum.

– Jag är tacksam att få vara med i egenskap av tidigare SAMAK-sekreterare, sade i sin tur Christer Ahlén.

Han lyfte blicken mot EU-valet där det gäller att presentera socialdemokratin som ett attraktivt alternativ och att engagera unga människor.

Ahlén uttryckte oro när det gäller hur få ungdomar som röstar socialdemokratiskt.

– Jag tycker att det är synd att den nordiska modellen inte har vunnit större segrar internationellt, kommenterade Sixten Korkman diskussionen.

– Det finns mycket som vi gör som är bra. Varje land har sin historia, kultur och traditioner. Det gäller att ha ett starkare samarbete mellan de nordiska länderna och framför allt inom EU. Det är som att leva i en liten by.

Pinja Perholehto tillbakavisade Ahléns oro när det gäller ungdomarnas val av parti. Hon påpekade att i riksdagsvalet i Finland hade SDP fått fler röster av de unga än vad man hade fått på 20 år. Och i Norge växer AUF och i Sverige SSU mycket snabbt.

– Vad händer efter kriget, vad händer om Ryssland kollapsar, sade Perholehto om kriget i Ukraina och fäste blicken på återuppbyggnaden.

En del av publiken i Cirkussalen under HSAF:s framtidsseminarium. Till vänster president Tarja Halonen. (Foto: Simon Bergman)

Stefan Löfven påminde om att Europeiska socialdemokratiska partiet har kongress i Málaga i november.

– Sysselsättning är högt på agendan i EU-valet och jobben ska kopplas ihop med klimatomställningen. Ungdomarna kommer att efterfråga stål som byggs utan kol, sade Löfven.

FSD:s ordförande Dimitri Qvintus avslutade seminariet med ett tal där han sade några ord om president Martti Ahtisaari och utmålade sina visioner gällande det nordiska samarbetets framtid.

Efter seminariet skålade alla som hade kommit till Paasitorni utanför Cirkussalen. Där firade föreningen dessutom dess medlem Marianne Laxén som har utsetts till hedersmedlem i SDP på partikongressen i Jyväskylä.

Hedersmedlemmen i SDP Marianne Laxén gratuleras av HSAF:s ordförande Folke Sundman. (Foto: Simon Bergman)