Huvudnyheter

Lauri Finér om tankesmedjornas nedskärningar: “Man söker besparingar från medborgarsamhället i stället för att försöka åtgärda felen i beskattningen av kapitalinkomster”

Topi Lappalainen
Kalevi Sorsa-stiftelsens verksamhetsledare Lauri Finér.

ABL träffade Kalevi Sorsa-stiftelsens verksamhetsledare Lauri Finér för att diskutera regeringen Orpos nedskärningar som gäller tankesmedjor som står politiska partier nära.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

– Budgetrians beslut blev offentliga när regeringen gav sin budgetproposition förrförra veckas måndag. Statens grundfinansiering skärs ned helt och hållet från oss och andra politiska partier närstående tankesmedjor, säger Finér.

För nästa år öppnar man inte alls ansökningsprocessen för statsunderstöd för politiska tankesmedjor.

– För oss har det stått för 20 procent av finansieringen, i år betyder det 130 500 euro. Det är av stor betydelse för vår verksamhet, när vi måste få inkomsterna och utgifterna i balans, konstaterar Finér.

Fast nedskärningen kommer att påverka Kalevi Sorsa-stiftelsen negativt, kan Finér lova att stiftelsens verksamhet kan fortsätta också efter att man går miste om vad som har varit en femtedel av finansieringen. Det kan bli svårare för sådana tankesmedjor vars nästan hela finansiering har kommit via statlig finansiering och till exempel partiet har stått för en liten del av utgifterna.

– Kalevi Sorsa-stiftelsen får inte direkt finansiering från partiet, utan vi har stiftelser som finansierar oss. Till slutet av år 2026 har vi dessutom ett projekt på Balkan som finansieras av Utrikesministeriet. Till det projektet får vi sedan ansöka om fortsättning och det blir ett separat beslut sedan om man öppnar för ansökan i det fallet.

Finér ser nedskärningsbeslutet som en del av regeringens linje där man inte har sett medborgarsamhället som så viktigt.

– Man söker besparingar från medborgarsamhället i stället för att försöka åtgärda felen i beskattningen av kapitalinkomster.

Finér konstaterar att även regeringspartiernas tankesmedjor drabbas av beslutet.

– Det här är oroväckande. Om jag förenklar något är det medborgarsamhället som skiljer oss från auktoritära stater som Ryssland. Om vi tänker på den negativa demokratiutvecklingen i Ungern, har det inte hänt genom att man låter bli att hålla val. Duman samlas i Ryssland och Ungerns parlament men man tystar ned medborgardiskussionen som hör till demokratin. Förstås måste man se dimensionerna, Finland är varken Ryssland eller Ungern.

Finér är medveten om motargumentet att alla bör dra sitt strå i stacken, inklusive medborgarsamhället, när man stärker den offentliga ekonomin. Han vill ändå framhålla att det är förhållandevis små summor som man sparar från medborgarsamhället och många organisationer råkar ut för en situation där man bör samla pengarna direkt från privata individer eller företag.

– Alla organisationer har inte förmåga till att samla in pengarna för att kunna fortsätta med verksamheten, sade Finér med tanke på nedskärningar av medborgarsamhället i största allmänhet.

– Många organisationer har ingen personal som sysslar med att samla in pengar. De klarar inte av det här. Man skär ned 130 miljoner från medborgarorganisationer inom social- och hälsovården och sådana organisationer som inte har förmåga till egen finansiering klarar inte av det.

Finér medger att det kan också vara problematiskt, om till exempel en tankesmedja är alltför beroende av statlig finansiering.

– Men om staten är med i finansieringen, minskar det beroendet av enskilda finansiärer. Vem har råd att donera till sådan verksamhet, det är höginkomsttagarna och samma saker är inte viktiga för dem som för andra och det kan leda till skevheter i beslutsfattandet.

När det gäller skatteavdraget som gäller donationer till allmännyttig verksamhet, konstaterar Finér att till exempel miljöorganisationerna lämnas utanför avdraget. Med stora inkomster får du i praktiken hälften av staten i form av skatteavdrag men om du ha små inkomster, har du ingen nytta av det.

När det gäller grundtanken i att stöda med statliga medel verksamhet som står politiska partier nära, påpekar Finér att politiska partier sysslar med dagspolitik men det gör inte tankesmedjorna.

– Vår uppgift är att få till stånd en mångsidigare politisk diskurs, med fler nyanser och mer information. Det här löser man inte med partistöd, eftersom partierna har en annan roll än tankesmedjorna.

Kalevi Sorsa-stiftelsen grundades år 2005 tack vare det statliga stöd som man nu upphör med.

– Vår verksamhet handlar om att tänka på lång sikt och erbjuda ett forum för forskare och specialiserade aktörer. Det är inte partiernas uppdrag.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE