Opinion

Ledare: 12 år sedan terrordåden i Oslo och på Utøya

Wikimedia Commons
Blommor utanför Oslo domkyrka efter terrordåden i juli 2011.

Den 22 juli 2011 drabbades Norge av ett fruktansvärt chockbesked i form av terrordåden i huvudstaden Oslo och på Utøya där de socialdemokratiska ungdomarna i AUF hade sitt sommarläger. Idag är det den tolfte årsdagen av de tragiska händelserna.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Ett par veckor före terrordåden hade jag besökt Oslo och tänkt hur lugnt och tryggt det kändes att vara där. Det visade sig vara lugnet före stormen. Få historiska händelser har jag upplevt som lika chockerande som nyheten om den politiska terrorn i Norge.

Jag var i ett skede av mitt liv då jag slukade norsk litteratur och hade det norska språket som en speciellt givande hobby. Några år senare skulle jag hålla en grundkurs i norska för första gången.

Som en nordiskt inriktad aktiv socialdemokrat kändes det extra hemskt. Demoniserandet av socialdemokratin som är en fredsälskande rörelse har alltid känts extra obehagligt. Den 22 juli 2011 hade en psykiskt instabil person tagit till sig sådant konspirationsteoretiskt material där man utmålar socialdemokratin som roten till allt det onda.

Mördaren hatade invandrare men allra starkast motiverades han av ett hat för socialdemokratin som han upplevde att främjade en liberal invandringspolitik. Att söka sig till Utøya och mörda socialdemokratiska ungdomar var ett sätt att slå till mot socialdemokratins framtid. Dessutom var en del av de mördade ungdomarna invandrare. Det verkar ha gjort det extra sannolikt att han dödade invandrarna han fick tag på.

För socialdemokratin gäller det att föra arvet och kampen vidare från de som blev så brutalt mördade. Att inte tiga inför orättvisorna, att inte glömma den framtidstro och hopp de representerade. Det gäller att inte ge efter för det högerextremistiska hatet och kämpa för ett tolerant samhälle.

Tolv år har gått men något avstannade för gott den 22 juli 2011. Det är omöjligt att begripa hur länge det besinningslösa våldet fick räcka och hur många unga liv gärningsmannen hann ta.

Vi lever inte i ett samhälle idag där hatpratet skulle ha minskat men de senaste dagarnas politiska diskussion hemma i Finland har gjort fenomenet synligare. Det är oerhört viktigt att dra skarpa gränser. En nätkultur där avhumaniserandet är vardagsmat kan inspirera till nya terrordåd. Ett exempel är den accelerationistiska nynazistiska terrorcellen i Lahtis som hade planer på ett raskrig.

Den 22 juli 2011 gick en högerextremistisk man i Norge längre än så. Han förverkligade sina planer.

Det öppna samhället måste alltid vara på alerten mot sina extremistiska fiender. Och för socialdemokratins del gäller det att fortsätta kämpa för humana värderingar och jämlikhet.

Aldri tie, aldri glemme.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE