”Detta korståg, detta krig mot terrorismen, det kommer att ta tid.” Så sade president George W. Bush i september 2001, troligen ogenomtänkt. Antagligen förstod han inte helt och fullt vad det innebar vad han hade sagt och hur hans ord skulle eka i den muslimska världen och vilka signaler kristna extremister skulle få.

Redan då låg det nära till hands att tolka att kristen extremism var på väg att komma till ytan som en respons på salafismens framfart.

Så småningom tonades denna aspekt ned i USA:s utrikespolitik men tanken på krig i fjärran länder som religionskrig med kristna förtecken var något som blev populärt särskilt i högerextrema kretsar.

Också sådana högerextremister som planerade terrordåd på hemmaplan inspirerades av att tänka på medeltida korståg. Det mest kända exemplet är norrmannen Anders Behring Breivik som genomförde terrorattackerna på Utøya och i Oslo. Han om någon var djupt påverkad av korstågsromantiken.

Uttrycket Deus vult kom att bli populärt i högerextrema kretsar i Breiviks kölvatten, både i USA och internationellt. Oavsett om detta är sanning eller myt, har Deus vult (Gud vill det) sagts ha varit korsriddarnas stridsrop under det första korståget efter att påven Urban II hade uppmanat till religionskrig mot muslimer år 1095.

Heliga gravens av Jerusalem riddarorden har Deus lo vult som sitt motto i åminnelse av det första korståget. Det har inget i sig med högerextremism att göra men i den katolska traditionen och symboliken hänger Deus vult starkt ihop med värnandet av arvet från korstågen. Deus lo vult är en grammatiskt inkorrekt version av uttrycket men troligen den ursprungliga varianten som finns bevarad i källor från 1100-talet.

Uttrycket Deus vult har använts av Breivik och av sådana terrorister som Alexandre Bissonnette som attackerade en moské i Québec år 2017 och Brenton Tarrant som gjorde en liknande attack i Christchurch år 2019. Högerextremisterna som marscherade genom Charlottesville skanderade Deus vult år 2017 och en flagga med texten fanns på plats när mobben stormade Capitoliumbyggnaden den 6 januari 2021. När det uttrycket kombineras med ett jerusalemkors är budskapet tydligt. Signalen som sänds är beundran för och identifikation med korsriddarna som gick till religionskrig mot muslimer år 1095.

Pentagon har nu fått en ny chef, Pete Hegseth, som har tatueringar som föreställer ett stort jerusalemkors och texten Deus vult. Han talar gärna om korståg lite på samma sätt som islamiska jihadister talar om jihad, ibland i en krigisk kontext, ibland som metafor för något annat. Med sina tatueringar signalerar Hegseth att han hör tankemässigt hemma bland den kristna nationalismen. Han och hans gelikar vill göra en kristen nation av USA som historiskt har byggts med åtskillnad mellan kyrka och stat i åtanke.

En sak är vad detta innebär inrikespolitiskt för USA. En mer akut fråga uppstår apropå försvarsministerns religiösa sympatier när man ser på Israel-Palestinakonflikten.

President Donald Trump har redan föreslagit en uttömning av Gazaremsan från palestinier som åtminstone en tillfällig lösning. Han önskar att Egypten och Jordanien tar emot palestinier som är bosatta i Gaza. Som lösning på konflikten skulle det innebära etnisk rensning, något som extrema element i Israel har fantiserat om redan länge.

Israels före detta säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir, en hårdför högerextremist som nyligen avgick i protest mot vapenstilleståndet, har redan reagerat positivt på Trumps förslag. Etnisk resning av palestinierna från Gazaremsan passar nämligen väl ihop med hans agenda.

Mike Huckabee har nominerats till USA:s ambassadör i Jerusalem och han är känd för sin syn att palestinierna redan har missat sin chans när det gäller att få en egen stat. Förutom för före detta republikansk toppolitiker är Huckabee också en ärkekonservativ baptistpastor och hans politiska synpunkter färgas av hur han ser på religion.

Hur Trump kommer att försöka lösa Israel-Palestinakonflikten på sikt återstår att se men tecknen är inte positiva när man ser vilka rådgivare som får tunga poster i den nya administrationen. Det är välkänt att Trump själv besitter ingen stark religiös tro men med Hegseth som försvarsminister är risken överhängande att ett romantiskt synsätt på de medeltida korstågen kommer att påverka hur USA agerar inom den närmaste framtiden i Mellanöstern. Och ett sådant synsätt har inte brukat föra någonting gott med sig, varken i modern tid eller under medeltiden.