– Nato är en garanti för fred. Om Lettland inte skulle tillhöra alliansen skulle Ryssland mycket väl ha anfallit landet.

Det säger Jānis Sārts, direktör vid Natos strategiska kommunikationscenter i Riga, Lettland. Arbetarbladet ringer upp honom för att diskutera Rysslands eventuella intresse för att anfalla Lettland, men också hur letterna ser på kriget i Ukraina. Förutom Lettland är även de andra baltiska staterna, Estland och Litauen, av samma åsikt. Även de sistnämnda länderna gick med i Nato år 2004.

Liksom Finland gränsar Lettland också med Ryssland. Som en av de första sovjetrepublikerna förklarade Lettland sig självständigt från Sovjetunionen år 1991, ungefär samtidigt som Estland och Litauen, några månader före det kommunistiska imperiet kollapsade.

Ryssland hade före kriget i Ukraina en befolkning 100 gånger större än Lettlands och har en större armé än letterna, trots att stora mängder ryssar har dött i Ukraina. Men Sārts ser ändå inte att Ryssland skulle anfalla Lettland inom den närmaste framtiden. Han hänvisar till den mängd ryska trupper som finns i Ukraina och Kremls fokus på att ta över landet.

– Ryssland satsar allt på krigföringen i Ukraina. Att Kreml även skulle vilja anfalla Lettland, eller Baltikum överlag, ser jag inte som troligt i det här skedet. Om Ukraina vinner kriget tror jag ännu mindre på ett ryskt anfall mot Lettland.

Han tillägger att om Ryssland anfaller Lettland aktiveras Natos artikel 5. Artikel 5 innebär att om ett Natoland blir attackerat kommer alla andra medlemmar till undsättning. Artikeln har aktiverats endast en gång i historien. Det var efter attackerna mot World Trade Center i New York och USA:s försvarsdepartements högkvarter Pentagon år 2001.

Traditionell krigsföring har till stor del förts genom strid mellan trupper på slagfältet, men i och med utvecklingen av ny krigsutrustning är stora mängder markstyrkor inte lika betydelsefullt som under 1900-talet. Lettlands befolkning minskar och det betyder även att den lettiska armén är mindre i framtiden.

Sārts säger att befolkningsminskningen är något som landets militär även har observerat.

– Jag tycker ändå att Lettland har en slagkraftig armé. Men då vi hör till Nato garanteras vi militärt stöd av de andra länderna i alliansen.

Lettlands befolkning förväntas minska med över 600 000 fram till år 2050. Landet har under de senaste 25 åren tappat en fjärdedel av sin befolkning. Det är framför allt 20-35-åringarna som oftast flyttar bort, skriver Utrikespolitiska Institutet i Stockholm.

Belarus och Aleksandr Lukasjenko

Förutom Ryssland gränsar Lettland även till en annan diktatur, Belarus, i sydöst. Jānis Sārts säger att den politiska turbulensen som rått i Belarus även har påverkat Lettland.

– Landets ledare Aleksandr Lukasjenko valde att köra migranter, som hade anlänt till Belarus från Mellanöstern, till gränsområdet mellan Belarus och Lettland för att dessa sedan skulle träda in i EU. Syftet med det här var för att försöka destabilisera EU.

Sārts tillägger att i Lettland stödde man Lukasjenkos motkandidat i det senaste presidentvalet år 2020, Svjatlana Tsichanoŭskaja. Han säger också att Lukasjenko och Putin är mycket olika i sina roller som presidenter, vilket har synts tydligt i kriget.

– Då vi har sett Putin smida planer för anfall i Ukraina vill Lukasjenko å sin sida inte vara med i det här kriget. Men den politiska verkligheten tvingar honom att samarbeta med Ryssland.

Ryska trupper har anfallit Ukraina från belarusiskt territorium. Lukasjenko säger enligt flera medier, bland annat norska rundradiobolaget NRK, i februari 2023 att Belarus är redo att gå med i kriget om landet blir attackerat av Ukraina.

Falska nyheter, media och desinformation

Arbetarbladet når även Inga Spriņģe, grävande journalist vid den baltiska enheten av centret The Baltic Center of Investigative Journalism. Spriņģe förklarar att mediernas roll i rapporteringen om krig till stor grad påverkar läsare.

– Alla medier förmedlar på varierande sätt krigets händelser och dess utveckling. Det gäller därför för läsare och lyssnare att ha stark faktagranskning. Vad är sant, vad är sanning med modifikation och vad är propaganda?

Förutom medier på lettiska har landet även ryskspråkiga nyhetsforum. Lettland har en stor ryskspråkig minoritet, 26 procent av landets 1,7 miljoner invånare. Hon säger att medierna på lettiska rapporterar mycket om Nato och kriget i Ukraina. Angående Nato anser Spriņģe att alliansen är en garanti för fred i regionen.

– Det finns till och med egna spalter i tidningarna för kriget i Ukraina, striderna på fronten och letternas stöd till ukrainarna.

Sārts säger att Lettland har gett en procent av landets BNP till Ukraina i form av humanitär hjälp. Även ukrainska flyktingar har kommit till Lettland. Majoriteten av Lettlands befolkning har varit välvilligt inställda till dem, men inte alla.

– Jag upplever att vissa från den ryskspråkiga minoriteten tar Kremls sida i kriget och är mindre positivt sinnade till att ukrainare som flyr kriget kommer till Lettland.

Nära gränsen till Ryssland och Belarus kan letter även enkelt ta del av respektive lands medier. Men i båda länderna är medierna så gott som helt statskontrollerade. Oberoende ryska och belarusiska medier har flytt landet, som Arbetarbladet har rapporterat om tidigare.

I det lettiska parlamentet Saeima finns partiet Stabilitātei! (på svenska För Stabilitet) som arbetar för den ryska minoriteten i landet och dess önskan. Partiet har elva ledamöter av parlamentets totalt 100 platser. För att ett parti ska komma in i Saeima måste det få minst fem procent av alla röster.

Både Sārts och Spriņģe anser att yngre personer ur den ryskspråkiga minoriteten i Ryssland tenderar att i mindre grad jämfört med de äldre ta del av Kremls propaganda.

Spriņģe lyfter fram vikten av att nyheterna och informationen som ges ut är sanningsenlig, om den inte är det uppstår problem.

– Då det i dag finns många medier väljer folk nödvändigtvis inte att ta del av exakt samma nyheter. Vissa medier har nyhetsinslag fyllda av propaganda. Det uppstår således en ojämlikhet bland folk då vissa tar del av traditionell journalistik medan andra får sina nyheter via sociala medier där faktagranskningen inte är lika stark.

Personer som inte litar på traditionell media kan enligt Spriņģe eventuellt ha högre tröskel för att även lita på statliga meddelanden, till exempel om en främmande makt skulle attackera Lettland. Personer som inte litar på traditionell media verkar inte heller vara intresserad av onlinemedia bakom betalmur.

– Istället är man hellre intresserad av information som man kan få gratis, men med risk för större förvrängande gällande fakta i informationen, säger Spriņģe.

Desinformation och propaganda kan verkligen leda folk bort från sanningen. Spriņģe lyfter fram exempel på narrativet i vissa medier.

– Jag har från ryska medier hört att man kallar konflikten i Ukraina för “Natos krig mot Ryssland”, men det är ju egentligen “Rysslands anfallskrig mot Ukraina”.

Spriņģe lyfter upp som exempel narrativet att de tyska stridsvagnarna Leopard 2, som avses sändas till Ukraina, är en del av Natos upprustning. I själva verket är det ju en del av försvaret mot de ryska anfallen. Ukraina och västvärlden hoppas också att dessa ska bistå i återerövringen av de ryskockuperade områden i södra Ukraina.

TikTok

En social media-plattform som Spriņģe studerar i sitt arbete kring media och desinformation är kinesiska TikTok. Hon säger att jämfört med många andra länder i Europa använder letter ofta TikTok.

– Den forskning som jag har tagit del av visar att en fjärdedel av letterna använder TikTok åtminstone en gång i veckan. Det är inte endast yngre generationer som använder TikTok utan också medelålders. Bland 40-54 år gamla använder 20 procent av befolkningen TikTok.

TikTok anses vara starkt kopplat till den kinesiska staten. Enligt Spriņģe är Kreml aktivt på plattformen och förmedlar egen propaganda. Hon säger att somliga även har TikTok och andra sociala medier som sin huvudsakliga kanal för sökning av information.

– Jag uppfattar det som att många letter som tar del av TikTok återupprepar Kremls lögner om kriget. Det här är illa, säger Inga Spriņģe.

Inga Spriņģe är lettisk journalist och arbetar vid The Baltic Center of Investigative Journalism. Hon säger att en fjärdedel av letterna använder TikTok. ”Många letter har TikTok som sin främsta kanal för informationssökning”. (Foto: Privat)

Lettland stöder Finland

Finland står på tröskeln inför ett medlemskap i Nato. Det är endast Turkiet och Ungern som inte har godkänt Finlands ansökan till alliansen. När dessa länder accepterar medlemskapet är oklart, Turkiet förväntas skriva under först efter landets parlamentsval senare under våren.

Jānis Sārts säger att Lettland stöder helhjärtat Finlands process i att bli en fullvärdig medlem i alliansen.

– Finlands, men också Sveriges medlemskap i Nato, skulle trygga säkerheten i norra Europa men speciellt i Östersjön. Även Estland har varit tydliga med det här. Lettland önskar se Finland bli medlem i Nato, säger Jānis Sārts.