Motkandidaten Andrej Babiš, som ibland har kallats Tjeckiens Trump, var premiärminister i landet mellan 2017 och 2021. Pavel vann med 58 procent av rösterna mot 42 procent för Babiš.

“Pavel na Hrad”, Pavel till slottet, skanderade generalens anhängare. Det hördes ett historiens eko i deras slagord, eftersom anhängarna av Václav Havel skanderade i tiderna “Havel na Hrad”. Havel var Tjeckoslovakiens president 1989-1992 och Tjeckiens president 1993-2003.

Tjeckien blev självständigt år 1993 och alla presidenter har hittills suttit i tio år. Havel var en medborgarrättsaktivist och dramatiker som beundrades i hela världen, en symbol för demokratiseringen av länderna i före detta Warszawapakten.

Efter Havel hade Tjeckien en högerpresident, Václav Klaus, från 2003 till 2013. Klaus var känd som en anhängare av thatcheristisk ekonomisk politik, men presidenten spelar en större roll i utrikes- än i finanspolitiken. Under sin tidigare karriär som Tjeckoslovakiens finansminister och Tjeckiens premiärminister hade Klaus dock fått påverka den ekonomiska politiken under kritiska år av systemskifte från planekonomi till marknadsekonomi. Klaus var känd för sina euroskeptiska åsikter och folkomröstningen om EU-medlemskapet hölls under Klaus första år som president. Ja-sidan vann, men president Klaus sade varken ja eller nej under de sista månaderna inför folkomröstningen.

Sedan 2013 har Miloš Zeman varit Tjeckiens president. Han hade varit socialdemokratisk premiärminister vid millennieskiftet, men hade senare grundat ett nytt vänsterpopulistiskt parti. Zeman var länge känd för att ha nära relationer till Ryssland men gjorde en helomvändning efter den 24 februari 2022 på grund av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Zeman blev 2013 den första direkt folkvalda presidenten, medan både Havel och Klaus hade valts av Tjeckiens parlament.

I presidentvalet 2013 besegrade Zeman Karel Schwarzenberg som hade varit Tjeckiens utrikesminister. Schwarzenberg är överhuvud för den furstliga ätten Schwarzenberg, en ätt som hade varit betydelsefull under Habsburgtiden. Zeman fick 55 procent av rösterna mot 45 procent för Schwarzenberg i den avgörande omgången.

I presidentvalet 2018 vann Zeman igen, med 51 procent av rösterna mot den oberoende kandidaten Jiří Drahoš som fick 49 procent i valets andra omgång. Drahoš hade en akademisk snarare än en politisk bakgrund när han framstod som Zemans farligaste konkurrent. Ännu år 2018 ansågs Zeman som prorysk, medan Drahoš var en tydlig Natovän.

Om Zeman hade varit en något oberäknelig populist på presidentposten, kunde centerpopulisten Andrej Babiš ha blivit en liknande gestalt som hans efterträdare. Utrikespolitiskt har Babiš ofta jämförts med Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Kriget i Ukraina kan mycket väl ha påverkat folkopinionen i Tjeckien i den riktningen att i valet mellan en pensionerad Natogeneral och en populist som sätter käppar i hjulet för det europeiska samarbetet, föll valet relativt tydligt på generalen.

Valaffisch för general Petr Pavel i Prag. (Foto: Wikimedia Commons)

Petr Pavel föddes den 1 november 1961 i Planá som ligger strax söder om kurorten Mariánské Lázně, Habsburgtidens världsberömda Marienbad som upplevde sin gyllene tidsålder mellan 1870 och 1914.

Pavel gick i militärgymnasiet i Opava och fick den grundläggande delen av sin militära utbildning i Vyškov. Fallskärmsjägaren Pavel var medlem i Tjeckoslovakiens kommunistparti mellan 1985 och 1989, ett partimedlemskap som han senare har ångrat sig. Pavel studerade sedan vid militärakademin i Brno mellan 1988 och 1991. Efter sammetsrevolutionen öppnade det sig möjligheter för honom att studera i väst och Pavel fortsatte sina studier först i USA, sedan i Storbritannien. Han har en masterexamen i internationella relationer från King’s College London.

Pavel fick tjänstgjöra i FN-trupperna i Bosnien och innehade senare olika diplomatiska uppdrag. Han var bland annat Tjeckiens representant i Natos högkvarter mellan 1999 och 2002. När USA invaderade Irak år 2003, var Pavel förbindelseofficer i Qatar där USA:s invasionsstyrka hade sitt högkvarter.

Pavel befordrades 2002 till brigadgeneral, 2010 till generalmajor, 2012 till generallöjtnant och 2014 till armégeneral. Han fick representera Tjeckiens militär i EU-högkvarteret i Bryssel mellan 2007 och 2009 och i Natos militärstrategiska högkvarter i Europa SHAPE i Belgien mellan 2010 och 2011. Han var chef för Tjeckiens generalstab 2012-2015 och ordförande för Natos militärkommitté 2015-2018.

År 2020 grundade Pavel välgörenhetsinitativet Spolu silnější (Starkare tillsammans) för att hjälpa dem som drabbades av covidpandemin. Stronger Together råkade vara slagordet för kampanjen med vilken Hillary Clinton fick flest röster i presidentvalet 2016 i USA men förlorade ändå valet i elektorskollegiet. Likheten till Clintons slogan noterades av de politiska kommentatorerna och det spekulerades om Pavel själv tänkte kandidera i presidentvalet 2023.

I juni 2022 meddelade Pavel sin kandidatur och positionerade sig till höger om mitten. Enligt Pavel röstade han på centerhögeralliansen Spolu i parlamentsvalet 2021. Han sade också att han hade röstat på Karel Schwarzenberg i båda omgångarna av presidentvalet 2013. I presidentvalet 2018 hade han röstat på den före detta diplomaten Pavel Fischer i den första omgången och sedan på Natovännen Drahoš i den avgörande andra omgången.

Pavel lät förstå att trots att han står till höger, har han också ett socialt samvete. Han har uttryckt sitt stöd för progressiv beskattning och också gett beröm åt den nordiska välfärdsstaten. I många värdefrågor har han förfäktat socialliberala ståndpunkter, till exempel när det gäller eutanasi och HBT-rättigheter. Pavel är dessutom emot dödsstraff. Han är alltså inte särskilt konservativ och inte heller thatcherist som ex-presidenten Václav Klaus. Politisk korrekthet är ändå något som Pavel har kritiserat.

Pavel talar tjeckiska, engelska, franska och ryska. Under senare år har han varit bosatt i en liten by, Černouček, i närheten av Litoměřice där Nazitysklands koncentrationsläger Leitmeritz befann sig under andra världskriget.

Han har två söner från det första äktenskapet som varade från 1986 till 2001. År 2004 gifte han om sig med militären Eva Zelená. Tjeckiens blivande första dam Eva Pavlová är överstelöjtnant i reserven. På samma sätt som den nuvarande maken Petr Pavel utträdde hon ur kommunistpartiet år 1989 och har ångrat sig att hon någonsin anslöt sig till maktpartiet under kommunisttiden. Hon har en dotter från ett tidigare äktenskap. År 2022 blev hon invald i kommunfullmäktige i Černouček som har 297 invånare. Maken har nu också inlett sin politiska karriär och vunnit presidentämbetet.

Vad betyder det att Petr Pavel säger sig stå till höger om mitten, om han har liberala värderingar och beundrar den nordiska välfärdsstaten? Dels kan det handla om att han har svårare än progressiva politiker att anamma ett progressivt språkbruk, även om han till exempel stöder homosexuella pars rätt att adoptera fullt ut. Dels är det ett tydligt avståndstagande från kommunisttiden, också den egna kommunisttiden.

Framför allt vill Pavel ta avstånd från de vinnande presidentkampanjerna som vänsterpopulisten Miloš Zeman hade 2013 och 2018. Zeman har nu ändrat sin syn på Ryssland, men i många år hade Tjeckien en av de presidenter i Europa med den vänligaste inställningen till Ryssland. Pavel kommer däremot inte att vara en svår partner för USA. Han kommer att främja västliga intressen och Natos intressen. Tjeckien får därmed den västvänligaste presidenten sedan Václav Havel.

President Klaus var som thatcherist på sitt sätt västorienterad, men som förebilden Margaret Thatcher, var han också euroskeptiker. Fram till sin helomvändning var president Zeman östorienterad. I Pavel får Tjeckien däremot en president som vill att landet ska ta euron i bruk som valuta.

Pavels kampanj var också antipopulistisk. Motkandidaten Andrej Babiš är en populistisk miljardör som banade sin väg till premiärminister med att köpa betydande dagstidningar. Babiš har också uttryckt sig kritiskt om demokratin som styrelseskick. Pavel tar avstånd från motkandidatens centerpopulism, precis som han tar avstånd från företrädaren Zemans vänsterpopulism. Det kan vara ett sätt att ta avstånd från de stora populistiska elefanterna i Tjeckien att positionera sig till höger trots att han beundrar den nordiska välfärdsstaten och har liberala värderingar. Pavel talade för en faktabaserad och demokrativänlig politik. Valet stod alltså mellan en demokratiföraktande stormrik centerkandidat och en västvänlig högerkandidat som talade om att ha ett socialt samvete.

Vilken annan politiker påminner Petr Pavel om? Anhängarna jämför honom med Václav Havel som inte nödvändigtvis går att placera i en vänster-högerdimension. Havel är ihågkommen som miljövän och försvarare av mänskliga rättigheter. Efter presidenttiden sympatiserade han öppet med De gröna. Eftersom presidenten inte ansvarar för dagspolitiken, skiljde sig den ekonomiska politiken under Havels tid beroende på vem som var premiärminister. Václav Klaus var som Havels premiärminister en benhård thatcherist, medan Miloš Zeman ledde som premiärminister en socialdemokratisk renässans. Det här var innan Zeman bröt ut från socialdemokratin och blev en Moskvavänlig vänsterpopulist och sedan vann 2013 och 2018 års presidentval.

På det internationella planet kommer två namn i tankarna som har varit höger men inte så värst ytterhöger. Det första skulle vara Dwight Eisenhower som på liknande sätt blev president efter en rent militär karriär och stod för moderat högerpolitik, moderat inte minst om man jämför med var hans parti står idag. En finländsk jämförelsepunkt kunde möjligen vara Elisabeth Rehn, kvinnan från höger. För all del förknippas början av hennes politiska karriär med en tidsmässig överensstämmelse med Thatchers framfart, men som presidentkandidat 1994 och 2000 är hon snarast ihågkommen för en värdeliberal och EU-vänlig hållning. Det som framför allt påminner om Elisabeth Rehn är att också Petr Pavel är icke-troende. Det var ett problem för Rehn i den tidens Finland, men det är inte alls något problem för Pavel i dagens Tjeckien, som sedan länge har varit ett av Europas mest sekulariserade länder.