Högerpartiet Partido Popular (PP) är det största partiet i Spaniens parlament men de har svårt att bilda en regering. Socialistpartiet PSOE som leds av Spaniens avgående premiärminister Pedro Sánchez är det näst största partiet och har en lite bättre chans att bilda en regering, men lätt blir det inte.

– Det finns inget tydligt mandat. Det var ett oförväntat resultat med tanke på alla enkäter som gjordes de senate månaderna, säger Lassenius.

Båda av Spaniens stora partier firade valresultatet och Sánchez har en viss möjlighet att överleva politiskt.

– Alberto Núñez Feijóo tolkar att han har vunnit, vilket betyder att han borde försöka med regeringsbildning först. Sánchez tycker att hans block borde få börja.

Lassenius förklarar att de små regionala partiernas roll är avgörande i det nya parlamentet.

– De finns partier som representerar olika regioner som Kanarieöarna, Baskien och Katalonien. Lassenius känner väl till de politiska konstellationerna i Katalonien.

De baskiska och katalanska partierna skiljer sig klart från till exempel Svenska folkpartiet i Finland. Lassenius menar att deras strävan efter självständighet är en polariserande faktor.

– Mina första intryck av politiken handlar om diskussioner kring den katalanska identiteten och separatismen.

Lassenius förklarar att de två katalanska nationalistpartierna skiljer sig betydligt från varandra, alltså center-högerrörelsen Junts och vänsterpartiet Esquerra.

– Junts bildades av Carles Puigdemont som förklarade Katalonien självständigt år 2017. Han gjorde det tillsammans med Esquerra.

Puigdemont var tvungen att gå i exil efter att Spanien vägrade godkänna Kataloniens självständighet.

Esquerra har en liknande syn på den ekonomiska politiken som vänsterpartierna PSOE och Sumar, vilka sitter i den avgående regeringen.

– Det finns ändå ett problem för Sánchez i det att Esquerra vill ha en folkomröstning om Kataloniens självständighet.

Enligt Lassenius har Sánchez ändå lättare att samarbeta med Esquerra än vad högerledaren Feijóo har med det andra katalanska partiet Junts.

– I den ekonomiska politiken skulle Junts vara nära PP, men PP har en väldigt auktoritär och sträng syn på den katalanska rörelsen. De är emot separatism.

Också PSOE är emot Kataloniens utträde ur Spanien, men de har en mjukare inställning till separatismen.

– Många människor som vanligtvis skulle rösta på separatister, har röstat på PSOE för att förhindra att Vox kommer i regeringsställning.

Lassenius menar att Sánchez varningar om vad framgången av extremhögerpartiet Vox kunde betyda gick hem. Man diskuterade bland annat prideflaggor och språklagar.

– Det finns en stark självständighetsrörelse i Katalonien. Trots att separatistpartierna förlorade, har Junts en stark ställning i det nya parlamentet.

Lassenius tänker på maktbalansen mellan de två blocken. Det blir svårt även för Sánchez att nå en överenskommelse med de katalanska separatisterna.

– Junts är för fri marknad och avreglering och det blir svårt att komma överens om politikens innehåll. Också separatismen är en svår fråga, eftersom Sánchez inte vill ordna en folkomröstning.

Under den gångna perioden har Sánchez lyckats samarbeta med de demokratiska socialisterna som tidigare hette Unidas Podemos men nu gick till val som Sumar.

Lassenius tror att Sánchez helst vill ha nyval.

– Vänstern är mobiliserad och högern är arg och frustrerad. Extremhögern klagade på Feijóo och menade att han hade kompromissat för mycket när han lämnade det öppet att han kunde stöda en regering med PSOE.

Lassenius menar att Feijóo försökte balansera mellan dem som ville ha en mer moderat och en mer radikal högerpolitik som PP:s linje.

– Han lyckades få röster från båda sidorna.

PP har ett svårare läge än PSOE i det nya parlamentet.

-PSOE har varit smartare i hur de förhåller sig till de regionala partierna.

Sánchez såg ut att tappa sitt mandat helt och hållet men lyckades ändå åstadkomma ett dödläge.

– Spansk politik är svårtolkad, eftersom demokratin är så ung i Spanien, mindre än 50 år gammal. I Finland har vi en längre tradition av demokrati, konstaterar Lassenius.

PP kommer att vädja till kungen och det är upp till Spaniens kung Felipe vem som först får försöka med regeringsbildning.

Lassenius tror att det regionala parti som PP har lättast att vädja till är det baskiska nationalistpartiet PNV som är ett mittenparti. Han har dock väldigt svårt att tro att de vill samarbeta med Vox, även om de annars skulle kunna tänka sig ett samarbete med PP.

– PP har också vilifierat baskiska separatister och talat om ETA.

Terroristorganisationen ETA lades ner år 2018.

– Pedro Sánchez har varit en väldigt effektiv politiker som Spaniens premiärminister. Det gäller speciellt inrikespolitiken och arbetarfrågorna, menar Lassenius.

Speciellt Vox har kritiserat honom mycket och talat om ”sanchismen” i negativa ordalag.

– De som gillar Sánchez och hans politik gillar honom väldigt mycket, medan för de som är emot honom är det väldigt frustrerande att han har fått så mycket gjort.

Lassenius ser en viss likhet mellan Sánchez och SDP:s avgående partiledare Sanna Marin i Finland.

– Likheten finns speciellt i hur de tolkas av dem som inte gillar dessa två socialdemokratiska partiledare. De är båda världsledare som uttrycker sig tydligt.