Internationellt
1.2.2021 15:50 ・ Uppdaterad: 1.2.2021 15:50
Militären tar över i Myanmar
Demokratiutvecklingen i Sydostasien tog ett steg bakåt i och med militärkuppen i Myanmar. Under en stor del av landets historia har Myanmar eller Burma styrts av militärer.
Myanmar har lidit av ett inbördeskrig sedan landets självständighet från Storbritannien 1948, ibland med ett eldupphör men stridigheterna har alltid blossat upp på nytt. Under senare år har militären anklagats av etnisk rensning som har drabbat rohingya-folket.
Demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 och hennes regeringsperiod som började 2016 hade stora förhoppningar. Som Myanmars statskansler har hon ändå burit sin del av ansvaret när militärerna har genomfört etnisk rensning.
Aung San Suu Kyis parti NLD fick nyligen 80 procent av rösterna i det senaste parlamentsvalet. Detta var ett bakslag för landets militär som har en kvot på 25 procent i parlamentet. De var helt enkelt oroliga att de kunde åsidosättas och regeringen kunde fortsätta regera utan deras samtycke. Därför florerade det kupprykten och på morgonen den 1 februari genomförde militärerna en statskupp. Statskansler Aung San Suu Kyi och landets president Win Myint avsattes och befinner sig i husarrest.
Myanmars nya härskare heter Min Aung Hlaing. Som landets ledare och överbefälhavare tänker generalen styra i ett år framöver.
Länge har Myanmar varit ett land där mänskliga rättigheter inte har respekterats. Namnet Burma används också i en del sammanhang och Aung San Suu Kyi har sagt att hon brukar gärna det gamla namnet. Namnbytet, den nya flaggan och flytten av huvudstaden till Naypyidaw skedde under tiden som hon tidigare har hållits i husarrest och initierades av den tidigare militärregimen.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.