Författaren Monika Fagerholm är orolig för att medier framställer det historiska välfärdsområdesvalet som vilket val som helst. Fagerholm ställer upp som kandidat för FSD i Västra Nylands välfärdsområde.

Enligt Fagerholm är ett av problemen alla gallupar som görs. De främjar inte en långsiktig politik, menar hon.

– Nu ska det mätas vem som är för och emot flyktingar, om man stödjer samkönat äktenskap och så vidare. Det är ett populistiskt stråk. Jag tycker det här är att vilseleda befolkningen, säger Fagerholm.

– Det här valet är egentligen jätteviktigt. När vi annars har gått till val har social- och hälsovården varit den viktigaste frågan. Nu är det här det avgörs, fortsätter hon.

Medier har gång på gång rapporterat om att allmänheten har dålig kännedom om vad välfärdsområdesvalet går ut på. Enligt Fagerholm gäller detta i allra högsta grad också kandidaterna. Men nu är Fagerholm ändå trygg i var hon står. Att höja vårdarlönerna är oundvikligt, säger hon.

– Vi måste kunna lova högre löner. Och hur ska det finansieras? Mitt förslag är en öronmärkt skatteförhöjning och jag tror att det finns en konsensus över partigränserna. Nu är det dags att ta tag i det på riktigt.

Renodlat patientperspektiv

En av de största orsakerna till att Fagerholm ställer upp i valet är rätten till sitt eget modersmål. Hon vill visa att svenskan är viktig samtidigt som det måste finnas ett alternativ till Svenska folkpartiet.

Fagerholm bor i Tenala i Raseborg och hon understryker betydelsen av att man i Västra Nylands välfärdsområde röstar lokalt. Farhågan är att största delen av platserna går till Esbo, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för landsbygden.

Fagerholm står för ett renodlat patientperspektiv, säger hon. De som berörs måste också få sin röst hörd.

– Jag tycker det är oerhört viktigt – särskilt när vi etablerar helt nya strukturer – att vi inte enbart utgår från siffror och från vad experter säger. Det som ser bra ut på papper kanske inte fungerar lika bra i praktiken.

Fagerholm är sedan många år tillbaka nykter alkoholist och en av hennes hjärtefrågor är missbrukarvården på svenska. Det är ännu osäkert vad som händer med den efter reformen. Fagerholm förespråkar att Raseborg även i framtiden ska anlita Pixnekliniken i Malax, en vård- och rehabiliteringsenhet för svenskspråkiga missbrukare. Allt färre kommuner har använt sig av enheten under de senaste åren, säger hon.

– Samtidigt har det blivit vanligare med vad jag kallar för lättare vårdformer som innebär att du sitter hemma och ska bli nykter. Jag tror det fungerar ganska illa. Det låter billigare, men som missbrukare handlar det inte bara om egen vilja, utan om hela din omgivning. Det vill säga att du måste bort hemifrån.

Fagerholm är suppleant i Raseborgs fullmäktige och sitter bland annat i kultur- och fritidsnämnden. Dessutom är hon också något av en “motionsfantast”, säger hon. Nytt för vintern är ett intresse för vaksimning.

Att uppmuntra befolkningen att röra på sig mera tycker Fagerholm är en viktig del av den förebyggande vården.

– Motion stärker inte bara hälsan, utan humöret, energin och samhället. Det vill jag jobba för.

Nytt för Monika Fagerholm är ett intresse för vaksimning. (Foto: Sofie Fogde)

“A pain in the ass”

Fagerholm älskar att debattera men kan vara väldigt envis. Hon går så långt som att kalla sig a pain in the ass. Däremot säger hon att hon hela tiden lär sig att bli bättre på att tänka på bemötande och ömsesidig respekt.

– Som författare måste man vara tålmodig, envis och orka hålla igång sin inspiration och vision. Det är ganska ensamt. Politik är att tänka tillsammans och sedan förverkliga tillsammans.

Fagerholm tycker sig dock se att människor i dag har blivit sämre på att diskutera, såväl på sociala medier som i verkliga livet. Bristen på reflektion är ett fenomen som syns på samhällets alla plan och som hotar skada demokratin, säger hon.

– Nuförtiden blir allting väldigt lätt personligt. Man har väldigt svårt att skilja mellan vad som är en åsikt och vad som är att tänka tillsammans. Vi bygger samhället tillsammans. Då behöver man prata om saker – hela tiden.

Kultur ska bidra till reflektion

Fagerholm ser också en fara i att förenkla och vänja sig vid samma slags format. Det gäller all slags kultur. Till exempel har litteraturen en uppgift att få läsaren att reflektera.

– Ett viktigt verk överraskar en själv medan man skriver. Det är samma när man läser böcker. De böcker jag tycker bäst om är sådana som sätter i gång något i mig. Något som gör mig lite osäkrare. Då blir världen också större.

Fagerholms senaste roman, prisbelönta Vem dödade bambi?, publicerades 2019. Just nu skriver Fagerholm på en ny roman som hon inte vill avslöja några detaljer om. Romanen är ett omfattande projekt.

– Tanken är att det ska handla om rörelser ända från 1970-talet framåt och hur det formar oss. Inte bara våra tankar och ideer, utan också som personer. Men alltid när man säger att man vill att något ska handla om något speciellt så blir det något annat.