En dikt om ljus i en mörk tid

Vaknar upp till en kyla

som känns kallare

än vinterns djupaste andetag

En tragedi

som inte kan beskrivas i ord

från mitt gamla hemland Sverige

där nyheterna är färgade

av sorg och blod

I en tid som redan

känns allt för svår

sträcker sig skuggorna

längre och längre ut

Och frågan som återstår

när gryningen kommer tillbaka

efter en allt för lång

och stjärnlös natt

Faller vi tillsammans

med hopplösheten och skräcken

i stupet som tornar upp

framför oss

Eller öppnar vi våra hjärtan

för medmänniskorna runtomkring

Bygger vi upp vår framtid

av rädsla och förakt

eller med det vackraste

som en människa kan dela med sig

Den villkorslösa kärleken