ABL frågade Camilla Gunell, medlem i Ålands delegation i Nordiska rådet, hurdana intryck årets möte hade lämnat.

– Det funkade tekniskt väldigt väl. Omröstningarna likaså. Det var imponerade, svarar Gunell.

När det gäller negativa intryck lyfter fd lantrådet fram det som uteblir när man håller möten på distans.

– Sedan är den nordiska nyttan alltid störst då människor kan mötas på riktigt, ser fram emot att få göra det senare i höst eller nästa år.

Som det viktigaste upplevde Gunell frågor som hade med coronaviruspandemin att göra.

– Det viktigaste i år var att diskutera coronasituationen och hantera den frustration som finns, särskilt från medlemmar som levt i gränsområden, av de nordiska ländernas oförmåga att samordna sina strategier att hantera viruset. nu behöver man återbygga tilliten mellan länderna och rusta oss bättre för mera samordnade aktioner nästa gång, konstaterar Gunell.

Ur åländskt perspektiv anser hon att det är många områden som öriket drar nytta av när det gäller Nordiska rådets verksamhet.

– För Åland är det viktigt med det kulturella samarbetet, sjöfart och kommunikationer och all forskning och kunskap som det nordiska samarbetet tar fram.

Ur socialdemokratiskt perspektiv vill Gunell lyfta fram kultur, utbildning och forskning.

– Som medlem i utskottet för kultur och utbildning så kämpar S gruppen mot de stora nedskärningar som föreslås inom kultur, utbildning och forskning. Pengarna ska gå till miljöarbete, vilket i sig är viktigt, men inte på bekostnad av utbildning och kultur. De nedskärningar som nu föreslås kan få långtgående negativa konsekvenser, det kan vi inte acceptera, avslutar Gunell.

Kvarnström är nöjd med framstegen men hoppades på en utredning om asylprocessen

Johan Kvarnström hade hoppats på en utredning om asylprocessen och integrationsåtgärder men var nöjd med många av förslagen som röstades igenom. (Foto: Jukka-Pekka Flander)

FSD:s riksdagsledamot Johan Kvarnström lyfter fram som framgångar stöd till oberoende journalistik inom Norden, minskning av barn och ungas tillgång till porr i samhället, kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter som en gemensam nordisk angelägenhet och motverkandet av arbetsmarknadskriminalitet i byggsektorn. Han röstade på dessa förslag, vilka godkändes och blev förslag till Nordiska ministerrådet.

– Däremot fick förslaget om att sammanställa en utredning på hur asylprocessen och integrationsåtgärder kunde förbättras i de nordiska länderna tyvärr inte stöd, skriver Kvarnström i en Facebook-kommentar som en besvikelse.

Kvarnström lyfter också fram medlemsförslaget om studentutbyte för belarusiska studenter som det hade blivit remissdebatt om. Att visa stöd för det civila samhället i Belarus är en viktig fråga för Kvarnström. Erkki Tuomioja introducerade förslaget och betonade vikten av dialog med framtida generationer av belarusier.

Kvarnström deltog i utskottet för tillväxt och utveckling som leds av Pyry Niemi, socialdemokrat från Sverige.

Socialdemokraterna vill stärka gränskommittéernas finansiering

Stein Erik Lauvås, Arbeiderpartiet, stortingsledamot från Østfold. (Foto: Stortinget)

Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet inlämnade ett medlemsförslag om att stärka de nordiska gränskommittéerna som fick stöd men kräver vidare förarbete för att prioritera om i budgeten och koppla tilläggsfinansieringen till konkreta mål.

Gränskommittéerna, som till exempel Kvarkenrådet, har fått en viktig roll i att främja nordiska målsättningar och minska antalet gränshinder. Basfinansieringen har inte ökat på 10 år, något som socialdemokraterna vill ändra på.

Initiativtagare till medlemsförslaget är Stein Erik Lauvås (Ap) som stortingsledamot i Norge och medlem av Nordiska rådet. Enligt Lauvås behöver finansieringen till gränskommittéerna öka för att de ska kunna upprätthålla en god aktivitetsnivå. I medlemsförslaget ville man därför bland annat höja det årliga basstödet för samtliga 12 gränskommittéer för perioden 2021–2024 från dagens 400 000 DKK till 750 000 DKK.

– De olika gränskommittéerna är på många sätt Nordiska rådets förlängda arm och med sin verksamhet bidrar de till att uppfylla Nordiska rådets visioner om tätt folk till folk-samarbete, kontakt mellan näringsidkarna och mellan offentliga instanser. Gränskommittéerna är ett av våra främsta verktyg för att uppnå målet om att Norden skall vara världens bäst integrerade region, kommenterar Lauvås.

Nordiska rådet och utskottet för tillväxt och utveckling diskuterade förslaget på temasessionen. Det rådde stor enighet i utskottet om att gränskommittéerna gör ett synligt och konkret arbete för att främja det nordiska. Många talade för att stärka finansieringen, men önskade att tilläggsfinansieringen måste kopplas till några konkreta mål vad resurserna skall användas till. Behandlingen av initiativet om att stärka de nordiska gränskommittéerna fortsätter nu i nordiska rådets budgetbehandling.