Nog finns skäl här för politiken att kliva in. Men inte lär den nu starkt högerlutande regeringen så göra i Sverige.

Men kanske så en ny sådan efter valet i september 2026?

Här kan lite inspiration hämtas från Frankrike och en där nu pågående diskussion om att också de rikaste borde bidra mer till det gemensamma.

Där sker nu förhandlingarna mellan den nya regeringen och delar av oppositionen (Socialistpartiet). Det kan eventuellt leda till att det blir en tvåprocentig förmögenhetsskatt på de superrika miljardärerna, som föreslagits av ekonomiprofessorn Gabriel Zucman. Han har fått stöd för tanken av den amerikanske ekonomipristagaren Joseph Stiglitz som nyligen framträdde i Paris.

Professor Zucmans förslag gäller de 500 rikaste (motsvarar 1 800 hushåll) som äger motsvarande 42 % av Frankrikes BNP och skatten skulle på dem dra in drygt 15 miljarder euro (ca 150 miljarder kr) årligen till statskassan. Onekligen välbehövligt där den franska statsbudgeten går med 5,4 % i underskott och ambitionen nu är att något minska den andelen i den kommande budgeten som ska antas senast i slutet av december.

Återstår att se hur det går. Nu när det är klart att den planerade höjningen av pensionsåldern från 63 till 64 år kommer att frysas till 2028. Villkoret för att franska regeringen inte skulle fällas igen i nationalförsamlingen.

Hur som helst vore det inte heller fel om också de allra rikaste också här borde kunna bidra med lite mer till det gemensamma. I Sverige och i andra nordiska länder.

Trots hårda besparingar nu i budgeten lägger Frankrike 1 % av BNP på kulturen mot t ex bara 0,46 % i Storbritannien och i Sverige har Tidöregeringen skurit ner så att man lägger 0,62 % av BNP på kulturen. Så här är Frankrike ännu bättre än de flesta i Europa.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare