Pellegrini var premiärminister mellan 2018 och 2020. Då representerade han den nuvarande vänsterpopulistiska premiärministern Robert Ficos parti Smer. År 2020 grundade Pellegrini ett nytt parti Hlas. Även det partiet är nationalistiskt och vänsterpopulistiskt. Både Smer och Hlas kallar sig socialdemokrater men båda partierna skiljer sig markant från den socialdemokratiska huvudfåran i EU.

Efter att Fico blev premiärminister på nytt den 25 oktober 2023 har han satt stopp på Slovakiens hjälp till Ukraina. Den avgående socialliberala presidenten Zuzana Čaputová har företrätt en provästlig linje, medan premiärminister Fico framstår som prorysk.

Förhållandet till Ryssland var en viktig fråga i det slovakiska presidentvalet. Pellegrini stöder Ficos linje och han varnade för slaviska länder att förhålla sig fientligt mot varandra. Trots att Ryssland, ett slaviskt land, har anfallit ett annat slaviskt land, Ukraina, är det inte det Pellegrini avser. Han menar att Slovakien hellre borde visa förståelse för det slaviska Ryssland än för det icke-slaviska väst.

Slovakiens och Rysslands dåvarande premiärministrar Peter Pellegrini och Michail Misjustin den 26 februari 2020. Misjustin är fortfarande kvar i den rollen. Han hade just tillträtt som premiärminister i januari 2020, medan Pellegrini fick avgå som Slovakiens premiärminister i mars 2020. (Foto: Ryska federationens regering/Wikimedia Commons)

Pellegrinis motkandidat Ivan Korčok, 60, var Slovakiens utrikesminister mellan 2020 och 2022. Han har diplomatbakgrund och han kandiderade som obunden. I valet stod Korčok för en fortsatt provästlig linje i stil med den avgående presidenten Čaputová som inte ställde upp för omval.

Korčok fick 46,9 procent av rösterna. Pellegrini försvarade regeringens beslut att inte stödja Ukraina och anklagade Korčok för att vara en krigshetsare. Han varnade dessutom för att Korčoks linje kunde leda till att slovakiska trupper kan sändas till Ukrainas försvar. Presidenten är överbefälhavare för Slovakiens försvarsmakt.

Slovakiens president har för all del begränsade maktbefogenheter men presidenten har möjlighet att använda sin vetorätt eller remittera regeringens lagförslag till författningsdomstolen för att undersöka deras grundlagsenlighet. Presidenten får dessutom utnämna domare, något som inte bör underskattas i dagens Öst- och Centraleuropa. På det sättet innebär Pellegrinis seger att Fico får relativt fria händer att regera. De har visserligen företrätt skilda vänsterpopulistiska partier de senaste fyra åren, men de har en lång gemensam historia och en liknande nationalistisk politisk linje.

Framför allt innebär presidentbytet att Fico inte längre har en president som till varje pris vill hejda hans försök att försvaga rättsstaten. Pellegrini tillträder som president den 15 juni och Fico vill gärna få ett fast grepp om medierna på samma sätt som Viktor Orbán i Ungern har.

Pellegrini lovade efter sin valseger att Slovakien fortsätter i EU och Nato som vanligt. Han har krävt fredsförhandlingar i Ukraina.