– Stadsfullmäktigearbetet är annorlunda nu när vi har social- och sjukvårdsärendena överförda till välfärdsområdet. Det betyder att vi har en hel del mindre ärenden att handlägga i stadsfullmäktige, konstaterade Hellman.

I fullmäktige har strategier och planer varit centrala i slutet av förra året och i början av 2022.

– Själv var jag med i en arbetsgrupp som heter Attraktivt och aktivt Vasa. Man skisserar upp vad som kan attrahera människor att bosätta sig i Vasa och komma öppna ett företag i Vasa och så vidare, underrättade Hellman som dessutom påpekade att också den stora planen för de kommande tio åren har varit aktuell i fullmäktige.

En av de viktigaste målsättningarna är ett koldioxidneutralt Vasa för 2035.

– Sedan har det varit förbindelser av olika slag. Det som väckte en del diskussion var att ska vi faktiskt avisera att vi jobbar för en fast förbindelse över Kvarken. Det var en fråga som jag personligen motsatte mig väldigt starkt. Jag tyckte att det var en vansinnig idé att börja jobba på det som en del av strategin.

En av orsakerna som Hellman angav till sitt motstånd var de höga kostnaderna som en sådan fast förbindelse skulle medföra, men han betonade att det också gäller att värna om naturen och miljön.

– Vi har ju ett världsarvsområde här utanför Vasa och om man skulle gå med någon landbank genom det, bygga en bro, skulle det vara helt defekt, sade Hellman.

– Vad gäller fasta förbindelsen har jag tror jag bidragit till att projektet inte kom med i stadens strategi.

Kvarkenrådet har avsatt 215 000 euro för utredningar och enligt Hellman lobbas det hårt för en bro över Kvarken.

– Så kallade experter har gjort egna utredningar som presenteras. Vi har ju en ny och fin färja där staden är delägare. Vi bygger ut en hamn och satsar massor med pengar i hamnen, betonade Hellman.

– Att skapa arbetsplatser är en annan viktig fråga för oss, att skapa förutsättningar för industri och företag att etablera sig och finnas kvar i Vasa. Vi har bland annat till exempel de senaste åren möjliggjort för att Wärtsilä har kunnat bygga ut en ny fabrik på Vasklot, på hamnområdet och det är en väldigt stor satsning för dem och för Vasa stad. Det tryggar kanske mer än 1 000 arbetsplatser bara det och sedan Kilkanen byggt en stor fabrik där inom samma bransch, transport och verkstadsindustri.

Hellman påpekade att det finns också andra som har investerat i Vasa. Ett viktigt projekt för honom är dessutom Vasa hamnväg.

– Den tunga trafiken söderifrån till Vasklot hamn borde ledas via en ny trafikled kallad Vasa hamnväg. Tung trafik norrut skulle samtidigt kunna ledas via denna väg och befintliga trafikleder utan att passera centrum. En mycket viktig trafikled med tanke på minskad belastning av stadscentrum.

– Det är ett projekt som jag skulle gärna se att förverkligas, lobbar för det och hoppas att det ska bli någonting.

Enligt Hellman finns det motstånd från lantbrukarnas håll.

– De ser till ägorna där och jag tror att man kan parera det där att det går över odlingsmarker med olika underfarter och överfarter. Hamnvägen är viktig så att vi kommer bort från den tunga och bullriga trafiken som går genom staden.

Centralsjukhusets utvidgning i Sandviken är en fråga som har varit mycket viktig för Hellman.

– Det håller på att bli färdigt och ska tas i bruk i augusti detta år. Det är en stor satsning där inte minst Vasa stad också är involverad som en stor delägare i projektet.

En problematisk fråga har varit parkeringsplatsen i anslutning till sjukhuset.

– Det finns en bobollsplan som nu enligt planerna ska tas i bruk som parkeringsplats. Jag är av den åsikten att man skulle ha gjort en skild parkeringsplats där det finns en reservbobollsplan, träningsplan. Det sista ordet har inte sagts i det ärendet ännu, men det stora sjukhuset kräver mycket parkering. Man räknar med 500 platser till fast vi har ett parkeringshus med fyra våningar, men det är fullsatt.

Hellman tog också upp konsekvenserna av beslutet av att koncentrera poliklinikerna i Sandviken.

– Det betyder att man mistar tillgången till läkare och hälsovård i periferin som har varit viktig, till exempel i Gerby. Det har för mig som invånare i de norra stadsdelarna varit en svår fråga. Samtidigt som vi fattade beslut om det nya sjukhuset, innebar det också att läkar- och vårdservicen försvinner till större delen från Gerby och Korsnäståget. Där blir någonting kvar, barnrådgivning till exempel och jag hoppas att också någon sjukskötare blir kvar.

En annan sak som Hellman ville lyfta fram var den gamla Wärtsiläfastigheten som står tom.

– Den ska också tas i bruk på något sätt de kommande åren och det ska vi fundera ut att vad ska det bli av den? Det är flera fastigheter och de kunde användas till olika ändamål. Det har talats att vi behöver arkivutrymme för konstsamlingar, till exempel, som nu har trångt om. Kunde man använda några av de fastigheter till det ändamålet?

Det gamla Opistotalo är en annan fastighet som Hellman har funderat på.

– Där står en gedigen byggnadsmassa som troligen är skyddad dessutom, det är en gammal SOK-kontorsfastighet från början. Där fanns Kuula-institutet, Vasa landsarkiv och finska Arbis. Nu är det bara landsarkivet där och det är en stor fråga. Man vill flytta landsarkivet därifrån för att man inser att det inte är en bra byggnad för dem heller, underrättade Hellman.

– Vad gäller flyttningen av landsarkivet är arkivmyndighetens ambition att centralisera i det närmaste hela arkivet till bl.a. Jyväskylä. Kvar i Vasa skulle bli endast en mindre samling material. Man talar om digitaliseringen som en lösning, avslutade Hellman.