Proggispodden

Proggispodden avsnitt 8: Tre år efter #metoo – hur mår jämställdheten?

Foto: Jacob Åberg
Rebecca Åkers och Jacob Storbjörk är värdarna för Proggispodden.

I Proggispoddens åttonde avsnitt återvänder värdarna Jacob Storbjörk och Rebecca Åkers till #metoo. Gästerna får bland annat svara på frågan gick #metoo för långt?

ABL

 

 

De två gästerna är genusforskare Nina Nyman från Åbo Akademi och jämställdhetsexpert Marianne Laxén. Nina Nyman var en av initiativtagarna bakom #dammenbrister efter att den stora #metoo-vågen hade startat från USA 2017.

 

Nyman berättar hur hon, Ylva PereraVilhelmina ÖhmanJenna Emtö och Ida Kronholm utvärderade läget när Svenskfinland fick sin egen #metoo.

 

– #dammenbrister blev otroligt mycket större än vad vi trodde. Samhället har förändrats oerhört mycket, konstaterar Nyman.

 

Enligt Nyman härstammar diskussionen kring huruvida #metoo gick för långt från Sverige där mediernas roll har varit i fokus. Hon menar att det är en annan diskussion än själva #metoo. Hon påpekar att 95 000 scouter i USA har blivit sexuellt trakasserade och själva trakasserifrågan är ständigt aktuell.

 

– En viktig sak är att värna om välfärdsstaten, påminner Nyman med tanke på välfärdens betydelse för jämställdheten.

 

I slutdiskussionen får Storbjörk och Åkers sällskap av den självutnämnda statsfeministen Laxén som gör en historisk genomgång av hur sexuella trakasserier har bekämpats i Finland sedan 1904 när kvinnorna strejkade i Voikkaa för att få slut på trakasserierna trots att själva begreppet inte ens existerade ännu.

 

Storbjörk minns hur djupt intryck #dammenbrister gjorde:

 

– Det tar på ont i hjärtat att läsa all de här berättelser.

 

Åkers säger att hon har vänner som påstår att #metoo har påverkat umgänget negativt.

 

– Om kvinnor kan undvika livslånga trauman och kan göra långtgående förändringar i samhället, har det inte gått för långt.

 

Laxén påminner om diskussionen som gällde huruvida män kunde vara feminister:

 

– Om man kan bli socialist genom ett intellektuellt arbete, man behöver inte ha livmodern för att vara feminist.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE