Gästerna för avsnittet är Markus Jäntti som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Anette Karlsson som är ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater.

– I rika länder betyder barnfattigdom att barn bor i hushåll med föräldrar vars inkomster inte uppfattas som skäliga, konstaterar Jäntti.

Att man definierar barnfattigdomen på ett annat sätt i fattigare länder beror på att där är det vanligare att det bor flera generationer under ett tak. Jäntti menar att en viktig orsak till fattigdom i barnfamiljer är att föräldrarna har en arbetssituation som är prekär.

– Det finns också en definition som räknar med tillgång till varor som tv, telefon, datorer och mobila kommunikationsmedel, påpekar Jäntti som kontrast till den inkomstbaserade definitionen som han utgår från.

Eftersom fattigdomen är vanligare i ensamförsörjarhushåll, rekommenderar Jäntti en höjning av ensamförsörjartillägget i barnbidrag som en träffsäker lösning fast det annars kan vara svårt att hitta lösningar om man inte är helt säkert på orsakerna till problemet.

– Att föräldrar arbetar minskar markant fattigdomsrisken, konstaterar Jäntti. Enligt honom är inte barnbidrag något som sänker incitament att arbeta.

Anette Karlsson lyfter fram barnets och familjens sociala nätverk i diskussionen med värdarna Storbjörk och Åkers.

– Om man inte har pengar till hobbyverksamhet, hamnar barnet utanför det sociala nätverket, påpekar Karlsson.

– Som nordiskt välfärdssamhälle kan vi inte vara stolta över att 100 000 barn lever i barnfattigdom, säger Jacob Storbjörk. Han nämner Islandsmodellen som ett sätt för samhället att garantera att barnen har hobbyverksamhet.

– Det är viktigt att hobbyer görs tillgängliga och att barn uppmuntras till att delta i hobbyer, konstaterar Åkers.

Läropliktsreformen lyfts fram som ett sätt att utjämna klasskillnaderna i samhället. Barnbidraget är en fråga som diskuteras grundligt och Karlsson berättar om sina egna erfarenheter. En viktig fråga för diskussion är barnbidragets natur som en universell förmån och hurpass mycket olika familjer är i behov av det.

– Det är inget ovanligt i Norden att man ser över barnbidragets storlek, konstaterar Storbjörk och alla tycks vara överens om att justeringar i barnbidraget är ett sätt att bekämpa barnfattigdomen.

Julfirandet och speciellt julklapparna väcker diskussion eftersom olika familjer har olika ekonomiska förutsättningar att konsumera. Klimatsmarta val verkar i många fall vara närmare det som fattiga familjer har råd med. Det uppstår en förhoppning i diskussionen om att strävan till att vara klimatsmart gör fattigdomen mindre stigmatiserande eftersom alla borde sänka sin konsumtionsnivå. Förutom för julklapparna är resandet en sådan fråga som förknippas med status men det borde egentligen vara bättre om man inte reser så mycket.

– Tid till att göra någonting tillsammans är en bra julklapp, påminner Karlsson. Barnbarometern visar att fattiga familjer kan ha bättre av den resursen som barn speciellt uppskattar, nämligen tid.