Lahtinen har grävt i källorna för att få fram en mångsidig bild av Ebba Stenbock. Finländska historiker har ofta varit intresserade av den delen av fru Ebbas liv som utspelade sig i Finland, men Lahtinen tecknar ett så komplett livsöde som det går att teckna från källor härrörande från båda sidorna av Bottniska viken.

Anu Lahtinen. (Foto: Hanna Tarkiainen)

Läsaren får en bild av hur det var att vara en mäktig adelsdam på 1500-talet och hur en kvinnas makt upplevdes som hotfull av maktens män. Att Ebba Stenbocks tid vid makten var kortvarig beror på maken Klas Flemings död och möjligheten att framträda med hans auktoritet i en krissituation. Ett eller två år senare skulle hon knappast ha spelat någon central politisk roll men i och med att maken just hade dött och det uppstod ett maktvakuum, kunde hon ta sin plats på den politiska scenen som en tillfällig ledargestalt.

Konflikten mellan hertig Karl och kung Sigismund slutade med hertigens tronbestigning i Sverige som Karl IX, medan Sigismund fortsatte att regera i Polen-Litauen. Medan hertigen hade lättare att ta makten i dagens Sverige, var Finlands och Estlands ståthållare Klas Fleming en svår motståndare. När Fleming plötsligt dog 1597, fick änkan axla ansvaret i försvaret av Åbo slott.

Det finns många skikt i berättelsen om Ebba Stenbock. Hurdan hon var på riktigt är en sak och informationen om henne är begränsad. Hon var född i mitten av 1500-talet, omkring 1550. Hon gifte sig 1573 med Klas Fleming som var född omkring 1535 i Pargas. En orsak till att 1550 antas vara ett möjligt födelseår för henne är att mormodern Ebba Eriksdotter Vasa dog 1549. Vid den tidpunkten var det ganska vanligt bland adeln att döpa ett nyfött barn efter någon i släkten som rätt nyligen hade dött.

Ebba Stenbock är en mytomspunnen gestalt och en sak är hur historiker har framställt henne. En central myt kring henne har med hennes kapitulation att göra. Det finns inga belägg på att hon på riktigt skulle ha sagt till hertig Karl att hade hennes make fått leva, skulle hertigen aldrig ha kommit in i Åbo slott. Men i och med att en sådan myt är vad hon är känd för, är myten Ebba minst lika viktig som den historiska personen.

Hertig Karl skymfande Klas Flemings lik. (Foto: Finlands nationalgalleri)

Myten har inspirerat Albert Edelfelt att måla Hertig Karl skymfande Klas Flemings lik (1878). Anu Lahtinen medger att det är den målningen som först har gjort henne uppmärksam om Ebba Stenbocks roll i det historiska skeendet. En annan viktig målning från 1800-talet är oljemålningen Ebba Stenbock av Helene Schjerfbeck (1879) som pryder omslaget till Lahtinens bok. Någon samtida målning från 1500- eller 1600-talet finns inte, utan det är Edelfelts konstnärliga uppfattning som har lagt grunden till hur man idag tänker att fru Ebba såg ut.

Idag är det klart att en gestalt som Ebba Stenbock ter sig intressant ur ett kvinnohistoriskt perspektiv. Om maktens kvinnor kan ha det kärvt än idag, var förutsättningarna för en kvinna att ta en ledande roll helt andra år 1597. I Ebba Stenbocks fall var det avgörande att hon var änka och att det fanns ett vakuum som hon tillfälligt uppfyllde efter makens död. Det var viktigt att hennes agerande uppfattades som en fortsättning på makens gärning. Att hon var kvinna kan sedan ha varit till fördel om man tänker på att hon inte blev avrättad när hertig Karl fick kontrollen över Åbo slott. Sonen Johan Fleming avrättades däremot brutalt i samband med Åbo blodbad i november 1599. Sonens öde var ett hårt slag mot hela familjen med tanke på vilka förhoppningar som vilade på honom. Ebba Stenbock dog 1614 och gravsattes i Pargas kyrka.

Anu Lahtinen har presterat en läsvärd bok om ett fascinerande skede i Sveriges och inte minst Finlands historia. Klubbekriget och dess efterdyningar är en central period när det gäller många nationella myter i Finland. Klas Fleming gick till historien som en brutal befälhavare som kväste bondeupproret, medan unge sonen Johan Fleming blev något av en martyr som fick sätta livet till främst för att han var son till Klas. Ebba Stenbock uppfattades som manlig, antagligen därför att i samtida ögon definierades en mäktig kvinna mer eller mindre automatiskt som manlig. Lahtinen tecknar en mångsidigare bild av Ebba Stenbock. Hon var en betydande adelsdam som hade stor nytta av att hon var änkedrottningen Katarinas syster. Om Katarina vet man att hon föddes 1535 på Torpa stenhus utanför Borås i Västergötland och hon var drottning mellan 1552 och 1560 i Gustav Vasas tredje äktenskap. Änkedrottningen blev 86 år gammal och var kvar som släktens matriark ännu några år efter systern Ebbas död.

Recension: Anu Lahtinen; Ebba Stenbock – i maktspelets skugga (2022); Originaltitel Ebba, kuningattaren sisar (2021); Översättning: Heidi Granqvist; Svenska litteratursällskapet i Finland/Appell förlag; 206 s.