Norden

Socialdemokratins ställning och läget i Europa diskuterades när FNSU-veteraner samlades i Köpenhamn

Michael Godtfredsen
FNSU:s veteranträff i Köpenhamn.

Socialdemokratins ställning och läget i Europa efter EU-valet var två stora teman då närmare fyrtio deltagare från Finland, Sverige, Norge och Danmark vilka tidigare varit aktiva inom Förbundet Nordens Socialdemokratiska Ungdom FNSU samlades i Köpenhamn i slutet av augusti. Mötets rubrik var Träffpunkt Köpenhamn 2024.

Henrik Helenius

Arbetarbladet

 

 

Marianne Vind som är dansk socialdemokratisk europaparlamentariker inledde med att konstatera att det råder en viss oro i luften när det nyvalda Europaparlamentet börjat arbeta.

– En europaparlamentariker från Rumänien som tillhör den yttersta högerflygeln löpte nyligen amok under en session. Orsaken var ett inlägg där en annan representant talade för fri abort. Det ledde till att den rumänska representanten kördes ut från parlamentets sammanträde, konstaterade Vind.

Hon påminde om att det nya Europaparlamentet har många nya ytterhögerrepresentanter som inte tillhör någon grupp i parlamentet.

– Det innebär att det kan bli svårt att hitta lösningar i det nya parlamentet. De nordiska länderna är dock fortsättningsvis fokuserade på klimat, miljö och transporter medan man i Syd- och i Östeuropa vill ha mera pengar för en grön omställning, berättade Marianne Vind.

Den tidigare socialdemokratiske europaparlamentarikern Göran Färm från Sverige höll en inledning om den socialistiska ungdomsinternationalen International Union of Socialist Youth eller IUSY:s historia.

Han påminde om att hans far Hilding Färm varit med om att starta IUSY efter andra världskriget. Själv har Göran Färm varit vicepresident för ungdomsinternationalen.

– Efter andra världskrigets utbrott 1939 var det många flyktingar som sökte sig till Sverige. Speciellt från Norge. Dessa norska flyktingar tillsatte en arbetsgrupp som diskuterade vad som skulle göras efter andra världskriget. Resultatet var att den socialistiska ungdomsinternationalen grundades i Paris 1946. Det var fem år innan Socialistiska internationalen SI startades 1951.

Färm konstaterade att IUSY i början var en helt europeisk organisation men att man senare gick ut över hela världen.

– Det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien 1948 ledde till heta diskussioner inom IUSY om förhållandet till kommunismen. Speciellt britterna och amerikanerna hade planer på hur man skulle bygga upp en motståndsrörelse i händelse av ett kommunistiskt eller fascistisk maktövertagande, sade Färm.

På kommunistiskt håll startade man 1945 World Federation of Democratic Youth WFDY, den folkdemokratiska och kommunistiska ungdomsinternationalen.

I en kommentar påminde Folke Sundman från Finland om att det bara var folkdemokratiskt-kommunistiska Finlands demokratiska ungdomsförbund FDU som av finländska ungdomsorganisationer hade fullt medlemskap i WFDY. Men under det kalla kriget hade alla betydande politiska ungdomsförbund i Finland däremot kontakter till WFDY.

Sundman berättade att WFDY år 1962 arrangerade en stor internationell ungdomsfestival i Helsingfors, vilket skedde med stöd från Finlands politiska ledning med president Urho Kekkonen i spetsen.

– Den enda finländska politiska ungdomsorganisationen som öppet gick emot nämnda ungdomsfestival var Socialdemokratiska Ungdomens Centralförbund SNK, konstaterade Sundman.

Monica Andersson från Sverige framhöll att de dåtida folkdemokratiska internationella ungdomsfestivalerna inte var någonting annat än rena propagandakulisser för Sovjetunionen.

Också informella diskussioner spelade en viktig roll under veteranträffen i Köpenhamn. Här samtalar norrmännen Bernt Bull (till vänster) och Rolf Lasse Lund med Henrik Helenius. Damen till vänster är Mary-Ann Ekström från Sverige. (Foto: Michael Godtfredsen)

När man under mötet övergick till att diskutera situationen i de respektive nordiska länderna konstaterade Martin Kolberg från Norge att det socialdemokratiska Arbeiderpartiet som sitter i regeringsställning tappat terräng i opinionsundersökningarna.

– Arbeiderpartiet ligger nu på ett väljarstöd på cirka tjugo procent vilket är historiskt lågt. Detta trots att regeringen fört en bra politik och trots att den norska fackföreningsrörelsen fått igenom många av sina krav.

Kolberg pekade på några faktorer som bidragit till regeringens dalande popularitet. Bland annat har elströmmen blivit dyr i Norge.

Håkan Bystedt från Sverige framhöll att Finland och Sverige nu är i en likvärdig situation i och med att de bägge länderrna är medlemmar av Nato.

I fråga om svensk inrikespolitik konstaterade Bystedt att Socialdemokraterna alltid behövt stöd från andra partier för att kunna regera. Bara vid riksdagsvalet 1968 uppnådde man enkel majoritet.

– Sverige styrs av en höger-högerregering där de båda högerpartierna Moderaterna och Sverigedemokraterna ligger kring 18 – 19 – 20 procent i opinionsundersökningarna. Ett stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet räcker inte för att Socialdemokraterna ska vinna valet 2026 och överta regeringsmakten. Man behöver stöd antingen från Centerpartiet eller från Liberalerna.

I sin landsöversikt kunde Folke Sundman konstatera att likheterna mellan Finland och Sverige är stora.

– Även Finland regeras idag av ett högerblock. I regeringen är det nämligen Samlingspartiet och Sannfinländarna som styr med stöd av Kristdemokraterna och Svenska folkpartiet där de sistnämnda partierna har svårt att motivera varför de är med i regeringen.

Katrine Evelyn Jensen som är 27 år har lett Danmarks Socialdemokratiske Ungdom DSU i två år. Till sin utbildning är hon jurist.

Jensen intygade att det finns en stor samstämmighet mellan det danska socialdemokratiska partiet, Socialdemokratiet, och DSU.

– Regeringen har fört en bra politik. Oberoende av föräldrarnas ekonomiska ställning har de unga fått möjlighet till en god utbildning tack vare regeringens utbildningsreform.

Däremot klagade hon över de höga bostadspriserna.

– Speciellt i Köpenhamn är lägenheterna dyra. Efter andra världskriget var det vanligt att arbetarfamiljerna kunde köpa sig ett hus. Men detta har inte varit möjligt för många i min generation.

Katrine Evelyn Jensen efterlyste mera stöd för miljövården.

– I vår grundlag borde vi skriva in rätten till ren natur och ren luft, sade hon.

Katrine Evelyn Jensen leder Danmarks unga socialdemokrater. Till höger dansken Finn Larsen som fungerade som mötesordförande under Träffpunkt Köpenhamn. (Foto: Michael Godtfredsen)

Den danska socialdemokratiska justitieministern Peter Hummelgaard höll ett briljant anförande. Men enligt överenskommelse skedde detta off the record och skulle inte citeras. Men så mycket kan dock avslöjas att en deltagare kommenterade Hummelgaards tal så här: en blivande toppolitiker i Danmark. Kanske rentav statsminister en dag.

Henrik Helenius

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE