Av den bestämda uppfattningen är Jan-Peter Paul i en intervju för Arbetarbladet. Det är inte att ta miste på hans starka sociala patos som bland annat framkommer i kommer i boken Tro och ansvar som han utgav år 2023. Där säger han att Gud ofta väljer de svaga i samhället för att föra fram sin frälsningsplan. Han skriver: ”De stora inför Gud är ofta unga, enkla människor såsom fiskare, arbetare, tjänstefolk”. Som exempel visar han Jesus föräldrar, oskolade och knappt läskunniga. Maria var bara fjorton till sexton år när hon födde Jesus, och Josef var timmerman, alltså en arbetare, framhåller Paul.

Siffran 17 000 brukar uppges för antalet katoliker i Finland. Men Paul menar att i verkligheten är deras antal långt större.

– Närmare 50 000 lyder min uppskattning. Av dem är knappt två procent finlandssvenskar, säger han.

Jan-Peter Paul räknas som en av Finlands ledande aktiva katoliker. Han är född katolik, han har tillhört den katolska kyrkans församlingsråd, pastoralråd samt ekonomiråd. Innan pensioneringen 2009 var han bland annat tjänsteman både vid EU-kommissionen och vid Utrikesministeriet. Dessutom är han ekonomie doktor och docent vid Helsingfors universitet och Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.
För närvarande står katolikerna världen över i rampljuset på grund av påven Franciskus bortgång. Paul har en mycket hög uppfattning om den nu bortgångne påven. Han levde som han lärde och han arbetade alltid för fattiga och utslagna.

– Sitt påvenamn hade han tagit efter Franciskus av Assisi, den helgonförklarade tiggarmunken som ägnade sitt liv åt att hjälpa fattiga, sjuka och nödlidande.

Paul påminner om den pilgrimsvandring påven Franciskus gjorde från Florens till Rom.

– Den vandringen är förebild för mig. Jag har gjort samma pilgrimsvandring, berättar han.

Påven Franciskus gjorde sig känd för sin kamp för nödlidande och för sin kritik mot okontrollerad kapitalism.

– Redan under 1800-talet då kapitalismen hänsynslöst utnyttjade och förstörde fattiga familjers liv tog den katolska kyrkan på sig ett stort socialt ansvar för att stöda dem. Påven Franciskus fortsatte i samma spår. Ett konkret exempel är hans stora insatser för att med socialpolitiska åtgärder hjälpa Brasiliens ursprungsbefolkning, säger Paul.

Han framhåller hur den katolska kyrkan motarbetar ett fåtals försök att utnyttja naturresusrena.

– Naturresurerna ska tillhöra alla människor och inte en liten minoritet.

Mot den bakgrunden är Paul mycket kritisk mot USA:s nya president Donald Trump.

– Till åttio procent går Trumps politik emot allt det som den katolska kyrkan står för. Trump gör nämligen ingenting annat än tänker på pengar.

Paul försvarar dem som organiserar sig kollektivt.

– Arbetstagarna måste bilda fackföreningar mot dem som vill utnyttja produktionsmedlen för egen vinning. Människan får aldrig betraktas som en robot eller en maskin som enbart används som ett produktionsinstrument. Arbetstagarna har därför en moralisk och juridisk rätt att strejka när det behövs.

Både i Europa och på andra håll i världen finns fackförbund som är organiserade på katolsk grund. Många av dem har idag ett nära samarbete med andra fackliga organisationer med en annan bakgrund till exempel i Belgien, Frankrike och Italien.

Paul påminner om vad sjukliga maktbegär kan leda till i historien.

– Det såg vi under 1900-talet med totalitära idelogier ledda av diktatorer som Hitler, Mussolini och Stalin.

Nu varnar han för de vettlösa penningbegären.

– Dagens konsumtionssamhälle med sin slit-och-slängmentalitet betyder ett fruktansvärt slitage på naturresurserna. Det är i längden ohållbart eftersom resurserna en dag kommer att ta slut. Så här kan man inte fortsätta i längden, understryker Paul.

Han talar både för ett socialt ansvar och för allas rätt till arbete.

– Alla som kan arbeta måste också arbeta därför att arbetet är en plikt. Som människa ansvarar du för ditt liv, din framtid, din familj och alla dem som finns i din närhet. Alla ska också ha rätt till egendom och det är samhällets ansvar att vi kan lita på våra lagar, säger Paul.

Han understryker att han inte är någon domedagsprofet och att världen inte nu går under.

Företagen ska enligt hans uppfattning ha rätt till skälig vinst.

– Målet får dock aldrig vara enbart maximal vinst. Arbete och kapital behöver varandra. Men även politikerna måste ta sitt ansvar för utvecklingen.

Den tid vi nu lever i kallar han för ett paradigsmkifte. Alltså ett skede då gamla invanda tankemönster bryts ner och nya kommer istället.

– Kommer USA att kunna bevara sin maktposition? Jag tror svaret är nej. Kina och Indien kommer att få en allt mäktigare ställning i världen. I Europa behöver EU ett starkare ledarskap med tanke på solospelande länder som Ungern, säger Paul.

I Finland lever vi i en hård tid på grund av de sociala nedskärningarna. Som det nu verkar, inte minst efter resultatet i kommunalvalet, ser det ut som om Socialdemokraterna skulle gå mot en seger i nästa riksdagsval och till och med bli statsministerparti. Paul har full förståelse för både Socialdemokraternas och fackföreningsrörelsens kritik av regeringens sociala nedskärningar som hårdast drabbar de svaga i samhället.

– Men hur ska de socialpolitiska åtgärderna finansieras i framtiden? Man kan inte bara ta lån i det oändliga. Så jag tror nog att det socialdemokratiska partiet kan få en svår sits att lösa detta problem om man sitter med i nästa regering.

Jan-Peter Paul är anhängare av samförstånd och breda samarbetslösningar både i ekonomi och politik – samt i trossammanhang. Han ger ett exempel på en färsk lösningsmodell där Finland fått erkännande.

– Det var när påven Franciskus i år utnämnde den nya biskopen för Katolska kyrkan i Finland, basken Raimo, att företräda Vatikanen och därmed alla katoliker som sitt sändebud i det Lutherska världsförbundet. Och det är en mycket stark signal på ekumenik och ett erkännande för det goda samarbetet mellan de kristna kyrkorna i Finland, säger Paul.