Internationellt

21.4.2025 15:00 ・ Uppdaterad: 21.4.2025 19:08

Påve Franciskus död

Wikimedia Commons
Påve Franciskus besöker Luxemburg 2024.

Den romersk-katolska kyrkans 266:e påve Franciskus dog under annandag påsks morgon den 21 april 2025 i Vatikanstaten vars statschef han hade varit sedan 2013. Han var 88 år gammal och med 12 år och 39 dagar var han den 55:e långvarigaste bland påvarna. Som den långvarigaste brukar enligt kyrklig tradition räknas aposteln Petrus som också var den förste ämbetsinnehavaren som biskop av Rom, med ungefär 34 år.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Den blivande påven Jorge Mario Bergoglio föddes den 17 december 1936 i Buenos Aires i Argentina som barn till italienska invandrare. Fadern var järnvägsarbetare och föräldrarna hade flytt Norditalien på grund av Benito Mussolinis facistiska styre. År 1958 trädde han in i Jesuitorden. Ingen av de tidigare påvarna hade företrätt Jesuitorden som grundades av Ignatius av Loyola år 1534.

Bergoglio studerade teologi i San Miguel i Argentina, prästvigdes 1969 och fortsatte sedan studierna i Frankfurt i Tyskland. De språk som han hade de mest omfattande kunskaper i var spanska, italienska, tyska och latin.

År 1992 vigdes han till titulärbiskop av Auca och år 1998 tillträdde han som ärkebiskop av Buenos Aires. Redan då valde han som sitt valspråk miserando atque eligendo (”genom att visa barmhärtighet och utvälja”). Citatets urpsrung är i predikningar av en medeltida anglosaxisk munk, Beda venerabilis. Beda kommenterar aposteln Matteus kallelse på följande sätt: ”Jesus såg publikanen, och eftersom han betraktade honom med barmhärtighetens blick och utvalde honom, sade han: Följ mig.” En viktig inspirationskälla till valspråket var Matteus kallelse, Bergoglios favorittavla av barockkonstnären Caravaggio från sekelskiftet 1600.

Matteus kallelse av Caravaggio. (Foto: Wikimedia Commons)

År 2001 utsågs Bergoglio till kardinal av påve Johannes Paulus II. Han utsågs till kardinalpräst med San Roberto Bellarmino i Parioli som titelkyrka. Som ärkebiskop av Buenos Aires fortsatte Bergoglio tills han blev vald till påve. Redan i samband med konklaven 2005 omnämndes Bergoglio som en tänkbar kandidat men den gången valdes Joseph Ratzinger efter fyra omgångar och han kom att regera under påvenamnet Benedictus XVI.

Påve Benedictus XVI abdikerade i 85-årsåldern på grund av hög ålder och bristande krafter. Detta skedde år 2013 och den föregående påven som hade abdikerat var Gregorius XII som gjorde det år 1415 för att på så sätt avsluta den stora schismen inom den romersk-katolska kyrkan. Tack vare den rätt osannolika händelsen kunde Bergoglio väljas till påve medan han ännu kunde delta i konklaven. Nuförtiden diskvalificeras nämligen de kardinaler som är över åttio år gamla från att delta i påvevalet. Det är bland de som deltar i konklaven som påven brukar väljas, även om i teorin har de fria händer att välja vilken katolsk man som helst.

Efter fem omgångar vann Bergoglio påvevalet i konklaven 2013 och valde Franciskus som påvenamn. Enligt vad Vatikanen uppger tog han namnet efter Franciskus av Assisi. Som påve kom Franciskus att reta upp de mest konservativa traditionalisterna som alltför progressiv eller liberal. Enligt Vatikanens officiella ståndpunkt var han varken konservativ eller liberal, varken traditionalist eller progressiv. Den tolkningen kan mycket väl vara sann. De progressiva krafterna bland kardinalkollegiet är nuförtiden såpass undanträngda att det är ytterst osannolikt för en liberal kardinal att vinna påvevalet. Men bland de konservativa figurerna inom kyrkan var han ändå förhållandevis progressiv, alltför progressiv för de mest progressiva.

När det gäller påvar, handlar det alltid om i vilken enskild fråga påven är konservativ respektive liberal. Franciskus hade utan vidare traditionalistiska ståndpunkter som att prästerna ska vara män och de får inte gifta sig. Han fördömde dock inte de sexuella minoriteterna lika hårt som hans företrädare och han predikade mot ekonomisk girighet, exploatering av naturen och skrytkonsumtion.

Med sådana ståndpunkter var det bäddat för en konflikt med vicepresident Donald Trump i USA. När Trump återvände till Vita huset i januari 2025, hade han med sig en katolsk vicepresident, J.D. Vance som identifierar sig rätt tydligt med de konservativa traditionalisterna i kyrkan. Vance blev uppfostrad som evangelikalt kristen men konverterade till katolicismen så sent som 2019. För honom är den stora katolska förebildern kyrkofadern Augustinus. Vance uppfattar sin tro som förnuftsbaserad och som något som hänger ihop med hans högerorienterade politiska synsätt.

Franciskus tog en mer politisk roll än vad han tidigare hade haft under de sista månaderna. Det var in i det sista oklart huruvida den döende påven skulle ta emot USA:s vicepresident J.D. Vance som besökte Vatikanstaten. Den 20 april 2025, en dag före Franciskus död, fick Vance en fem minuter lång audiens av påven för att kunna utbyta påskhälsningar. Med sig hade han sin hustru Usha Vance och parets tre barn.

– Mitt hjärta går ut till de miljoner kristna i hela världen som älskat honom, löd ett uttalande från Vance på X efter att han hade fått veta om påvens bortgång. Vance hyllade särskilt en bön av påven från mars 2020 när coronaviruspandemin just hade brutit ut.

En konklav kommer att samlas för att välja en efterträdare till Franciskus. Ordet konklav kommer från latinets conclave (”kammare”) ett ord som härleds från det latinska uttrycket cum clave (”med nyckel”). Traditionen med konklaver, med nycklar låsta rum, härstammar från år 1271 då man avslutade en tre år lång period utan påve. Kardinaler hotades med att de får bara bröd och vatten tills de lyckas välja en ny påve och det slutade med att Teobaldo Visconti valdes till påve och tog namnet Gregorius X. Under hans tid formaliserades förfarandet med konklav. Ursprungligen var alltså kardinalerna inlåsta när de samlades till konklav.

– Många i vårt land uppskattade särskilt påve Franciskus historiska besök i Lund för snart tio år sedan. Vi minns med värme den ekumeniska gudstjänst då lutheraner och katoliker samlades under domkyrkans valv för att lämna historiska konflikter bakom sig i en anda av försoning och samförstånd, stod det i ett uttalande från Sveriges kung Carl XVI Gustaf.

Franciskus kommer att bli ihågkommen som en brobyggare och som den första påven från den amerikanska kontinenten. Än i våra dagar bär påvar som biskopar av Rom titeln pontifex maximus, den störste brobyggaren, en titel som de kristna påvarna har ärvt från översteprästen inom den romerska religionen. Franciskus engagerade sig för de utstötta i samhället och på det sättet bidrog till att minska de sociala spänningarna. Också hans engagemang för miljön var viktig.

UPPDATERING 21.4.2025 kl 19:10. Kardinaler som fyller 80 år får inte längre delta i en konklav nuförtiden, men i teorin är vilken som helst katolsk man valbar. Det stod ursprungligen: ”Nuförtiden diskvalificeras nämligen de kardinaler som är över åttio år gamla i påvevalet”. Tack till en uppmärksam läsare som påpekade den teoretiska skillnaden mellan valbarhet och vem som får delta i konklaven.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU