Nyheter

Svenska för invandrare har som mål att få invandrarna att inse nyttan med svenska

Topi Lappalainen
Invandrarambassadörerna Suleka Abdi, Abdirahman Sugulle, Sundus Ali och Tavga Zahir i Helsingfors den 29 september 2022.

Projektet svenska för invandrare, ett samarbete mellan NordicSom och Hanaholmens nätverk Svenska nu, höll en presentation på Luckan i Helsingfors den 29 september 2022.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Efter öppningsord av verksamhetsledare Mikael Hiltunen från Svenska nu berättade Ahmed Hassan, styrelseordförande för NordicSom, hur mycket det har gett för honom att gå i svensk skola i Finland.

– Det är det bästa beslutet som en mor kan göra, sade Hassan om sin mammas tanke att sätta honom i svenskspråkig skola.

Hans lillebror hade sedan gått i finsk skola och var nära att bli befriad från obligatorisk svenska.

– De har missat en chans, sade Hassan som menade att ett invandrarbarn som inte lär sig svenska går miste om möjligheter att få anställning i till exempel Raseborg eller Österbotten.

På plats var fyra invandrarambassadörer, nämligen Tavga Zahir, Abdirahman Sugulle, Sundus Ali och Suleka Abdi.

Tavga berättade att hon är uppvuxen i Raseborg.

– Att lära sig svenska är lättare än att lära sig finska, berättade Tavga som har jobbat inom vården och jobbar nu för ett tyskt företag som uppskattar kunskaper i de båda inhemska språken.

Abdirahman har somaliska och finska som starkare språk men började lära sig svenska från årskurs 4 framåt.

– Jag gjorde min militärtjänst i Dragsvik, förklarade Abdirahman om var han på riktigt blev flytande när det gäller svenska.

– Mitt mål är att ge eleverna en förebild. Det beror inte på ditt modersmål, det kan vara finska, somaliska, kurdiska och du kan lära dig svenska.

Liksom Abdirahman har även Sundus gått i finsk skola.

– Jag studerar matematik vid Helsingfors universitet och vill bli lärare.

Hon jobbade vid IKEA i tre och ett halvt år och hade där nytta av att kunna svenska.

– Det är inte många i min folkgrupp som vet om den här möjligheten, berättar Suleka som kommer från Stockholm men bor i Finland nu.

Hon jobbar inom vården där det är brist på sådana som kan svenska.

– Jag tycker synd om de äldre om det kommer in anställda som talar engelska med dem, berättar Suleka om vikten av att äldre svenskspråkiga får vård på sitt modersmål.

Mikael Hiltunen betonade att invandrarambassadörerna kommer att besöka skolor för att göra det mer känt vad man kan åstadkomma med kunskaper i svenska.

ABL växlade några ord med Ahmed Hassan som är eldsjälen bakom projektet.

– Jag är uppvuxen i Helsingfors och har gått i svenskspråkig skola. Jag var en liten pojke och vi var de första med invandrarbakgrund som kom dit i mitten av 1990-talet. Vi har haft en del integrationsväxling.

Ahmed Hassan har gått i Botby högstadium som nuförtiden heter Botby grundskola.

– 2018 har vi påbörjat det här projektet Svenska för invandrare. Vi vill motivera elever med invandrarbakgrund och berätta om vikten av svenska språket.

Att växa upp som invandrare på svenska i Helsingfors var att vara minoritet i minoriteten.

– Det är intressant med den andra generationen invandrare, kommenterade han och betonade att största delen av invandrarambassadörerna i projektet har varit just andra generationens invandrare.

Ahmed Hassan är styrelseordförande för NordicSom. (Foto: Topi Lappalainen)

Att kunna svenska har gett Ahmed Hassan möjligheter som företagare.

– Jag är verksam inom rekryteringsbranschen, berättade han och påpekade att han rekryterar invandrare och internationella talanger i Finland sedan sex år tillbaka.

– Det har gått jättebra för affärerna och det är en intressant marknad. Vi gör ett viktigt arbete för att hitta jobb är inte lätt i Finland.

Enligt Ahmed Hassan har man nytta av att kunna svenska från en ung ålder och det är inte bara inom en bransch utan det finns nytta av svenskkunskaper inom alla branscher.

– Det var en utmaning att rekrytera ambassadörerna men jag har en stor fördel av att jag jobbar inom rekryteringsbranschen, avslutade han.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE