Kulturcentret Hanaholmens Svenska nu-nätverk arrangerade ett lunchseminarium i Salo centrum under måndagen. Temat för evenemanget var tvåspråkigheten i Egentliga Finland och i landet överlag men också det nordiska samarbetet, med fokus på bland annat handel och försvar.

Svenska nu förmedlar bland annat om det svenska språket i Finland genom möten och nu valde nätverket att besöka den finlandssvenska språkön Salo. En status som språkö innebär att staden juridiskt sätt är enspråkigt finsk men trots det finns en betydande svensk minoritet. Enligt tankesmedjan Magma är förutom Salo 15 andra orter språköar: bland annat Uleåborg, Kotka, S:t Karins och Tusby.

Projektchef vid Svenska nu Mikael Hiltunen höll ett inledande anförande där han lyfte fram det förändrade geopolitiska läget i Europa efter Rysslands attack mot Ukraina 24 februari i år. Hiltunen poängterade också att det ryska anfallet har inneburit att Finland alltmer sökt sig mot de övriga nordiska länderna.

Egentliga Finlands förbunds landskapsdirektör Kari Häkämies höll även en hälsning och lyfte fram tvåspråkigheten i Egentliga Finland, från starka svenskspråkiga områden som Kimitoön och Åbolands skärgård till så gott som enspråkigt finska områden kring Nystad och Gustavs.

Häkämies tog även upp finlandssvenskarna i Åbo som utgör en liten minoritet av stadens befolkning.

– De svenskspråkiga i Åbo har ändå antalsmässigt ökat i staden under de senaste decennierna. Numera har över 10 000 åbobor svenska som modersmål.

Organisationen Pohjola-Norden rf:s generalsekreterare Tove Ekman höll sedan ett anförande om ämnet ”En ny tid för Norden”. Vid evenemanget deltog runt 25 personer.

“Somliga nyfinländare väljer svenska”

Under evenemanget medverkade fyra politiker från Salo: Saku Nikkanen, stadsstyrelsens ordförande (SDP), stadstyrelsemedlem Anna Härri (De Gröna), utbildningsnämndens ordförande Marjaana Mänkäri (C) och stadsstyrelsens 1:a viceordförande Juhani Nummentalo (Saml.). Dessa förde en paneldebatt om bland annat det nordiska samarbetet och det svenska språkets betydelse för Salo.

Politikerna diskuterade även om integrering av nyfinländare. Majoriteten av dessa kommer in i det finländska samhället genom att lära sig finska men, som bland annat Nikkanen lyfte fram, väljer somliga nyfinländare att integrera sig på svenska.

– Här i Salo har vi ett exempel från Finby där en person valde att lära sig i första hand svenska.

Bland evenemangets deltagare höjdes röster för att se Finland inte bara som tvåspråkigt utan även som ett mångspråkigt land, då en allt större del av befolkningen talar ett annat modersmål än finska och svenska. Enligt Statistikcentralen växer även den här befolkningsgruppen i Salo.

Nikkanen ser även positivt på Finlands tvåspråkighet och nyttan med svenskan även för Salo som är en starkt finskspråkig kommun. Enligt Folktingets rapport ”Finlandssvenskarna 2021” var salosvenskarna 539 år 2019, vilket är 100 fler än år 1990.

– Salo är en del av ett tvåspråkigt landskap. Egentliga Finland ligger även i västra delen av Finland och på så sätt har vi en närhet till Sverige och övriga Norden, säger Nikkanen.

Han tillägger även att politiken ofta för samman de nordiska länderna och ger exempel genom socialdemokratin.

– I flera nordiska länder är Socialdemokraterna det största partiet. Det visar att människor uppskattar den nordiska välfärdsstaten och att vår politik behövs.

I Norden har alla länder en socialdemokratisk statsminister förutom Island. Katrín Jakobsdóttir representerar ändå ett parti vänster om den politiska mitten, Vänsterpartiet – De Gröna (Vinstrihreyfingin – grænt framboð). I Sveriges val tidigare den här hösten vann högerblocket och Moderaternas ledare Ulf Kristersson förväntas bli landets nästa statsminister. Tidigare mandatperiod regerade Socialdemokraterna, först Stefan Löfven och sedan Magdalena Andersson.

SDP är även starka i Salo. Partiets fullmäktigegrupp är den största med elva ledamöter. Men även Sannfinländarna, Samlingspartiet och Centern har samma antal ledamöter.

Språkbadsdaghem till Salo?

Under evenemanget lyftes även grundskolan Salo svenska skola och den svenskspråkiga småbarnspedagogiken i staden fram. Salo har en svensk skola med åtta elever. Nio barn är i det svenskspråkiga daghemmet. Enligt Salo svenska skola finns det barn i kö till dagisplatserna och skolan förväntar sig ha fler elever i framtiden.

Inom småbarnspedagogiken har konceptet “språkbad” blivit allt vanligare i Finland. Det handlar om en metod för språkinlärning där ett andraspråk eller främmande språk avsiktligen används med barnet i dess omgivning, bland annat på daghem men också i skola.

Saku Nikkanen är för att ett språkbadsdaghem, var verksamhet är på svenska, upprättas i Salo men han säger samtidigt att vissa faktorer måste tas i beaktande före det kan förverkligas.

– Det måste klargöras hur många familjer som är intresserade av verksamheten och hur långa avstånd barnen kommer att ha från hemmet till daghemmet innan ett språkbadsdaghem kan bli verklighet i Salo. Därtill är det svårt att få tag på behörig personal som ska leda språkbadsdaghem. Det finns alltså flera utmaningar i det här ärendet, säger Saku Nikkanen.