Redan ingressen i LO-rapporten säger det viktigaste: ”Sverige behöver hantera flera stora samhällsförändringar på kort tid. Arbetslösheten är skyhög samtidigt som det saknas arbetskraft inom flera kritiska områden. Ny elproduktion är centralt för klimatet och konkurrenskraften. Natomedlemskapet ställer krav på vår militära förmåga, men också en robust transportinfrastruktur, sjukvård och elförsörjning. Kort sagt, det krävs stora investeringar för att Sverige ska fungera.”

Helt rätt fokus – och nödvändigt att lyfta fram.

Men också inom dagens svenska socialdemokrater är tyvärr en del historielösa när de exempelvis påstår att ”folkhemmet inte byggdes på lånade pengar”. Men har de då glömt att S gick till och med till val på det, Ernst Wigforss, legendarisk finansminister på 30- och 40-talet, i sin lilla skrift från valet 1932, Har vi råd att arbeta? De lånade pengarna genom statens underskott byggde ju fattig-Sverige gradvis till ett hyfsat välmående folkhem för alla. Och redan på 1860-talet byggde kloka liberaler som Johan August Gripenstedt våra järnvägs stambanor på brittiska lån. Gripenstedt är en av våra mest betydande politiker! Jämte Wigforss … Och nu vågar vi inte ens rusta upp lönsamma Malmbanan eller annan liknande på investeringslån, via statliga Riksgälden.

Just Malmbanans behov av upprustning i norra Sverige är inte bara synnerligen lönsam för järnmalms- och andra transporter utan även viktig för Nato. Dessutom lär det behövas en militär bevakning mot sabotage. Just Malmbanan i norr är ett exempel på att Sverige nu är i stort behov av att ”jacka upp” och öka satsningarna på infrastruktur. Inte minst då för hela omställningen av industrin, säkra energitillförseln och dessutom även i dessa orostider satsa många miljarder mer i vår krigsmakt. Satsningar som med lån senare betalar sig med ökad produktivitet, ökat värde på vår offentliga förmögenhet och fler jobb med en breddad arbetsmarknad.

Ta bara tunnelbanan i Stockholm som exempel. Hela den byggdes ju med lånade pengar. Och betalades genom att man byggde bostäder på tomträtt som gav intäkter varje år. Förutseende och klokt gjort.

Däremot så håller man ännu på i Stockholm och bygger tunnel för att den som nu tvingas passera Stockholm väg söderut eller norrut ska kunna köra förbi direkt och på så sätt spara restid. Ett av många exempel på infrastruktur som redan borde varit klar för många år sedan. Och därtill samhälls- och transportekonomiskt lönsam.

Tyvärr har alldeles för många nödvändiga investeringar förblivit ogjorda eller kommit till alldeles för sent, eller dumsnålt utfört. Och för mycket också tillåtits förfalla på grund av bristande underhåll. Så också därför måste nuvarande finanspolitiska regelverk bli mera öppet för att investera i infrastruktur, bättre elnät etc.

Ett annat för välfärden viktigt investeringsbehov är att förnya landet vatten- och avloppsnät, VA-nätet. Ett stort behov som Svenskt vatten m fl räknar med att det kostar ca 600 miljarder kronor i investeringar för upprättahålla framtidens förväntade krav på hållbara VA-tjänster.

Så det balansmål som nyligen slöts över blockgränserna måste justeras så att den blir mer öppen för, via statliga lån, nödvändiga investeringar så att hela Sverige står bättre rustad för framtiden. Blir bättre även att möta klimathoten och för att sätta fler arbetslösa i jobb och ge unga chansen att skaffa sin första bostad. Sverige måste fungera bättre än som nu är fallet.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare