Norden

Sveriges ”Finlandsargument” vände upp och ner på Natoprocessen

Max Majander
Mikko Majander är docent i politisk historia.

Under det kalla kriget motiverade Sverige sin militära alliansfrihet med att det underlättade Finlands position i förhållande till Sovjetunionen. Våren 2022 drev Finland, genom sina beslut, Sverige att ansöka om medlemskap i Nato.

ABL

 

 

– Grannförhållandet vändes upp och ner, och det har satt svenskarnas självförståelse på prov, säger Mikko Majander, som är docent i politisk historia, i en ny rapport från tankesmedjan Magma.

– Svenskarna är inte vana vid att Finland leder och Sverige följer efter.

Medan Sverige har monterat ner sin försvarsförmåga har Finland rustat sig mot Ryssland. Samtidigt har den historiska bilden av Finland som en tapper nation som kämpade mot Ryssland under vinterkriget förstärkts i Sverige.

Trots att Finland och Sverige inte lyckades slutföra Natoprocessen tillsammans tycker Majander att länderna har vårdat sitt grannförhållande bra.

– Båda länderna har gjort sitt för att försäkra sig om att det inte ska uppstå några ärr som sätter sin prägel på relationen. Inga anklagelser om ”svek” har framförts, som under vissa tidigare historiska händelser.

I Sverige ser vi nu det största intresset för Finland sedan vinterkriget. Eller är det så? Majander ser inte alltför optimistiskt på att intresset skulle sprida sig vidare från säkerhetsfrågor till kultur och socialpolitik.

– Opinionsundersökningar visar att svenskarna till exempel följer väldigt lite finsk litteratur eller film. Utbudet har också varit litet, eftersom den internationella konkurrensen om människors fritid är så hård. I Finland har svensk kultur- och nöjesproduktion däremot ett starkt fotfäste och stor synlighet.

Rapporten anknyter till undersökningen om svenskarnas bild av Finland som Magma publicerade i februari, men ger en mer kvalitativ och analytisk bild av hur förhållandet mellan de två länderna har beskrivits i medierna under det gångna året.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE