Internationellt

23.4.2026 13:50 ・ Uppdaterad: 23.4.2026 13:50

Tyskland – en roundtrip i Sachsen och Sachsen-Anhalt

Robert Björkenwall
Bauhaus-arkitektur i Dessau i Sachsen-Anhalt.

I supervalårets 2026 i Tyskland har redan två delstats- och två kommunval genomförts med mycket problematiska utfall för den av Friedrich Merz ledda CDU-SPD-regeringen. Ytterligare tre delstats- och ett kommunval återstår: Sachsen-Anhalt den 6 och i Berlin och Mecklenburg-Vorpommen den 20 september i östra Tyskland. Därtill ett kommunval i Niedersachsen den 13 september.

Robert Björkenwall

Arbetarbladet

 

 

– Förbundskansler Friedrich Merz, kristdemokrat (CDU), pratar mycket men gör för lite, konstaterade en äldre man som tidigare bott länge i Hamburg men numera i en mindre stad i AfD-land i Sachsen-Anhalt. Den i särklass mest populära politikern är inte Merz utan försvarsminister Boris Pistorius, SPD. Han toppar välförtjänt olika mätningar och håller en rak kommunikation som gillas av vanligt folk.

Missnöjet med koalitionsregeringens resultat är fortsatt stort för att ekonomin fortsatt går uselt. 2025 växte den tyska ekonomin med bara 0,2 procent och för 2026 har Merz-regeringen precis halverat sin BNP-prognos till bara 0,5 procent och svaga 0,9 procent för 2027. Så för fjärde året i rad stampar Tyskland på nära nog nolltillväxt. Exporten faller med 2,3 procent och den samlade industriproduktionen har fallit för andra månaden i rad. Arbetslösheten är den högsta på 12 år och med över 2,9 miljoner arbetslösa (6,3 %). Något som hittills lett till stora väljarbakslag för de båda regeringspartierna i Baden-Württemberg (8 mars) och Rheinland-Pfalz (22 mars) och betydande framgångar för högerpopulistiska AfD. Och än mera så lär det bli i östra delstater – forna DDR-land – i särskilt Sachsen-Anhalt med Magdeburg som huvudstad och Halle an der Saale som största stad. Där kan AfD mycket väl ta över rollen från CDU som största parti efter valet den 6 september. Om de fortsätter surfa på nuvarande väljarmissnöje med Merz koalitionsregering i Berlin.

Merz säger – som en metod att få fart på den skrala ekonomin – att tyskarna måste arbeta mer. Detta om vi ska ha råd att behålla vårt välstånd, enligt Merz. I praktiken – med det säger inte en kristdemokrat – måste särskilt de tyska kvinnorna (17 miljoner deltidsarbetande) arbeta mer. Ty ännu bygger det tyska samhället på att kvinnorna (särskilt i västra Tyskland) tar hand om barnen. I östra Tyskland (f d DDR) är däremot vanligare med förvärvsarbetande kvinnor. Där är också förskolan hälften så dyr som i västra Tyskland. Samtidigt har tyska kvinnor i snitt 16 procent lägre lön än män. I Sverige är motsvarande gap 10 procent. Noteras ska också att bara Nederländerna har lägre faktiskt veckoarbetstid än Tyskland (ca 34 tim) i Europa. Och Tyskland har också den äldsta arbetande befolkningen i EU; en av fyra är 55 år eller äldre. Så visst går det att förstå att Merz börjar bli lite desperat vädjande att få mera fart på den sackande tyska arbetsmarknaden.

Men utan att riktigt våga tala klarspråk om vad han exakt menar när han vill att tyskarna ska arbeta mer för att trygga framtida välfärd.

Byst av Hans Sachs i Leipzig i Sachsen av bildhuggaren Kurt Pötzsch. (Foto: Robert Björkenwall)

I dynamiska och starkt växande östtyska metropoler som Leipzig i Sachsen men även i mindre städer finns en flyttrörelse från väst till öst. Allt fler återvänder österut efter tidigare flytt till västra Tyskland. Lite billigare boende, bättre utbyggd och billigare barnomsorg och kvinnor som vill jobba heltid bidrar till denna flyttrörelse. Och bland studenter blir särskilt Leipzig med bra universitet, dynamiskt kulturliv och ett av tyska bundesligans tre bästa fotbollslag (RB Leipzig) allt populärare.

Men också Sachsens största stad Dresden och lite mindre orter som Halle, kulturpärlan Naumburg (filosofen Friedrich Nietzsches stad), Dessau med modernismens Walter Gropius Bauhaus-arkitektur och formgivning (Unesco-skyddat) och andra orter lockar återvändare från västra Tyskland.

Minnesmärke över filosofen Friedrich Nietzsche (2007) av bildhuggaren Heinrich Apel i Naumburg i Sachsen-Anhalt. (Foto: Robert Björkenwall)

Livet här blir lite enklare och mer överblickbart hanterligt än det var i västra Tyskland. Det intrycket får man när man reser runt som välkommen svensk i ”Gustav Adolf”-land (fint, litet museum över honom och slaget vid Lützen i Weissenfels. Dit fördes hans kropp först efter slaget vid Lützen 1632.

I samma småstad lärde jag mig också på skomuseet där att av en gång 47 000 skoarbetare i DDR, hade de minskat till 7 500 år 1991, något år efter Tysklands enande. Skor började mästersångaren Hans Sachs göra här redan på 1500-talet.

Och i Bauhaus-staden Dessau växte tonsättaren Kurt Weill – med Tolvskillingsoperan och Balladen om Mackie Kniven – upp och hade en far där som var kantor i synagogan där.

Men både Kurt Weill och professor Walter Gropius lämnade naziststyrda Tyskland 1935 respektive 1934 för ett fortsatt yrkesliv i USA.

Så många intryck och perspektiv får man också på en knapp vecka lång rundtur i Sachsen-Anhalt och Sachsen, i forna DDR-land.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

Red.anm. Leipzig är den största staden i Sachsen som gick till val år 2024, medan Halle an der Saale, Naumburg, Weissenfels och Dessau alla ligger i Sachsen-Anhalt som går till val i höst.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU