Som främsta resultat bestämde de drygt tre miljoner valberättigade att avsluta den nästan 35 års långa eran med socialdemokratiska regeringschefer i huvudstaden Mainz.

Svart-rött perspektiv

Som person hade SPD:s spetskandidat Alexander Schweitzer visserligen de bästa sympativärden i opinionsmätningarna, men hans parti vann endast 25,9 procent av rösterna. En förlust på 9,8 procentenheter innebär en bottennotering i Rheinland-Pfalz.

Alexander Schweitzer har varit ministerpresident i Rheinland-Pfalz sedan 2024. (Foto: SPD)

Som ministerpresident kommer Schweitzer att avlösas genom CDU-politikern Gordon Schnieder. Hans parti ökade med 3,3 till 31 procent och kommer således att leda en kommande regering.

Under de senaste tio åren ingick även De gröna och det liberala partiet FDP som partner för SPD-ledda allianser. I och med gårdagens val är även perioden med s.k. trafikljuskoalitioner över i hela förbundsrepubliken.

FDP klarade inte femprocentsspärren och även De gröna tvingas att notera ett smärre nederlag med 7,9 procent (-1,9).
Även småpartier som Die Linke och ”Freie Wähler” deltar inte i mandatfördelningen.

För två veckor sedan jublade AfD:s anhängare på grund av en fördubbling av rösterna i Baden-Württemberg. Det högerradikala segerruset fick en trist fortsättning i Rheinland-Pfalz. Partiet växte med 11,2 procentenheter och gladdes åt 19,5 procent vilket är det bästa resultatet bland förbundsrepublikens västra delstater.

Valrörelsens slutspurt hjälpte inte SPD i kampen om att utse delstatens ministerpresident, men ett litet plåster på det svidande såret är ändå att Rheinland-Pfalz framöver kommer att regeras av en svart-röd-koalition.

Inom CDU finns ingen benägenhet att släppa in AfD i maktens korridorer i Mainz.

Reaktioner

Den trösten är ändå svag. Förhoppningen var att valet igår kunde innebära ett uppbrott för SPD:s sviktande förankring bland den tyska väljarkåren.

Nu blir det tvärtom. Till en bedrövlig sanning hör att partiet i hög grad förlorar väljare mot höger både till CDU och AfD.

Enligt en valanalys för Rheinland-Pflalz röstade 74 000 f.d. socialdemokratiska väljare för CDU och drygt 30 000 för AfD.

Till och med SPD:s traditionella uppslutning bland arbetarväljare är ytterst bristfällig vara i en rad delstater.

Att lägets allvar även plågar partiets ledarskikt i Berlin är självmant. ”SPD kan inte fortsätta på det sättet”, ansåg partiledaren Bärbel Bas i en första reaktion.

Hennes kollega Lars Klingbeil talade dessutom om kommande persondebatter inom partiet i syftet att utreda ansvaret.

SPD:s partisekreterare Tim Klüssendorf kompletterade med att SPD behöver skärpa profilen för att åstadkomma mera social rättvisa under de pågående reformförhandligarna med CDU/CSU i Berlin.

På agendan står då främst ansträngningar att stabilisera det tyska pensions- och sjukvårdssystemet samt åtgärder för att återskapa ekonomisk tillväxt.

Målsättningen är klar och nödvändig, men i praktikten kommer den att likna en balansgång på ett rakblad.

CDU-kansler Friedrich Merz fick medvind av valet i Rheinland-Pfalz. Frågan är numera var gränsen går i kompromissökandet mellan koalitionspartierna.

Det sista som förbundsrepubliken och för den delen även Europa behöver f.n. är en långdragen regeringskris i Berlin.

Ett misslyckande kan endast gynna det nationalistiska AfD som i den mediala debatten ibland kallas för ett ”dammsugarparti” som lever på att suga upp missnöjda grupper bland väljare i Tyskland.

På hösten kommer supervalåret att fortsätta bl.a. i de östtyska delstaterna Mecklenburg-Vorpommern och Sachsen-Anhalt.
Opinionsläget där är för närvarande illa varslande. Det behövs ett trendbrott för att slippa att hamna i en fälla med nationalistiska skenlösningar.

Till helhetsbilden om det som SPD:s medlemstidning ”Vorwärts” kallade för ”en svart dag” hör att den socialdemokratiske borgmästaren Dieter Reiter i München i andra valomgången förlorade mot den den gröna kandidaten Dominik Krause.

För första gången sedan 42 år regeras Tysklands tredje största stad därmed inte längre av en socialdemokrat.