Faktum är emellertid att bolagets aktiekurs noterade 99,84 i januari 2022 och sköt i höjden med numera aktuella toppvärden på omkring 360 euro.

Sannolikt är att uppfarten på omkring 350 procent inom loppet av enbart drygt 24 månader också kommer att fortsätta framöver.

Rheinmetall har dessutom avancerat in i aktiehandelns tyska toppliga Deutscher Aktienindex DAX som registrerar Tysklands 40 största aktiebolag.

Bakom denna utveckling ligger dock inga diffusa vapenskramlande spekulationer.

En blick på almanackan räcker för att förstå att den sammanfaller med Rysslands oprovocerade militära anfall mot grannstaten Ukraina.

En första politisk reaktion från tyskt håll blev SPD-kansler Olaf Scholz s k Zeitenwendetal den 27 februari 2022.

Putins beslut att med våld revidera den europeiska kartbilden resulterade som bekant i den obekväma insikten att man inte längre kan organisera fred och säkerhet i Europa tillsammans med Ryssland.

Att hävda sig

Bara en konsekvens blev att en slags stor koalition mellan regeringspartierna och CDU/CSU enades om en särskild upplåning på 100 miljarder euro öronmärkt för att stärka landets bristfälliga försvarsberedskap.

Att ett motsvarande demokratiskt beslut verkställs i form av beställningar av ammunition och vapen på bl a Rheinmetall hör således som ett nödvändigt ont till den nya tidsandan.

Graden av förändringen symboliserades senast i måndags när förbundskansler Olaf Scholz inför ett stort medieuppbåd vidtog den första schaktningen för en ny ammunitionsfabrik som Rheinmetall investerar för i delstaten Niedersachsen.

Tevebilder med socialdemokraten Scholz framför stridsvagnar och artillerigranater skaver fortfarande. De hade knappast haft en positiv status i offentligheten i tidsperioder innan Ryssland startade sitt anfall mot Ukraina.

Idag måste de ändå tolkas som ett tecken på att hävda sig mot Kremls imperiala avsikter att revidera gränserna.

Faran fortsätter

Även Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen deltog i startskottceremonin för den nya ammunitionsfabriken.

Bakgrunden är att Danmark kommer att beställa bl a projektiler på Rheinmetall.

Enligt medieinformationen på X motiverade hon sin närvaro med att Europa måste stärka rustningsindustrin för också framöver kunna undsätta Ukraina och bygga en trovärdig försvarsberedskap mot hotet från Ryssland.

Till den politiska debatten om tyska militära stödåtgärder hör även kontroversen om Olaf Scholz snarare återhållsamma attityd när det gäller krav från Kiev att leverera långsistansmissilen Taurus.

Det som fruktas är att vapensystemet med sin förmåga att nå rysk mark kunde leda till krigets upptrappning.

Till ämnet om att stärka försvaret i förbundsrepubliken finns dessutom CDU:s senaste utspel om att utvidga lånetaket för militära ändamål upp till 300 miljarder euro. Som förklaring uppges bl a att faran från Ryssland inte kommer att försvinna.

Om och hur trafikljuskoalitionen kommer att tillmötesgå förslaget återstår däremot att se.