Riksdagsledamot Tytti Tuppurainen (SDP) höll öppningsanförandet. Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson var huvudtalare och av Samlingspartiets riksdagsledamöter talade Atte Kaleva och Ben Zyskowicz. Den före detta riksdagsledamoten Kimmo Sasi talade i egenskap av ordförande för Holokaustin uhrien muisto, dvs. föreningen Minnet av förintelsens offer. Övriga talare var Yaron Nadbornik, ordförande för judiska församlingarnas centralråd i Finland och Teemu Laajasalo, biskop av Helsingfors stift. Som konferencier fungerade Risto Huvila som är sekreterare för riksdagens grupp mot antisemitism, vars ordförande är Tytti Tuppurainen.

Europas arvssynd

Tuppurainen påminde om minnesdagen för Förintelsens offer och menade att det var dags för namnbyte på finska. Dagen kallades tidigare på finska vainojen uhrien muistopäivä (“minnesdag för förföljelsernas offer”) och från och med i år heter dagen holokaustin uhrien muistopäivä.

Enligt Tuppurainen hade varken arvet från upplysningstiden eller moderniseringen av samhället lyckats ändra på människan.

– Tjänstemännen i ett utvecklat samhälel förberedde folkmord på ett omsorgsfullt sätt, sade Tuppurainen om Nazityskland och Förintelsen och betonade den industriella processens roll. Hon menade att det gäller att säga ifrån i god tid innan motsvarande maskinerier kommer igång på nytt.

– Förintelsen och antisemitismens ideologi är en speciellt tung börda för oss. Dess rötter i Europa är över tusen år gamla. Den medeltida historien i Europa är antisemitismens historia.

Tuppurainen talade också om det antisemitistiska tänkandets utveckling på 1800-talet och kallade antisemitismen Europas arvssynd. Hon påminde om att majoriteten av Europas judar bor inte i Israel.

Samtidigt som Tuppurainen kritiserade Israels regering, menade hon att vanliga judar ute i världen inte kan påverka Israels beslut. Kampen mot Hamas är acceptabel i sig men lidandet i Gaza kan man inte acceptera. Hon påpekade ändå att Israel inte bestrider den internationella domstolens kompetens i Haag.

– Det är oroväckande hur de mest passionerade kritikerna av Israel har börjat leta efter medskyldiga också bland judar som är bosatta här, konstaterade Tuppurainen.

– Många människor som uppfattar sig som liberala ser inte vad kravet på en palestinsk stat från Jordanfloden till Medelhavet skulle betyda för miljoner av judar.

Tuppurainen talade sedan om antisemitismens historia. Hon påminde om America First-rörelsen i 1930-talets USA och om den nuförtiden populära konspirationsteorin om befolkningsutbyte. I konspirationsteoretiska kretsar använder man sig av kodord som globalism eller Soros.

Enligt Tuppurainen försöker man uppmuntra antisemitismen bland muslimer med hatprat.

– Man försöker hetsa en minoritet till en annans fiende.

– Vi firar minnesdagen för Förintelsens offer så att världens värsta brott inte faller i glömska, sade Tuppurainen och påminde om att även romer i Europa mördades systematiskt.

– Det värsta kunde hända då, det kan hända idag och imorgon.

Tuppurainen betonade vikten av religionsfrihet, tolerans och mångkultur när det gäller att trygga den judiska livsstilen i Finland.

Aldrig glömma

Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson påpekade att Förintelsen är det mest allvarliga brottet i historien som har riktat sig mot judarna. Hon påminde om att den 27 januari firar man dagen då koncentrationslägret befriades år 1945.

– Det som hände under andra världskriget får aldrig upprepas och vi får aldrig glömma. Det finns ingen plats i vårt samhälle för rasism, xenofobi och antisemitism, vare sig i Finland eller annanstans. Vi får fortsätta arbetet för demokratin och människornas lika värde i regeringen, riksdagen, skolorna och vardagen.

En specifik åtgärd som Henriksson nämnde är att man utreder ett förbud av nazistiska symboler när de används i syfte att främja den nazistiska ideologin. Namnbytet av minnesdagen på finska så att Förintelsen explicit nämns var följden av vad som nästan var en regeringskris.

Även Henriksson kommenterade läget i Gaza.

– Finland fördömer Hamas anfall och erkänner Israels rätt att försvara sig så att landet följer den internationella humanitära rätten. En humanitär vapenvila måste fås till stånd nu.

Enligt Henriksson är tvåstatslösningen nyckeln till fred.

– Våldet har ökat motsättningarna och hatet också i resten av världen. Det finns en fara att både antisemitismen och islamofobin stiger samtidigt.

Henriksson menade att till all lycka finns det inga tecken på en kraftigt ökande antisemitism i skolorna i Finland.

– Läget i Mellanöstern är komplicerat. Det är viktigt att det finns en färdighet att diskutera om den och komma med avvikande åsikter, även om alla åsikter inte är acceptabla.

Henriksson betonade vikten av Finlands medlemskap i International Holocaust Remembrance Alliance.

När det gäller skolorna underströk ministern vikten av att man uppmuntrar till en demokratisk dialog och alla känner sig delaktiga. Värden som jämlikhet, jämställdhet, demokrati och välfärd är viktiga.

– Man måste undervisa om antisemitismen och Förintelsen. Det är viktigt att man t.ex. stiftar bekantskap med Anne Franks dagbok, sade Henriksson.

– Genom att känna sin historia kan man också känna den dag man har idag.

Enligt Henriksson måste man varje dag fortsätta arbetet för demokratin och de mänskliga rättigheterna.

– Vi kan alla påverka riktningen av samhället och världen. Var och en kan påverka mot rasism, hatprat och antisemitism. Som undervisningsminister gör jag mitt bästa att den finländska skolan fungerar här som vägvisare.

Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson. (Foto: Topi Lappalainen)

Efter Henrikssons anförande påminde Risto Huvila om att man firar utöver själva minnesdagen för Förintelsens offer den 27 januari en minnesvecka som börjar den 20 januari och slutar den 30 januari. Dessa datum hänger ihop med Wannseekonferensen den 20 januari 1942 och den 30 januari 1933 då nazisterna kom till makten i Tyskland.

Säkerhetsarrangemangen garanterar tryggheten

Den följande talaren Yaron Nadbornik påminde om Kristallnatten mellan den 9 och 10 november 1938. Han påminde om hur Nazityskland inledde med att driva judar i emigration som ett första steg i etnisk rensning. Han påminde också om de judiska flyktingar som Statspolisen i Finland överlämnade i november 1942 till Nazityskland.

Nadbornik påminde om att Hamas eftersträvar att Israel upphör att existera som stat.

– Det är tryggt att vara jude i Västeuropa, sade han men påminde om de alltmer stigande kostnaderna för olika säkerhetsarrangemang i olika länder.

– Man ger inte kampen mot antisemitism samma vikt som kampen mot coronaviruspandemin, sade Nadbornik som efterlyste en nationell strategi mot hatprat i Finland. Enligt honom är Tyskland, Österrike, Tjeckien och Rumänien de ledande länderna i Europa när det gäller att bekämpa hatprat.

Han påminde om den stigande antisemitismen i Europa och lyfte fram Danmark där en vakt sköts ihjäl utanför en synagoga i februari 2015. Enligt Nadbornik kan alla göra något för att bekämpa antisemitism.

Tre slags antisemitism

Riksdagsledamot Atte Kaleva (Samlingspartiet) är första vice ordförande i riksdagens grupp mot antisemitism.

– Det finns tre slags antisemitism, inledde Kaleva sitt anförande.

Den första kategorin kallade han högerradikal och menade att den stödjer sig på Nazitysklands antisemitism.

Den andra kategorin är enligt honom yttervänsterns antisemitism som baserar sig på en historisk bild av det goda Sovjetunionen och det onda USA.

– USA stödde Israel och yttervänsterns antisemitism kommer från det att man förhåller sig negativt till Israel och positivt till Palestina. De som praktiserar yttervänsterns antisemitism påstår att de enbart är emot Israel och det är inte antisemitism alls.

Den tredje kategorin antisemitism kommer enligt Kaleva från de länder där muslimer är i majoritet och den syns i Finland bland de invandrare som kommer från sådana länder.

– Den fjärde generationen är redan helt assimilerad, kommenterade Kaleva frågan om assimilation och invandring.

Kaleva påpekade också att den starkaste fosterländskheten bland finländare finns att hitta i Fuengirola, eftersom finländarna där är första generationens icke-assimilerade invandrare. Sedan gick Kaleva igenom arabländernas historia och påpekade att de judar som tidigare bodde i arabländerna har fått utvandra till Israel. Efter det pratade Kaleva om islamismens historia och särskilt om Muslimska brödraskapet i Egypten där även palestinska Hamas har sitt ursprung.

– Nasser hade ett nära samarbete med dem men sedan fängslades medlemmarna i Muslimska brödraskapet när Nasser kom till makten och Sayyid Qutb hängdes.

Kaleva påpekade att Muslimska brödraskapet skiljer sig från jihadister som inte accepterar deltagande i den politiska processen. Sedan talade han om al-Qaidas och andra islamistiska rörelsers historia och gick igenom USA:s ockupation av Irak. Där radikaliserades många sunniter när de förlorade sina tidigare så starka ställningar i Irak som följd av ockupationen.

– Antisemitismen är inte i sig inbyggd i islam, konstaterade Kaleva och påpekade att Egypten inte vill ha Hamas anhängare från Gaza för att de skulle vara en destabiliserande faktor i landet.

– Jag tror inte på tvåstatslösningen. Vem kan Israel förhandla med? frågade sig Kaleva med tanke på Hamas.

Salongsfähig antisemitism som ett arv från Luther

Biskopen i Helsingfors stift Teemu Laajasalo talade om den lömska och salongsfähiga antisemitismen.

– Varför skulle en luthersk biskop säga något om frågor som har med Förintelsen att göra? frågade sig Laajasalo. Han påminde om kyrkans historia i frågor som har med antisemitismen att göra. Vissa biskopar och kyrkoherdar har historiskt sett spridit antisemitismens tankar, medan andra har bekämpat antisemitismen. Han menade att antisemitismen inom kyrkan har varit en följd av Luthers antisemitism.

– Den lutherska antisemitismen har en direkt relation till Förintelsen, sade Laajasalo och påminde om att ondskan kan förklä sig till godhet och bli salongsfähig.

– Ingen frågar servitören i en kinesisk restaurang hur TikTok påverkar våra ungdomar. En jude kan avkrävas ansvar för vad Israel gör fast hen skulle aldrig ens ha besökt Israel.

– En jude kan inte definiera antisemitism under en tid då alla andra minoriteter får definiera lämpliga sätt att tala och kräva att de respekteras.

Enligt Laajasalo bör man bekämpa både islamofobin och antisemitismen fast de är väsensskilda ideologier.

Sedan berättade han om hur judiska progressiva aktivister inom Demokratiska partiet i USA kan bemötas med antisemitism i de egna leden fast det handlar om personer som har försvarat sexuella minoriteter och mörkhyade.

– Man marscherar inte bara för palestinska civila i New York och Berlin, sade Laajasalo och menade att demonstrationerna för Palestina har infiltrerats av nazister.

Enligt Laajasalo gäller det att tacka beslutsfattarna för att man firar minnesdagen för Förintelsens offer. Han varnade för att antisemitismen söker nya former och antisionism kan förvandlas till antisemitism.

Biskopen i Helsingfors stift Teemu Laajasalo. (Foto: Topi Lappalainen)

Att bevara liv

Följande talare var Kimmo Sasi i egenskap av ordförandeför Holokaustin uhrien muisto. Han påminde om folkmordet som drabbade Europas romer och talade sedan om befrielsen av Auschwitz-Birkenau den 27 januari 1945.

– Var och en av oss som har besökt Auschwitz vet vad som har hänt där och vilka proportioner det har hänt.

Sasi underströk vikten av undervisning i och med att dagens ungdom inte vet så mycket om Förintelsen.

– Vi har bra undervisningsmaterial i Finland, sade Sasi men menade att kvaliteten av undervisningen varierar från lärare till lärare.

– Varje skolelev borde veta vad Förintelsen var för något.

Enligt Sasi borde mänsklighetens viktigaste målsättning vara bevarandet av liv.

Tvåstatslösningen kan vara hållbar på sikt

Riksdagsledamot Ben Zyskowicz fick hålla ett anförande i syfte att avrunda diskussionen. Han frågade sig huruvida antisemitismen stiger som en reaktion på Israels handlingar och trodde inte att många blir antisemiter som en reaktion.

– Det handlar mer om att antisemitismen finns redan där och händelserna i Gaza aktiverar den.

– Inom extremhögern är man till och med stolt över att man hatar judar. Det här har inte kommit till ytan först nu.

I likhet med Kaleva talade Zyskowicz också om antisemitismen bland invandrare från länder med muslimsk majoritet och yttervänsterns antisemitism. Han menade att antisemitismen bland dessa grupper håller på att öka.

Han gjorde en jämförelse mellan Ukraina och Gaza där han menade att Hamas provocerade Israel, något som inte var fallet när Ryssland anföll Ukraina.

– Att palestinier dör passar både Hamas och Rysslands syften.

Sedan tog Zyskowicz fram att han själv får meddelanden med antisemitiska hot där man hänvisar till Förintelsen.

– Det är inte antisemitism att kritisera Israels politik. Även jag är kritisk mot regeringen Netanjahu och korkade uttalanden av dess företrädare.

Han kommenterade biskop Laajasalos syn på att judarna inte får själva definiera vad som räknas som antisemitism.

– Bör samerna få definiera vad som är antisamiskt och de mörkhyade vad som är rasism? Det kan förekomma en viss snävhet om gruppen själv får definiera. När en jude definierar vad som är antisemitism, bestrider man det. Men om t.ex. en samisk aktivist definierar vad som är antisamiskt, är det inte allmänt accepterat att man bestrider det.

När det gäller partikamraten Atte Kalevas syn på att tvåstatslösningen gällande Israel och Palestina inte verkar realistisk, ville Zyskowicz vara av annan åsikt.

– Tvåstatslösningen är inte realism nu, men kan det vara realism på lång sikt? Vad annat kunde vara hållbart? Man kunde ha en judisk minoritet i Palestina på samma sätt som man har en palestinsk minoritet i Israel.