Internationellt

Vicepresidentdebatten gick lugnt till

Foto: Pixabay
Elefanten och åsnan symboliserar Republikanska partiet och Demokratiska partiet i USA. Partiernas vicepresidentkandidater möttes i en debatt i Utah.

Efter gyttjebrottningen mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden bjöd inte onsdagens debatt mellan vicepresidentkandidaterna Kamala Harris och Mike Pence i Utah på några överraskningar. Emellanåt avbröt Pence Harris men han kom ingenstans i närheten av fräckheten som Trump bjöd på i debatten mot Biden. Harris drog effektivt nytta av sin erfarenhet som åklagare och Pence bjöd på lögner och halvsanningar till försvar. Som helhet var debatten inte minnesvärd men den var också normal som en debatt mellan vicepresidentkandidater. Det sägs att vicepresidentkandidaten inte kan vinna valet men kan göra skada och därför är en lågmäld diskussion där båda undviker misstag en klassisk debatt mellan vicepresidentkandidater.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Moderatorn Susan Page var debattens vinnare eftersom hon lyckades kontrollera situationen på ett helt annat sätt än Chris Wallace i debatten mellan Trump och Biden. En annan vinnare var Kamala Harris om man tänker på det att hennes kandidat Biden leder i opinionsmätningarna. Då brukar vicepresidentkandidaten vara extra försiktig och satsa hårt på att undvika göra misstag. Det lyckades hon med och levererade en stabil och värdig prestation. På knockout vann hon inte för att hon aldrig gick så hårt till angrepp. Den allmänna tonen var dock åklagarens ton som det bör sig vara i en oppositionspolitikers debattstil. Det finns mycket att kritisera i hur Trump och Pence har skött coronakrisen och miljön till att börja med och där fick Harris poäng genom att påpeka sakförhållandena. För Pence gällde det att vinna debatten för att ändra på konstellationen där Demokraterna är det starkare partiet i årets valrörelse.

 

Att inte bry sig om sanningen har blivit allt oftare förekommande som strategi i politiska debatter. Pence var populistisk på samma sätt som president Trump och påstod att miljön klarar sig bäst utan intervention från staten i en marknadsekonomi. Han lät förstå att en avregleringspolitik där man nedmonterar miljöskyddet egentligen är miljön till gagn. Pence använde inte det klassiska begreppet marknadens osynliga hand i sin retorik men det var vad han avsåg. Bara man låter bli att reglera och ingripa från statens sida, kommer företagen automatiskt att utveckla miljövänlig teknologi och ta hand om alla problem. Det är få som på riktigt tror på att så är fallet men det är inte heller ovanligt bland högerpolitiker i USA att ty sig till sådan retorik.

 

Harris talade varmt om Joe Bidens insatser som Barack Obamas vicepresident och betonade att Demokratiska partiet skulle lyssna på forskarna när det gäller bekämpningen av både coronapandemin och klimatförändringen och dess följder. Hon menade att en grundlig reform av rättssystemet behövs och att USA åter igen ska förtjäna respekt av sina allierade. För tillfället respekterar även USA:s allierade enligt Harris Kinas ledare Xi Jinping i högre grad än Trump.

 

På ett trovärdigt sätt tog Harris upp många av de saker som den nuvarande administrationen har misslyckats med men det är sannolikt att en debatt mellan vicepresidentkandidaterna spelar ingen större roll i den stora bilden. Som så många andra vicepresidentkandidater före henne, skötte hon sitt utan större fanfar och det kan noteras att hon inte gjorde bort sig. Det fanns möjligheter till ett intressant repblikutbyte om högsta domstolen men kandidaterna talade förbi varandra. Pence lät förstå att han är stolt abortmotståndare och på den punkten kunde säkert de flesta anta att han talar sanning. Harris gjorde det klart att det inte borde vara sådana som Trump och Pence som får besluta över kvinnornas kroppar. Abortfrågan är en viktig orsak till varför högsta domstolen diskuteras så mycket men som Harris påpekade, gäller det också hur många amerikaner har tillgång till sjukförsäkring. Även där kan en högsta domstol med överväldigande konservativ majoritet drabba amerikaner på ett sätt som direkt känns i deras vardag.

 

Demokraterna kan vara nöjda med att Harris var väl förberedd och gjorde inga lätta misstag. Republikanerna kan också vara nöjda med att Pence är förhållandevis slipad. Det finns inte samma problem med honom som John McCain hade med Sarah Palin 2008. Pence förblir tydligt i Trumps skugga och den av de två som gör bort sig i offentligheten tenderar att  vara själva presidenten, dock så ofta att det inte chockerar någon längre. Nu är det oklart om Trumps coronasmitta kommer att leda till att det blir inga ytterligare debatter mellan honom och Biden. Till en virtuell debatt tackade han nej.

 

En av vår tids farligaste vanföreställningar är Pences sätt att tänka att företagens inverkan på miljön inte behöver regleras för att marknadsekonomin automatiskt rättar till sina problem. Men tron till en självreglerande marknadsekonomi är stark bland dem som har läst sin Ayn Rand och republikanska miljardärer som Charles Koch har länge sett till att sådana synpunkter finns framme. Pence har en lång historia av nära samarbete med Charles och hans framlidna bror David Koch. Om vissa av hans åsikter härstammar från de starka religiösa föreställningarna, är det sannolikt att klimatdenialismen hos Pence handlar om det sedvanliga att framhävandet av vissa åsikter har varit direkt finansiellt nyttigt för honom. Det är sist och slutligen hela problemet med en oreglerad marknadsekonomi som Republikanska partiet öppet flaggar för, att det finns ingen automatisk mekanism som rättar till saker när vissa tar för sig utan hänsyn till andra. När väldigt många hotar att bli helt utan sjukförsäkring i USA och hotet av global miljöförstörelse växer, är det inte särskilt trovärdigt av Pence när han påstår att Trump har en plan som kommer att fixa hälsovården och att företagen självmant kommer att ta hand om miljön. Sedan kan det hända att vissa företag faktiskt har en miljövänligare linje än Trump och Pence men de företagsledare som har varit Pences sponsorer har det inte. Han är deras språkrör.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE