Ben Habib, forskare inom politik och internationella relationer vid La Trobe University i Australien, säger att relationen mellan Australien och Kina i nuläget är mycket dålig.

– Länderna har inte haft så här dåliga relationer med varandra sedan protesterna på Himmelska fridens torg år 1989.

Händelserna på Himmelska fridens torg i Peking år 1989 var en demonstration mot Kinas kommuniststyre. Protesterna leddes till stor del av studenter och slogs slutligen ner av Folkets Befrielsearmé 4 juni, då ett stort antal demonstranter dödades.

Habib tillägger att Australien är nu i en svår sits eftersom man måste balansera å ena sidan mellan Kina, som är landets största handelspartner, och å andra sidan USA, som garanterar säkerheten i Oceanien.

– Australien har starka kulturella band till USA, medan relationerna till Kina har varit mera affärsmässiga. När USA och Kina alltmer utmanar varandra om rollen som världens ledande supermakt, har Australiens spelrum minskat internationellt.

Ben Habib, forskare vid La Trobe-universitetet i Melbourne, Australien säger att Australien kommer ge efter för Kinas ekonomiska sanktioner. ”Undervisningsminister Dan Tehan har varit i kontakt med Kina för att hitta en lösning på konflikten”.

Ger Australien efter för Kina – och vad gör USA?

Ben Habib tror inte att Australien kan stå emot de ekonomiska sanktionerna som Kina har utfärdat mot landet. Han säger att det redan nu finns indikationer på att Australien är den som ger vika i konflikten.

– Undervisningsminister Dan Tehan har varit i kontakt med den kinesiska regeringen för att försöka vaska fram en lösning på konflikten.

– Australien kan alltid söka efter nya handelspartners men ingen annan kan ersätta den enorma kinesiska marknaden, som har över en miljard konsumenter.

Habib tillägger att man måste sätta den politiska konflikten mellan Australien och Kina i ett större perspektiv. Enligt honom handlar det om en pågående stormaktskonflikt mellan två supermakter.

– Hurdan politik Joe Biden och USA tänker föra mot Kina kommer även att påverka konflikten mellan Australien och Kina.

– USA:s status som global supermakt minskar medan Kina får ett ökat spelrum. Australien är en mindre spelbricka i spelet mellan stormakterna, säger Ben Habib.

“Kina har övergett den fredliga utvecklingen”

Monique Taylor är äldre forskare inom världspolitik vid Helsingfors universitet och hemma från Australien. Hon säger att Kinas nuvarande president Xi Jinping har övergett “den fredliga utvecklingen” som hans företrädare höll sig till för att underbygga Kinas ställning i världen.

Till exempel Deng Xiaoping, som styrde Kina åren 1978-1989, ville att Kina skulle hålla en låg profil internationellt.

– Kina är nu på offensiven såväl i Sydkinesiska havet som Stilla Havet, säger Taylor.

– Australien har å sin sida blivit mera kritiskt inställt till Kina, på grund av det här och andra orsaker.

Hon tillägger att som följd av Australiens kritiska inställning gentemot Kina har landet utsatt australiska myndigheter och företag för cyberattacker, vilka bland annat brittiska BBC uppmärksammade i somras (19 juni 2020).

Hur beroende är Australien av Kina rent ekonomiskt?

– Kina är Australiens största ekonomiska samarbetspartner. Enligt den australiska statistikbyrån är den årliga summan för Australiens export till Kina 144 miljarder australiska dollar, dvs. 2,4 gånger större än exporten till Japan.

Uppgifterna om exporten från statistikbyrån är från år 2019. Men trots att Kina är Australiens största samarbetspartner utgör handeln med Kina endast 10 procent av landet BNP.

Hon säger ändå att Australiens årliga tillväxt är 2 biljoner australiska dollar, mycket mer än summan av den årliga exporten till Kina.

Taylor tillägger att trots att andra länder som Sverige och USA även har kritiserat Kina för kväsandet av demokratin i Hong Kong och minoriteters rättigheter i Xinjiang, har Australien ett större handelsutbyte med Kina och därför ett lämpligt mål för ekonomiska sanktioner.

– Den australiska ekonomin är starkt beroende av Kina, mycket mer än vad många andra länders ekonomier är.

Monique Taylor är forskare vid Helsingfors universitet och hemma från Australien. Enligt henne behöver Australien inte ge efter för Kinas ekonomiska sanktioner. ”Australiens export till Kina är årligen 144 miljoner australiska dollar, men landets årliga tillväxt är 2 biljoner, så jag ser ingen orsak till att gå Kina till mötes.”

Ger inte efter för Kina

Monique Taylor håller inte med Ben Habib om att Australien skulle vara i färd att ge efter för Kinas ekonomiska påtryckningar i form av sanktioner. Istället väljer landet att hitta nya samarbetspartners.

– Australiska kornprodukter som skeppas till Kina har en tullavgift på 80% av priset. Producenterna måste nu blicka bort från Kina för att kunna fortsätta sin verksamhet.

Avgifterna gäller ändå inte alla spannmålsprodukter, som vete och havre. Däremot är varor som vin, kött och kol även belagda med betydande tullavgifter – som utgör en tredjedel av landets export till Kina. Däremot är stål och andra metaller, som är centrala för Kinas ekonomiska tillväxt, inte belagda med sanktioner.

Kina å sin sida är missnöjd med att de ekonomiska sanktionerna mot Australien inte har gett den önskade effekten som man hoppats på, det vill säga att landet skulle ge vika för de önskemål som Kina har på Australien (se artikelns slut).

Tjänstemannen vid det kinesiska utrikesdepartementet, Zhao Lijian, släppte i slutet av förra året på Twitter en manipulerade bild på en australisk soldat som uppenbarligen begår ett krigsbrott. På bilden håller en australisk soldat en blodig kniv mot halsen på ett afghanskt barn.

– Den här manipulerade bilden är ett bevis på den förbittring över Australiens trotsiga hållning som Kina nu känner, säger Monique Taylor.

Peter Jennings vid Australiens Strategiinstitut i Canberra, Australien säger att Australien nu måste ”upptäcka världen”. ”Efter Kinas sanktioner letar australiska företag nu efter nya samarbetspartners i Latinamerika och Afrika istället.”

Mindre beroende av Kina i framtiden

Peter Jennings är verkställande direktör vid Australiens Strategiinstitut (ASPI). Han säger att relationen mellan Australien och Kina aldrig har varit så dålig som den är nu. Den nuvarande utvecklingen i relationen har pågått de senaste fem åren.

– Flera händelser har lett till dagens situation. Australien har bland annat inte låtit Huawei bygga ut ett 5G-nätverk och man har kritiserat Kina för kväsandet av demokratin i Hong Kong.

Jennings håller med Habib och Taylor om att Kina är en viktig handelspartner för Australien. Han anser att Australien har gjort ett misstag i frågan om handeln med Kina.

– Australien har under många år gjort sig allt mer beroende av Kina. Handelssektor efter en annan i Australien har i allt ökad grad fokuserat på Kina och den växande medelklassen där.

Jennings säger att Australien nu måste “upptäcka världen” och leta efter samarbetspartners i exempelvis Afrika eller Latinamerika.

– Vissa säger att Kina är ekonomiskt sett för stort för man ska kunna ignorera landet, men jag håller inte med.

Kommer Australien att ge efter för Kinas ekonomiska sanktioner?

– Nej, det kommer vi inte att göra. Den australiska regeringen håller fast vid sina principer mot Kina.

– Vi måste helt enkelt tänka om när det gäller handeln med Kina och skaffa nya samarbetspartners. I framtiden tror jag att Australien är mindre beroende av Kina, säger Peter Jennings.

Faktaruta – 14 anklagelser som Kina uppger som orsak till att landet har utfärdat ekonomiska sanktioner mot Australien. Källa: Sydney Morning Herald (18 november 2020)

– Förhindrat tio kinesiska investeringsprojekt i Australien.

– Blockerat den kinesiska teleoperatören Huawei från att bygga ut ett 5G-nätverk i Australien.

– Kritiserat Kina i utrikespolitiken.

– Avvisat kinesiska studeranden tillträde till australiska universitet.

– Vädjat om en oberoende utredning av coronavirusets ursprung.

– Kritiserat Kina för landets förtryck av minoriteter i Hong Kong och Xinjiang samt relationen med Taiwan.

– Diskuterat situationen i Sydkinesiska havet, som första land som inte gränsar till havet.

– Allierat sig med USA för att sprida desinformation om Kinas hanterande av Covid-19.

–  Förser tankesmedjor med lögner om Kina och situationen i Xinjiang och vill försämra bilden av Kina.

– Rannsakandet av kinesiska journalister och deras hem i Australien utan att ge minsta förklaring om varför.

– Anklagar Kina för cyberattacker utan bevis.

– Rasistiska uttalanden mot kineser och asiatiska personer.

– Fientlig mediarapportering om Kina, försämrar den bilaterala relationen mellan länderna.

John Eriksson