Norden

Anna-Kristiina Mikkonen: Istället för Orpos modell, en riktig nordisk modell?

Jukka-Pekka Flander
Riksdagsledamot Anna-Kristiina Mikkonen (SDP).

Riksdagsledamot Anna-Kristiina Mikkonen (SDP) har inlämnat en skriftlig fråga till regeringarna i de nordiska länderna i egenskap av ledamot i Nordiska rådet. I frågans bakgrundsmaterial informerar hon om det sätt regeringen Orpo planerar försämra de fackliga rättigheterna och arbetstagarnas position på arbetsmarknaden. Med sin skriftliga fråga vill Mikkonen höra mera om hur de nordiska regeringarna har agerat för att främja sysselsättningen och hur de säkerställer ett fungerande avtalssamhälle.

ABL

 

 

– Det nordiska samarbetet ger oss möjlighet att lära oss av varandra. Vi behöver dra nytta av varandras erfarenheter, hitta det som fungerar och undvika sådant som visat sig fungera mindre bra. Men det sätt regeringen Orpo missbrukat begreppet den nordiska modellen för att rättfärdiga sin politik är fel. I Norden har man alltid eftersträvat reformförslag som ser helheter och bereds tillsammans med arbetsmarknadens parter. Nu genomförs en politik som kan leda till en splittrad och försvagad röst för arbetstagarparten som därmed försätts i avsevärt svagare situation än sin motpart. Det är inte nordiskt, säger Mikkonen som är medlem av Nordiska rådet.

Men sin skriftliga fråga hoppas Mikkonen också att svaren kan bidra med mera information till den finländska debatten om vad som gäller och hur t.ex. stridsåtgärder begränsats.

– I arbetsrätten talar man om vikten av att skydda den svagare parten på marknaden och det har sedan länge definierats som arbetstagarparten. I nordiska länderna har man visserligen löst detta på olika sätt. Det skulle vara bra om vi fick mera klarhet i frågan. Därför valde jag att fråga samtliga regeringar i de nordiska länderna. Vi borde också på Nordiska rådets session diskutera dessa frågor mera och hur vi i en föränderlig värld stärker tryggheten för vanliga arbetstagare, säger Mikkonen.

De konkreta frågorna hon ställer regeringarna i Norge, Danmark, Sverige och Island är följande:

 

  1. Har stridsåtgärder begränsats i ert land? Om så är fallet, hur har arbetskonflikterna begränsats?
  2. Om arbetstagarnas fackliga rättigheter gällande organisering och stridsåtgärder inte tillgodoses i enlighet med internationella förpliktelser i ert land eller i de övriga nordiska länderna, vilka åtgärder ämnar er regering vidta?
  3. Vilka åtgärder vidtar regeringen för att intensifiera det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet och vad görs för att avlägsna gränshinder på arbetsmarknaden?
  4. Vilka goda exempel på sysselsättningspolitik i ert land skulle det vara bra att främja samnordiskt?
  5. Hur förhåller sig er regering till personalrepresentationen i företagens styrelse och ledning? Arbetstagarpartens rätt till tolkning vid tvister? Arbetstagarnas rätt till information och en stark förhandlingskultur på arbetsplatserna?

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE