Den 23 mars 1962 skrev Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige under en samarbetsöverenskommelse i Helsingfors, det så kallade Helsingforsavtalet. Det officiella nordiska samarbetet tog sin form och det uppmärksammas idag på Nordens dag.

– Nordens dag påminner oss om hur vi framgångsrikt främjat fri rörlighet inom Norden, ökat nordiskt kulturutbyte och främjat hållbarhet. Allt från passfrihet i Norden till den nordiska miljömärkningen Svanen. Nordiska rådet och dess finska delegation följer noggrant med de nordiska regeringarnas arbete med att undanröja gränshinder. Det ska vara enkelt att leva, studera, arbeta och driva företag över gränserna i Norden, berättar Kim Berg, vice ordförande i Nordiska rådets finska delegation.

Mycket har förändrats sedan Helsingforsavtalet undertecknades år 1962 och de senaste åren har säkerhetssituationen förändrats på ett mycket omfattande sätt.

– Rysslands anfallskrig mot Ukraina ställer nya krav på det nordiska samarbetet. Nordiska rådet behandlar alltmer frågor relaterade till utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, liksom övergripande säkerhet och beredskap. Det märks bland annat tydligt i att titeln på Nordiska rådets ordförandeskapsprogram är “Fred och säkerhet i Arktis”, berättar Anna-Kristiina Mikkonen, medlem av Nordiska rådet.

Nordiska rådet sammanträder till temasession 8-9 april. Sessionen ordnas denna gång i Tórshavn, Färöarna. I enlighet med Islands ordförandeskapsprogram är temat för sessionen fred, säkerhet och beredskap i Nordatlanten.

– Under temasessionen kommer vi att diskutera hur de nordiska länderna kan stärka sitt samarbete inom försvar och säkerhet i Nordatlanten och Arktis. Ett annat ämne blir säkert alla de samarbetsmöjligheter som uppkommer nu då samtliga nordiska länder är medlemmar i Nato, berättar Jani Kokko, medlem av Nordiska rådet.

Det pågår som bäst en process att utreda en eventuell uppdatering av Helsingforsavtalet.

– Det främsta syftet med denna utredning är att bedöma behovet av att inkludera nya politikområden i avtalet, såsom säkerhet, försvar och utrikespolitik. Det nordiska samarbetets styrka får dock inte begränsas till att enbart handla om försvarsförmåga och säkerhetssamarbete. Det nordiska samarbetet behöver ha en aktiv roll på den internationella arenan inom det konfliktförebyggande arbetet och konfliktlösning. De nordiska länderna har alltid varit starka förespråkare för demokrati, mänskliga rättigheter och frihet, och detta fortsätter att vara viktigt, anser Pinja Perholehto, medlem av Nordiska rådet.