– Reality Bang är den andra delen i vår serie om det antropocena, alltså om människans påverkan på jorden. Den första delen var mer abstrakt och en översikt från dinosaurierna till framtiden. Den handlade mycket om dåtiden och andra varelser och det icke-mänskliga, medan Reality Bang handlar om vad som sker här och nu, berättade Tudeer.

– Vi hade kanske tänkt ha en lite annan infallsvinkel men Donald Trump blev president och hela USA verkade falla sönder. Det hände precis när vi började öva och vi var alla så skärrade av den här utvecklingen. Vi funderade dessutom mycket på högerextremismens lyft i Europa. Allt detta skakade om oss och vi bestämde att vi jobbar med det som sker här och nu. Vi pratar inte direkt om MAGA-rörelsen eller om Trump men det är bakgrunden.

Enligt Tudeer finns de politiska strukturerna närvarande i de texter som ingår i stycket.

– Vi har inte så mycket texter och sånger den här gången och det gäller mer associativa saker. Slutet lämnas väldigt öppet. Hur kan sådant här ske? är fortfarande min stora fråga.

Tudeer är av den uppfattningen att miljardärerna har enat sig för att förstöra världen för alla andra för att själva kunna överleva.

– Inte ens deras liv är eviga. Människor vill leva i fred och vårt liv är inte så långt.

Enligt Tudeer handlar föreställningen mer om att förstå maktstrukturerna än att förstå människorna.

– I vårt nästa stycke tänker vi på hur man kan använda konstens medel för att påverka. Det är egentligen vad vi alltid har gjort, med känsla och förnuft. Man måste tro på att folk är smarta, fast högerextremisterna tror att de är dumma. Det tror jag också ibland. Det finns lösningar på problemen om man bara skulle ta bort girigheten och rovdriften, backa några steg och man skulle kunna leva ett helt bra liv utan massor med saker och utan att förtrycka andra.

Tudeer påpekar att konstnärer tar ställning utan att ta ställning.

– Det politiska handlar inte om KOM-teaterns stil på 1960-talet. Vi gör politisk konst och de som känner oss bra håller med, men en del tycker att det inte är politiskt. Vi jobbar och tänker på ett subtilt sätt och det är också annat än politiskt, fast jag tycker att det där andra är politiskt. Det handlar om fantasins kraft, associationsförmåga och närvaro. Allt det här kan förmedlas genom det sceniska kunnandet. Det är roligt att kunna använda hantverksskickligheten och erfarenheten som vi har i Oblivia.

Enligt Tudeer är Reality Bang mer pessimistisk än vad Oblivias scenkonst brukar vara.

– Inte är vi överdrivet optimistiska men det här handlar om maktlösheten som vi upplever. Vi vill ta ställning och det kan vi göra, men vi kan inte ändra på skeendena direkt. Jag kan inte personligen ändra på USA:s politik eller på Ryssland eller på Israel, jag kan inte gå in i deras system. Det känns ibland att det är mindre möjligt, också med vår regering här i Finland som bara kör på.

Tudeer ser ändå ljuspunkter i Reality Bang.

Man kan tänka tillsammans, göra saker tillsammans, prata och vara klartänkt. Tankens kraft har betydelse.

Tudeer hade läst om Lapporörelsens skjutsningar i Nya Argus och upplevde att vad journalisten Max Hanemann gjorde på den tiden var mycket viktigt.

– Någon måste säga ”sluta, det här är idiotiskt”! Alla vi som har en plattform har en uppgift att säga det. Det gäller att avslöja strukturerna och visa på att det finns alternativ. Livet och världen består av så många olika skikt, det är så mångfacetterat att det alltid finns alternativ. Pratet om alternativlösheten är propaganda att få igenom en ideologi.