Enligt ordförande Riku Aalto avgörs det i det kommande riksdagsvalet hur det finländska arbetslivet utvecklas under följande årtionde.

– Vi står inför ett arbetslivsval. Finländarna är med rätta oroade över utvecklingen i arbetslivet. Oron förstärks både av ständigt nya avslöjanden om arbetsrelaterat utnyttjande, underbetalning och kränkningar av arbetstagares rättigheter, och av de omfattande försämringar av arbetstagarnas försörjning och anställningstrygghet som genomförts under den gångna valperioden.

– Finländarna vill ha ett arbetsliv där arbetstagares rättigheter respekteras, där hederliga företag klarar sig och där välfärdsstaten bygger på rättvist arbete. Man ska kunna försörja sig på sitt arbete och spelreglerna i arbetslivet måste vara i skick – ingen ska kunna göra snabba vinster på arbetstagares bekostnad, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Arbetsmarknadskriminalitet måste bekämpas

Arbetsmarknadskriminalitet har blivit ett utbrett fenomen på den finländska arbetsmarknaden. Systematiskt utnyttjande av arbetstagare och brott mot anställningsvillkor har avslöjats bland annat på varv, byggen, inom metallindustrin, i bärplockningsbranschen, i skogsarbete, logistik och transportbranschen, restauranger, städbranschen, turism samt inom jordbruk och trädgårdsnäring.

Listan över branscher är lång och Industrifacket anser därför att det rör sig om ett samhällsomfattande problem. Arbetstagarnas ställning försvagas när företag och arbetsgivare söker konkurrensfördelar genom utnyttjande, stöld av löner och genom att tumma på arbetsvillkor. Hederliga, laglydiga företag hamnar i en orättvis konkurrenssituation gentemot lurendrejare som bygger sin verksamhet på brottslighet.

– I Finland får det inte finnas företag som gör vinst på människors nöd, rädsla eller okunskap. Att följa kollektivavtal och lag måste vara en absolut grund för arbetsmarknaden. Så är det inte nu, eftersom risken att åka fast är minimal och påföljderna för brott alltför små, säger Aalto.

Industrifacket föreslår ett omfattande åtgärdspaket för att bekämpa arbetsmarknadskriminalitet. Facket kräver en betydande ökning av resurser och större befogenheter för myndigheterna som ska övervaka. Förbundet vill också se bredare användning av straffrättsliga medel, ett stärkt beställaransvar och ett tryggat rättsskydd för offer som blivit utnyttjade.

Fackförbund ska också ges rätt till att lyfta grupptalan vid rättsfall. Dessutom vill Industrifacket införa specifika åtgärder mot så kallade tröskelavgifter, som förekommit i flera branscher. Ett talande exempel är till exempel ockerhärvan inom växthusnäringen i Närpes.

Samtidigt betonar Industrifacket att arbetskraftsinvandring inte får främjas utan beslut som förhindrar dumpning av arbetsvillkor, stoppar utnyttjande och säkerställer att företag och ägare som bryter mot reglerna bär ett ekonomiskt och straffrättsligt ansvar.

– Finland behöver arbetskraftsinvandring, men endast på finländska arbetsvillkor.

Arbetskraftsinvandring får inte främjas utan målmedvetna åtgärder för att stoppa arbetsrelaterat utnyttjande och dumpning av anställningsvillkor, säger Aalto.

Åtgärder mot barnfattigdom

Nedskärningarna i den sociala tryggheten som gjorts av Petteri Orpos regering har kraftigt försämrat löntagarnas ekonomiska situation och trygghet. Industrifacket anser att dagens arbetslöshetsskydd inte längre beaktar människors olika livssituationer eller verkligheten på dagens arbetsmarknad.

– Det att man stegvis skär ner i den inkomstrelaterade arbetslöspenningen slår mot många arbetstagare redan innan det ofta för dem ens är möjligt att hitta ett nytt jobb eller då de är permitterade. Den nuvarande modellen är för hård, säger Aalto.

Industrifacket föreslår att nedtrappningen i det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet ändras så att den första sänkningen flyttas från dagens två månader till sex månader och att den andra sänkningen slopas helt. I dagens läge sjunker penningen med 20 procent efter två månader och ytterligare fem procent efter runt åtta månader.

Barnfattigdomen har ökat oroväckande mycket i Finland. Antalet barn som lever i låginkomstfamiljer har stigit och nedskärningarna har inneburit att antalet barn som lever i fattigdom ökat med mer än 30 000 barn. För att minska barnfattigdomen föreslår förbundet att barnförhöjningen i arbetslöshetsförmånen höjs.

– När en förälder förlorar sitt jobb påverkar det hela familjen. Barnförhöjningen i arbetslöshetsersättningen är framför allt en investering i barnens välmående och trygghet. Inget barns vardag får rasa samman för att en förälder blir arbetslös, säger Aalto.

Dessutom föreslår Industrifacket att det skyddade beloppet i den jämkade arbetslöshetsersättningen återinförs.

Tillväxt genom satsningar på kompetens och industri – inte genom att försvaga arbetstagares rättigheter

Industrifacket betonar att Finlands ekonomiska tillväxt och välfärd bygger på en kunnig arbetskraft, industriella investeringar samt omfattande satsningar på utbildning, forskning och utveckling. Tillväxt skapas inte genom att försvaga arbetstagares ställning eller genom att öka osäkerheten i arbetslivet.

– Tillväxt skapas av arbete i fabriker, verkstäder och produktionsanläggningar runt om i Finland. Industrin utgör ryggraden i Finlands ekonomi: den skapar exportinkomster, sysselsättning och finansierar välfärdssamhället. Utan en förnyande och växande industri står Finlands ekonomi inte på en hållbar grund, säger Aalto.

I Industrifackets mål för valperioden föreslår facket också mer satsningar på yrkesutbildning, införandet av en ny modell för vuxenutbildningsstöd, en reform av företagsstöden samt stärkta verksamhetsförutsättningar för industrin bland annat genom smidigare tillståndsprocesser.

När det gäller anslagen till försvaret betonar förbundet en så hög inhemsk andel som möjligt, så att offentliga medel stöder Finlands sysselsättning, industriella kompetens och långsiktiga tillväxt.

– Finland kan göra mycket med sin egen industripolitik. Att öka antalet industriella arbetsplatser måste vara ett centralt mål för nästa regering, avslutar Aalto.

Industrifacket publicerade en del av målsättningarna redan i mars. Då presenterade fackförbundet sina linjedragningar för utvecklingen av arbetsmarknaden. Industrifackets utspel gällde utvecklingen av riksmedlarens roll, tryggandet av strejkrätten samt spelreglerna för lokala avtal.