Opinion

Björkenwall: Den nordiska välfärdsmodellen i finskt och svenskt ljus

Simon Bergman
Stefan Löfven talar på HSAF:s framtidsseminarium. Bredvid honom från vänster FSD:s ordförande Dimitri Qvintus, ekonomen Sixten Korkman, HSAF:s ordförande Folke Sundman samt SDP-riksdagsledamöterna Ville Skinnari och Pinja Perholehto.

I Helsingfors på Helsingfors svenska arbetarförenings, HSAF:s, 125-årsjubileum med en profilstark panel ordnas nyligen i oktober ett framtidsseminarium, där socialdemokratins framtid och den nordiska välfärdsmodellen på olika sätt stod i fokus.

Robert Björkenwall

Arbetarbladet

 

 

Som redan inledaren Folke Sundman – och senare med instämmanden av SDP-riksdagsledamöterna Pinja Perholehto och Ville Skinnari, samt Paavo Lipponen och Stefan Löfven – konstaterade så har den nordiska välfärdsmodellen varit en röd tråd, ja kanske den rödaste av alla trådar, i den nordiska arbetarrörelsens identitet och profil under många decennier. Och det inte utan orsak. Bygget av folkhemmet och välfärdsstaten – i lite olika takt och former i respektive nordiska länder – är det viktigaste resultatet den nordiska socialdemokratin uppnått. Det här reformarbetet har oftast haft ett brett politiskt stöd i våra samhällen, men socialdemokratin har varit vägvisaren. Och trots vissa skillnader så har den ”ute i världen setts som en helhet och varit av stor demokratisk betydelse”, konstaterade Stefan Löfven lite senare på seminariet.

– Men i nuvarande dagspolitiska debatt i Finland så har den nordiska välfärdsmodellen i mångt och mycket blivit ett retoriskt slagträ för de flesta av våra politiska rörelser, till vänster och höger. Den borgerliga regeringen Orpo motiverar sin konfrontativa nedskärningspolitik med att den vill ”rädda välfärdssamhället”. Och vi inom vänsteroppositionen här kämpar mot regeringens högerpolitik med samma omvända huvudargument: Orpos regeringspolitik underminerar gravt den nordiska välfärdsmodellen, konstaterade Folke Sundman när han inledde seminariet.

Denna från Orpo-regeringen på flera sätt så konfrontativa inställning till vår välfärdsmodell är djupt bekymmersam, enligt ekonomiprofessorn Sixten Korkman. I stället för att som nu t ex minska skattekvoten med 9 procent så borde man tvärtom värna och stärka den. Värna i stället för att skära ned i våra socialförsäkringar, investera mer i humankapitalet (utbilda arbetskraften) och inte – som nu är fallet i senaste budgeten – försämra relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden genom sämre a-kassa och urholkningar i arbetsrätten. Ty i ett internationellt perspektiv är vår nordiska modell både framgångsrik och, faktiskt, marknadsekonomiskt konkurrenskraftig. Och det vore också bra om fler i världen och inom särskilt EU såg fördelarna med vår välfärdsmodell

Men som Stefan Löfven m fl konstaterade så finns det en löpande konflikt mellan arbete och kapital men den kampen ska ”skötas med balans” och så att alla inkluderas i välfärden. Säkra individer med tryggad välfärd vågar och blir inte lika rädda för att ställa om i förändringar som teknikutveckling och annat kräver. Och även EU-kommissionens Ursula von der Leyen har ju t ex sagt att hela EU borde ha som mål att ha kollektivavtal som vi har i Norden, sade Stefan Löfven (sedan 2022 ordf i europeiska sossarna, PES).

Tillsammans är vi i Norden starkare och slår hårdare än vår vikt, som både Biden och Obama sagt om den nordiska modellen. Och den nordiska dimensionen borde snarare stärkas och samordnas bättre, underströk även SDP-riksdagsledamoten Ville Skinnari och även professor Sixten Korkman. Ty den nordiska välfärds- och marknadsmodellen är ”finurlig, framgångsrik och effektiv”, sade Korkman. Därför är det nu inte bra att partsrelationerna just nu försäkras på finsk arbetsmarknad genom Orpo-regeringens riktade nedskärningar. som nu tvingar facken att svara med punktvisa stridsåtgärder. Dessa pågår som bäst just nu.

Också med tanke på att just den negativa demografin med en åldrande befolkning och krympande andel i arbetskraften – och behov av fler invandrare – är en viktig orsak till att Finland har problem redan nu att trygga välfärden. Och det i sin tur gör att statsskulden (75 % av BNP) och de offentliga finanserna nu försämras – och när vi borde satsa mer, inte mindre på humankapitalet.

I ett samtal efter seminariet så sade professor Korkman att svenskt näringsliv gynnats (med vår flytande krona) och det finska missgynnats av att Finland haft euron. Noteras ska att Korkman allt mera lutar åt oppositionens kritik av Orpo-regeringens ekonomiska politik samtidigt som han får lite surdryga ”slängar” från näringslivsprofilen ”Nalle” Wahlroos, som en tämligen hårdför ideolog på arbetsgivaresidan.

Robert Björkenwall, frilansjournalist,utredare

Framtidsseminariet i Helsingfors var välbesökt. Artikelförfattaren Robert Björkenwall blickar mot kameran där ungefär i mitten. (Foto: Simon Bergman)

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE