Studiepenningen är för tillfället 268,23 euro i månaden. I augusti 2022 gjordes en indexjustering som höjde studiepenningen med 14,50 euro och i början av nästa läsår sker ytterligare en indexjustering på 4,2 procent. I årsskiftet höjdes även årsinkomstgränsen för studiepenningen med omkring 20 procent. En studerande som får studiestöd för 9 månader kan nu tjäna 18 720 euro per år.

Nicolina Nordman, styrelseordförande för Åbo Akademis studentkår är positiv till de justeringar som har gjorts i studiepenningen, men anser att det här inte räcker till för att garantera studerande en rimlig utkomst.

– År 2017 skars studiepenningen ned med 86 euro och indexförhöjningarna ställdes in för flera år. En höjning på 14,50 euro räcker inte på långa vägar, påpekar Nordman.

– Att inkomstgränsen höjdes är något studentkårerna länge har jobbat för och vi är glada för att den höjdes, men alla studerande har inte möjligheten att jobba vid sidan om sina studier. Utgångspunkten är ändå att man studerar heltid när man antas till sina studier, tillägger hon.

Nordman påpekar också att studerande skuldsätter sig i ökande takt för att bekosta sina studier.

– Den största delen av högskolestuderande kommer att ha en skuld på 15 000 euro när de blir utexaminerade. För bara några år sedan hade studerande generellt sett ett studielån på bara några tusen euro, berättar hon.

Nordman argumenterar att en höjning på 100 euro i månaden behövs för att lyfta studerande bort från fattigdomsgränsen.

– En studerande som bor ensam är berättigad 598e/månad, även om man lyfter studielån når man inte en rimlig minimibudget. År 2020 var fattigdomsgränsen 1277e/månad, berättar Nordman.

Nordman påpekar att studerandes låga inkomster inverkar på både förmågan att studera och den mentala hälsan.

– Efter nedskärningen på studiepenningen 2017 har studierna försvårats märkbart. Det genomsnittliga antalet avlagda studiepoäng per år har minskat och tiden som används på studier har också blivit mindre, säger Nordman.

– Den låga utkomsten har direkt koppling till psykisk ohälsa, tillägger Nordman och hänvisar till en studerandebarometer från 2019.

På fastlagstisdagen träffade Arbetarbladet några studerande i Vasa som hade kommit till Fiskestranden denna soliga dag för att följa med studerandenas traditionsenliga pulkatävling.

Arbetarbladet frågade studerandena vad de skulle göra med en 100 euro mer i studiepenning.

Alex Pärus tillsammans med andra studerande från Novia. (Foto: Jonatan Wikström)

Alex Pärus, Maskin- och produktionsteknik, Novia

– Det säger sig självt att mina pengar skulle gå till mera kalas, men också till mat och padel. svarar Alex, som tillsammans med tre andra halarbeklädda studerande sitter i sina tältstolar och följer med när studentföreningarna åker ner för backen i sina hemsnickrade åkdon.

Anna Gustafsson studerar till klasslärare. (Foto: Jonatan Wikström)

Anna Gustafsson, Klasslärare, Åbo Akademi

– Just nu går en ganska stor del av mitt studiestöd enbart till att betala av hyran. Så mina pengar skulle nog gå till mat och andra nödvändiga saker, berättar Anna.

– Jag tycker att studentkårerna kommer med ett bra förslag. Iallafall för min del blir det inte mycket kvar av stödpengarna efter att jag har betalat bort min hyra, tillägger hon.

Camilla från Hanken. (Foto: Jonatan Wikström)

Camilla, Hanken

– Jag tycker att det är en bra kampanj som studentkårerna kommer med. Jag tror att många studerande kan konstatera att det inte blir mycket kvar av studiepenningen efter att man har betalat bort hyran, säger Camilla som har valt att ställa upp på intervjun med endast förnamn.

– En höjning på 100 euro skulle göra en stor skillnad och det skulle säkert hjälpa studerande mycket i vardagen, tillägger hon.

– Med 100 euro mer skulle säkert en stor del av mina inkomster ändå gå till hyran. Men det är ändå 100 euro mer som jag kunde använda för att exempelvis lyxa till det lite i vardagen, svarar Camilla på frågan om vad hon skulle göra med 100 euro mer i månaden.

Camilla tycker också att studerandes inkomstgränser borde justeras så att det blir lättare för studerande att ta emot jobb.

– Jag tycker att man borde få studerande att jobba och integrera sig arbetslivet redan under studietiden. Risken att man blir av med sitt stöd motiverar inte studerande att ta emot jobb.” säger hon.