Att Sverige under lång tid varit en för omvärlden viktig gruvnation och också tjänat bra på exporten av malm är tveklöst. Närmare en tiondel av all vår export är malm och metaller. Mer än 95 procent av allt järn och en tredjedel av all zink och bly i EU kommer från de 12 aktiva gruvor vi har i Sverige. Malm och metaller har i årtionden räckt till både export och svensk industri. Hälften av alla svenska gruvor har varit verksamma i mer än 50 år.

I takt med att elektronik, dator- telecom- och avancerad miljöteknik utvecklats har efterfrågan på en rad av de så kallade sällsynta jordartsmetallerna vuxit. De har blivit helt avgörande för allt från batterier för bilindustrin till annan avancerad högteknologisk industri. Hittills har nästan 90 procent av alla de för tillverkningen kritiska metallerna kommit från Kina. Där har landet steg för steg börjat strypa exporten. Man har i stället för att fortsätta vara leverantör av metaller som råvara valt att ge den egna avancerade industrin möjlighet att växa och utvecklas.

I Sverige finns flera områden där en gruvbrytning av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna komma i gång. Såväl Malmfälten kring Kiruna, delar av Småland som delar av Bergslagen bjuder på mycket goda förutsättningar. Sverige har också en rik tillgång i de högar med skrotsten som ligger vid både tidigare nedlagda och vid i dag verksamma gruvor. I den finns kvar nu eftertraktade men tidigare som värdelösa föroreningar klassade sällsynta jordartsmetaller. Speciellt i LKABs stora berg av skrotsten och slagg i Kiruna är tillgången på utvinningsbart stort.

Men den goda tillgången till några av världens mest efterfrågade råvaror har Sverige alla möjligheter att utvecklas till en för framtiden ännu mer avancerad industrination. Våra satsningar på fossilfri elproduktion, vår rika tillgång på begärliga metaller, öppenheten för klimatsmarta innovationer och en tekniskt avancerad industri med välutbildad arbetskraft skapar bästa förutsättningar. Enligt FN-organet WIPO ligger Sverige redan i dag i topp i innovationskraft i världen, en ställning som kräver fortsatt satsning på infrastruktur och samhällsinvesteringar, forskning- och utveckling och på mer smart och mervärdeskapande teknik för att själva kunna ta till vara våra rika naturresurser.

Lika viktigt som det är att Sverige börjar öppna nya gruvor och utveckla teknik för att ur skrotsten utvinna sällsynta jordartsmetaller lika viktigt är det att den resurs metallerna är hamnar hos svensk industri. Visst kan vi fortsätta att älska gruvor – men så med förnuft och framför allt se till inte lägga dem i händerna på kortsiktigt arbetande utländska exploatörer.

Och visst ska Sverige också i fortsättningen kunna exportera både malm och färdigförädlade sällsynta jordartsmetaller. Men vi får aldrig slå oss till ro med det. Goda exportförtjänster får inte locka oss att gå från innovativ industrination till råvaruleverantör åt andra länders högteknologiska industrier.

Robert Björkenwall

journalist och utredare

Jaan Ungerson

diplomerad omvärldsanalytiker