Opinion
26.9.2024 13:10 ・ Uppdaterad: 26.9.2024 13:10
Debatt: Vad är nästa steg i Torneå-Kolari-järnvägens elektrifiering?
Enligt Klimatpanelens (22.8.2024) meddelande kan Finland tvingas betala kostnader i miljardklassen om transportutsläppen inte minskar tillräckligt snabbt. Finland har i enlighet med EU:s åtagande fastställt att halvera sina klimatutsläpp till år 2030 inom så kallad bördefördelning.
EU:s fördelningsförordning ställer bindande årliga utsläppsminskningsmål för medlemsstaterna inom transport, uppvärmning av byggnader, jordbruk och avfallshantering. Vägtransporter är avgörande för att nå detta mål, eftersom det är den största ursprungssektorn. Elektrifiering av transporterna är en viktig åtgärd.
I Petteri Orpos regeringsprogram står det om järnvägsprojekt (s. 116): elektrifiering av sträckan Torneå-Kolari. Jag var i kontakt med Trafikledsverket och frågade om elektrifieringen av Kolarijärnvägen.
Glädjande nog lovas elektrifieringen vara klar år 2027.
En annan viktig linjedragning för Tornedalen och hela Lappland gjordes av kommunikationsminister Lulu Ranne. Enligt henne är järnvägsförbindelsen till Narvik, broarna över Torne älv och riksväg 21 som följer gränsen mellan Finland och Sverige i Tornedalen (från Torneå till Kilpisjärvi) de centrala infrastrukturella projekt för Finlands beredskap.
Försvarsmakten vill ha en järnvägsförbindelse Haparanda-Torneå-Rovaniemi med europeisk spårvidd, och ger även bifall till tvärförbindelsen Kolari-Narvik.
Genom elektrifieringen av Torneå-Kolari-järnvägen är det möjligt att flytta transporter från vägar till järnvägar. Den elektrifierade linjen kommer att gynna både lokalbefolkningen och särskilt näringslivet. Endast Metsä Fibres fabrik i Kemi behöver 7,6 miljoner kubikmeter träd årligen. Det motsvarar över 80 000 godsvagnar med träd, och anskaffningsområdet sträcker sig också runt järnvägen.
I och med elektrifieringen minskar utsläppen i persontrafiken, vilket kraftigt minskar koldioxidavtrycket för turister som kommer till Tornedalen. För miljömedvetna resenärer är elektrifieringen ett mycket välkommet projekt. Även persontrafiken kan utvecklas, och pendlingen mellan kommunerna i Tornedalen blir lättare. Det är dock värt att även rikta blicken över gränsen.
I rapporten om järnvägen till Norra Ishavet (Ramboll 2018) är det mest lönsamma alternativet Kolari-Kaunisvaara-Svappavaara-linjen. Den möjliggör på ett nytt sätt att nå Narvik, utöver den nuvarande Haparanda-Boden-Svappavaara-Narvik-linjen.
Jag var i kontakt med Trafikverket i Sverige. Trafikverket har i dagsläget inte med tvärförbindelse för tåg mellan Kaunisvaara-Svappavaara. Trafikverkets kommande långsiktiga nationella infrastrukturplan, Plan 2026-2037, har redan varit på remiss men det finns inget hinder att skriva in denna bansträcka till nationella planen och länsplanen. Den svenska borgerliga Infrapropositionen läggs 3 oktober och omfattar en utökad ram på 200 miljarder SEK under 12 år.
Nu behövs äkta nordiskt samarbete från finska och svenska regeringarnas sida för att få järnvägsprojektet att komma igång. Tillgången till den isfria hamnen i Narvik skulle vara ett lyft för både näringslivet och invånarna samt turisterna. De elektrifierade och nya järnvägsförbindelserna medför nya transportmöjligheter. De har en tendens att ge livskraft åt hela området, på båda sidor om gränsen. Det är värt att ta fasta på finska statens linjedragringar och rikta blicken mot projekt i hela Norden.
Marko Varajärvi
Medlem av SDP:s nordiska arbetsgrupp
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.