Internationellt

Demokratiska partiets majoritet i USA:s senat är i fara

Wikimedia Commons
West Virginias guvernör Jim Justice 2023. Han är en ytterst förmögen kolmagnat som hotar att ta ett mandat från Demokratiska partiet.

Det blir svårt för Demokraterna att försvara partiets majoritet i USA:s senat i november 2024. Helt hopplöst är det inte men valåret blir tufft inte bara med tanke på presidentvalet utan också med tanke på senaten och partiets 51-49 majoritet där.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Om Joe Biden förlorar i presidentvalet, har inte partiet råd att tappa ett enda mandat. Om Biden eller någon annan demokrat vinner i november, kan partiet tappa ett mandat och kontrollera senaten med hjälp av vicepresidentens utslagsgivande röst.

Varför det blir svårt att försvara majoriteten beror på vilka delstater som går till val. Den allra svåraste delstaten är West Virginia som har röstat för Donald Trump i två presidentval i rad med överväldigande marginal.

I praktiken skulle det enda sättet för Demokratiska partiet att vinna i West Virginia i nuläget vara om den sittande senatorn Joe Manchin hade varit villig att kandidera en gång till. Det är han inte och alla andra demokrater verkar mer eller mindre chanslösa i West Virginia.

Manchin, 76, meddelade den 9 november 2023 att han låter bli att ställa upp trots att han tills dess hade övervägt en mandatperiod till. Guvernör Jim Justice, 72, är en mycket stark republikansk kandidat och det kan hända att Manchin räknade med att han skulle förlora mot just Justice.

Senatsvalet är attraktivt även för andra republikaner än Justice som stöds av Trump. Kongressledamot Alex Mooney, 52, har haft länge siktet inställt på Manchins mandat i senaten. Justice är förhandsfavorit men Mooney försöker utmåla honom som opålitlig i och med att Justice valdes 2016 till guvernörsämbetet som demokrat och bytte parti 2017. Mooney menar att Justice har alltför många kopplingar kvar till Joe Biden och Demokraterna.

Kolmagnaten Justice är i vilket fall som helst den klara favoriten i det här skedet. Hans relation till Trump har hela tiden varit god och för de republikanska gräsrötterna i delstaten som gillar Trump är inte frågan om hans bakgrund i Demokratiska partiet något stort problem.

Det räcker alltså för Republikanska partiet om Demokraterna tappar Vita huset och sedan senatsmandatet i West Virginia, även om alla andra hotade mandat skulle gå att försvara.

Demokraternas hopp ligger förstås i det att Biden lyckas bli omvald och sedan försvarar man alla andra mandat som står på spel. Ingen tror på partiets chanser i West Virginia.

För tillfället har Zachary Shrewsbury, 32, inlett sin kampanj inför Demokraternas primärval. Han har tjänstgjort i USA:s marinkår och är stolt socialist i den ytterst konservativa delstaten. Han är förstås 40 år yngre än Jim Justice och kan tala trovärdigt om behovet av förändring. Någon annanstans kunde Shrewsbury vara ett spännande namn men i West Virginia blir det ytterst svårt för honom, om det är han som är partiets kandidat. Republikanerna är så överlägsna i delstaten att det är svårt att alls få en kampanj till stånd nu när Joe Manchin inte kandiderar för Demokraterna.

Om Biden vinner i november, kommer i så fall senatens öde att avgöras någon annanstans än i West Virginia. Montana är en delstat där Trump är stark, men där är senator Jon Tester, 67, redo att kandidera för en fjärde mandatperiod. Tester har vunnit väldigt tuffa kampanjer förr, men utmaningen är stor när senatsvalet sammanfaller med ett presidentval där Republikanerna troligtvis kommer att vinna i Montana med bred marginal.

I Ohio är senator Sherrod Brown, 71, likaledes redo att kandidera för en fjärde mandatperiod. Även där har Trump vunnit i två presidentval i rad. Det har ändå en stor betydelse för Demokratiska partiet att både Tester och Brown ställer upp för omval. Utan dem kunde båda mandaten ryka, men med dem båda med i spelet finns det en chans att försvara dem trots allt.

David McCormick 2005. Republikanen i Pennsylvania och före detta hedgefond-VD:n har gott om pengar, men kommer han att kunna övertyga arbetarklassväljare? (Foto: Wikimedia Commons)

I Pennsylvania kandiderar senator Bob Casey, 63, för en fjärde mandatperiod. I och med att Biden vann i Pennsylvania i presidentvalet 2020 har han något bättre utsikter än de som kandiderar i delstater där Trump vann senast. Men det finns inga garantier att Biden kommer att vinna i år igen och om han förlorar i Pennsylvania som är en viktig nyckeldelstat, finns det en risk att även Caseys mandat ryker med detsamma. Till skillnad från Montana och Ohio där det kommer att bli en hård kamp om vem som får kandidera för Republikanerna, ser det väldigt sannolikt ut att partiets kandidat kommer att vara David McCormick, 58, före detta vd för hegdefonden Bridgewater Associates. Det att McCormick är ytterst förmögen och troligen inte behöver slösa resurser på primärvalet ökar hans chanser. Han kandiderade redan 2022 men förlorade då mycket knappt i partiets primärval mot Mehmet Oz som förlorade mot demokraten John Fetterman. Det resultatet ses nu som en positiv sak för McCormick i och med att han inte alls var lika känd då som kändiskandidaten Oz som stöddes av Trump. Casey åtnjuter brett stöd inom fackföreningsrörelsen och han hoppas kunna besegra McCormick med hjälp av arbetarklassväljarna.

Det finns några delstater till där det finns en möjlighet för det ena partiet att ta ett mandat av det andra. Men alla de val där sannolikheten är störst är sådana där Demokratiska partiet försvarar ett mandat. De två delstater där en sittande republikansk senator är förhållandevis svag är Texas och Florida. I båda delstaterna är det dock ytterst svårt för även en välorganiserad demokrat med en penningstinn kampanj att vinna.

Ted Cruz, 53, kandiderar för en tredje mandatperiod i Texas. Kongressledamot Colin Allred, 40, är en stark utmanare. Som en före detta NFL-stjärna för Tennessee Titans är Allred en sådan kandidat som mycket väl kunde överraska om det inte var presidentval på kommande där Republikanerna ser ut att vinna i Texas. Allred måste dessutom kandidera mot en sittande senator. Demokraterna kommer att satsa hårt på Allred om han nomineras, men den satsningen är borta från andra delstater som Montana, Ohio och Pennsylvania. Det är ändå en stor framtidsfråga för partiet att i något skede kunna börja vinna i Texas och därför gäller det att organisera och kämpa hårt.

Rick Scott, 71, kandiderar för en andra mandatperiod i Florida. Eventuellt är han mer sårbar än Cruz men det finns ingen självklar stark utmanare såsom Allred är i Texas. Än så länge är det starkaste namnet som har meddelat om sin kandidatur i Demokratiska partiets primärval Debbie Mucarsel-Powell, 52, som tappade sitt mandat i representanthuset år 2020.

När det gäller Florida och Texas kommer Demokraterna göra att stora satsningar men frågan om är det finns realistiska förhoppningar. Med en namnstark utmanare som saknas i Florida kunde det gå vägen mot Rick Scott som inte är så populär och Colin Allred kunde väl ha en chans i Texas om han inte skulle ställa upp mot en sittande senator när det dessutom är ett presidentvalår. Cruz kommer att få draghjälp av Republikanska partiets presidentkandidat, oavsett om det blir Trump eller någon annan.

Ett stort frågetecken är Arizona där en TV-kändis, Kari Lake, 54, är Republikanernas sannolika kandidat. I normala fall skulle hon vara för extrem för att kunna vinna men ingen vet vad sittande senatorn Kyrsten Sinema, 47, kommer att göra. Hon har utträtt ur Demokratiska partiet men är fortfarande en del av partiets grupp i senaten. Om Sinema kandiderar som obunden, är det mycket svårt att förutse huruvida hennes kandidatur skadar Republikanerna eller Demokraterna. Kongressledamot Ruben Gallego, 44, är Demokratiska partiets starkaste kort i Arizona men utsikterna inför valet beror mycket på huruvida Sinema kommer att kandidera som obunden eller inte. Detta är ett mandat som Demokratiska partiet behöver, antingen genom Gallego eller så att Sinema vinner som obunden och fortsätter i partiets grupp.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE