Internationellt

Demonstrationer mot massturismens konsekvenser på Mallorca

Otto Domes, Wikimedia Commons
En av de populära stränderna som fylls med turister, Palma de Mallorca.

“Ockupera våra stränder” lyfter fram konsekvenserna som massturismen har på den spanska ön. Hur ska Mallorca och Europa hantera turismens inverkan på lokalbefolkningen?

Benjamin Warner

Arbetarbladet

 

Under söndagen inträffade en till protest på Mallorcas stränder. Organisationen Mallorca Platja Tour (Mallorca Strandtur) har organiserat flera större demonstrationer på ön, för att uppmana myndigheterna till att göra något om överbelastningen på ön som en konsekvens av ökad turism. Deltagare i protesten samlades med ett antal plakat och banderoller och slog sig ner på det populära Balneario 6 område på S’Arenal-stranden i Palma.

Mallorca Platja Tour har använt sig av en festlig atmosfär och gemenskap bland mallorcaner för att främja deras budskap. Protesterna är fredliga men vill samtidigt symbolisera att lokalbefolkningen faktiskt ska ha rätt att njuta av stränderna på ön och att de inte endast ska tillhöra turisterna. På X skrev organisationen att söndagen var “en till festlig dag på stranden”.

Turismen på Mallorca blev till en heltäckande industri under 1900-talet, men har vuxit markant sedan 1950. Billiga paketresor gjorde både den spanska kusten och Balearerna till lockande mål för resten av Europa. Under 1970-talet besökte ungefär 3 miljoner turister per år Mallorca, medan 2023 såg ett rekordantal på 17,8 miljoner turister som attraherades till Balearerna efter pandemin. Landets befolkning ligger för tillfället på ungefär 940 000. Därtill så har vistelsernas längd på ön också minskat vilket bidrar till det högre antalet turister i genomsnitt.

Idag uppgör turismen ungefär 35 procent av öns BNP och 30 procent av jobben är inom turismindustrin. Resenärer från Norden, Tyskland och Storbritannien är de vanligaste besökarna till ögruppen.

Men turismens nackdelar syns tydligast för lokalbefolkningen. Hushållens utgifter på Mallorca är 20 procent högre än i resten av landet. Bostäder har blivit allt dyrare och befolkningen lider av inflationen. Turismen är också ohållbar då kolavtrycket från resenärer är betydligt högre än medeltalet för befolkningen.

Balearerna har en egen autonom myndighet med kapacitet till att fatta beslut över turismindustrin på Mallorca och öarna överlag. Målet för Balearerna verkar vara att minska på den så kallade “bulkturismen” och istället investera i lyxhotell och kvalitativ infrastruktur som skulle kunna uppehålla turismintäkter men minska på belastningen som det höga antalet turister har skapat. Myndigheterna har som mål att fortsättningsvis begränsa boenden för turister och har skärpt kontrollerna av olagliga boendeerbjudanden. 27 nya inspektörer har anlitats av myndigheterna för att utföra dessa kontroller och böterna har höjts till upp till 80 000 euro för överträdelser.

Men massturismen är inte bara ett problem på Mallorca. I Barcelona har stora protester ordnats över turisternas beteende. På Capri har många oroat sig över att turismen använder sig av befolkningens resurser och i juni bestämde borgmästaren att tillfälligt förbjuda turister från att besöka ön på grund av vattenbristen.

Att motverka massturismen är dessutom allt svårare i en global turismindustri som använder sig av decentraliserade plattformer som Airbnb och ett antal okoordinerade bolag som erbjuder allt från billiga flyg till kortsiktig logi. Det som tidigare kunde ha reglerats med att direkt minska på paketresorna måste nu göras på ett mycket bredare plan. Flera turistmål (också Mallorca) har infört turistskatter som stöder hållbar infrastruktur och nytt bostadsbygge för lokalbefolkningen, men detta har inte haft en lika stark inverkan på marknaden som pressen från turisterna kräver. I Venedig uppstod det också motstånd i år mot stadens nya inträdesavgift, där befolkningen klagade på att regeringen inte inför riktiga strukturella ändringar i, bland annat, bostadsmarknaden, utan förväntar sig istället att en liten avgift kommer att leda till stora ändringar.

Vad blir det av Mallorcas framtid? Finns det en plats för ön i en global ekonomi utan att ge över dess stränder till turisterna? Mallorca Platja Tours budskap är att det måste ske en ändring i modellen för hur lokalbefolkningen behandlas. De strävar efter att både turisterna och mallorcaner ska få njuta av solen och stränderna. Frågan blir om gräsrotsaktivism har tillräcklig kapacitet till att motverka marknadens och turisternas efterfrågan.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE