Norden

Svenska kronan igen på bottennivå, dyra sommarsemestrar för svenskar

Wikimedia Commons

Sommarsemestrar blir dyrare för svenskar i juli, då kronan igen faller mot euron. Kronans dåliga läge har väckt ökat stöd för ett byte till euro i landet.

Benjamin Warner

Arbetarbladet

 

Den svenska kronan har igen minskat i värde i jämförelse med föregående månad. Den 31 juli var en svensk krona värd 0,086 euro, till skillnad från 0,09 i början av året. Kronan bottnade i september 2023 på 0,084 euro,

Den rådande ekonomiska situationen påverkar också kronans värde. Enligt en ekonomisk prognos från maj förutspår den Europeiska kommissionen en tillväxt i BNP på endast 0,2% under 2024 i Sverige. Det här är ändå en ökning i jämförelse med ifjol, då ekonomin krympte med 0,2%. Sveriges riksbank sänkte också styrräntan för första gången sedan 2016 i maj, från 4% till 3,75%.

Kronan är en liten valuta och saknar därför samma resiliens som bland annat euron. Små ändringar som, till exempel, sänkta räntor ökar helt enkelt utbudet på kronor i landet via ett högre antal lån vilket gör den svagare på den internationella marknaden.

Däremot kan kronan också återhämta sig snabbt när ekonomin växer. Samma prognos från kommissionen förutspår också att Sveriges ekonomi kommer att växa med 2,1% under 2025. Den Skandinaviska enskilda banken (SEB) förutspår också att den svenska kronan kan öka i värde mot dollarn då FED (den amerikanska centralbanken) väntas sänka styrräntan under kommande kvartal. Ingenting är hugget i sten heller, då konflikter i mellanöstern, USA:s presidentval och Kinas ekonomiska återhämtning kan alla ha stor inverkan på valutahandeln och den globala ekonomin.

Fördelaktigt med turism

Medan lågkonjunkuren och en svag valuta påverkar svenskarnas sommarsemester, gynnas grannländer av att få mer för sina semesterpengar. Finlands användning av euron stöds av en mer stabil marknad i Tyskland och turism i Frankrike i och med sommarens OS. Därmed kan det vara lönsamt för finländare att resa till Stockholm under sensommaren.

Danmark njuter av ett liknande tillstånd. Den danska kronan har en fast växelkurs i förhållande till euron, vilket innebär att centralbanken i landet säljer och köper upp valutareserver vid behov för att hålla kronan på en passlig nivå. Därför har en krona varit 0,13 euro sedan 1999 med en marginal på 2,25%.

Högre priser har dock inte satt stopp på det svenska utresandet, då resebolag Ticket.se har rapporterat betydligt högre efterfrågan på bokningar jämfört med i fjol.

Kanske ett byte till euron på horisonten?

Svårigheterna med kronan har igen väckt frågor om valutans framtid i Sverige och ifall det är hållbart för ett land så integrerat i den europeiska ekonomin att ha en flytande växelkurs i förhållande till euron. 1996 gjordes det senast en utredning om euromedlemskap för Sverige, vilket producerade “Calmforsrapporten”. Denna rapport, som ekonomen Lars Calmfors var ordförande för, presenterade både fördelar likväl som nackdelar med euromedlemskap. I år har Calmfors själv uppmanat landet att återigen överväga fördelarna med att förbli utanför eurozonen.

Sedan 1999 har Sverige haft större tillväxt än medeltalet i EU-länderna, men trots det har kronan sjunkit med ungefär 30% under samma tidsperiod.

Stödet för euron har också ökat enligt Sveriges Statistiska centralbyrå (SCB). I juni låg stödet på 34%, en ökning på 4% över fjolårets stödprocent. Sedan november 2012 när motståndet till euron var som högst (82%), har denna procent sjunkit till under hälften av befolkningen (46,1%). Som en konsekvens av en ökad politisk relevans för ett valutabyte, uttryckte också Magdalena Andersson, de svenska Socialdemokraternas partiledare, i maj 2024 att det vore dags att öppna upp debatten i Sverige. Liberalerna har dessutom önskat att Sverige ska gå med i euron senast 2029.

Många i Sverige är dock fortsättningsvis kritiska till en så dramatisk ändring. Inför EU-valet motsatte sig både Vänstern och Sverigedemokraterna en ingång i eurozonen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE