Den finländska eftermiddagstidningen Iltalehti publicerade i år en undersökning över vilka länder som anses vara de tryggaste att besöka som turist. Listan toppas av Schweiz följd av Island. Finland kommer på sjätte plats, men så finns Bhutan på plats nummer 17. Av länderna i Asien anses Bhutan vara det säkraste ur turistsynvinkel. Kriterierna är tre: allmän trygghet, trafiksäkerheten, samt tillgången till bra sjukvård.

Resultatet förvånar mig inte. Varje gång jag besökt Bhutan och rest runt i landet även utanför huvudstaden Thimphu har jag noterat både den inre harmoni och lycka men även den energiska målmedvetenhet som präglar invånarna. Men så har landet redan för många decennier sedan satt ”Gross National Happiness”, GNH, som mål för ett lyckoindex som ska berätta mer än traditionell, materialistisk BNP om hur bhutaneserna mår psykiskt och fysiskt. Inte att undra på att en del västerlänningar i Bhutan tycker sig känna igen lyckoriket Shangri-La i Himalaya efter den berömda amerikanska trettiotalsfilmen.

Några basfakta vet berätta följande om Bhutan. På en yta av 38 394 km² bor cirka 800 000 invånare. Huvudstad är Thimphu med ungefär 100 000 invånare. Bhutan är alltså till sin yta obetydligt mindre än Schweiz. Ibland har Bhutan till och med kallats ”Asiens Schweiz”, dels på grund av de geografiska likheterna, berglandskapen, vattenfallen, de djupa dalarna med sina tidvis isolerade byar med mera. Men också på bhutanesernas vilja att satsa på teknologiskt kunnande och utbildning. Det är säkert ingen tillfällighet att en legendarisk schweizisk ostexpert vid namn Fritz Maurer redan på 1960-talet startade ett ysteri, alltså en ostfabrik, i provinsen Bumthang i de centrala delarna av Bhutan.

Landets statsskick är en konstitutionell monarki. Under många århundraden levde bhutaneserna i skilda och från omvärlden isolerade stammar och splittrade småstater, vilka år 1907 förenades i konungariket Bhutan. Där var det kungen som styrde. Men år 2008 inleddes en demokratiseringsprocess och landet blev en konstitutionell demokrati. Nuvarande kung är den enormt populäre Jigme Khesar Namgyel Wangchuck. Nationaldagen infaller den 17 december. Andra förändringar i modern tid har varit att man år 1998 öppnade för tevesändningar i landet. Det sägs ha berott på världsmästerskapen i fotboll som folk ville se direkt i teve. Den ledande dagstidningen som utkommer i pappersform heter Kuensel.

Bhutans ekonomi vilar på jordbruket som ger sysselsättning åt cirka 70 procent av befolkningen. Också hantverk spelar en viss roll, speciellt tillverkningen av buddhistiska kultföremål som man gärna säljer till utländska turister. Men under det senaste årtiondet har utbyggnaden av vattenkraftverk blivit allt viktigare. Den energi man utvinner från kraftverken exporteras till stor del till Indien.

Klimatet i Bhutan varierar från subtropiskt i de södra delarna av landet över högländernas milda väder till ett rent arktiskt klimat i norr. Över 70 procent av arealen i Bhutan är skogbeklädd. För närvarande finns det fem nationalparker, fyra naturreservat för viltbeståndet, ett naturskyddsområdet, samt nio så kallade biologiska korridorer. Avsikten är att skydda naturen och inte att erbjuda upplevelser för turisterna.

Riset utgör bhutanesernas basföda liksom i många andra asiatiska länder. En populär bhutanesisk specialitet är det röda riset. Även majsen har blivit mer och mer omtyckt.

Buddhismen är statsreligion i Bhutan. Den bhutanesiska buddhismen hör till Drugpagrenen i Kagyüskolan som är en tibetansk form av buddhism. Det tibetanska inflytandet på kultur och religion är så starkt att Bhutan kallats ”det lilla Tibet”. Varifrån namnet Bhutan härstammar är inte klart. Det finns språkforskare som anser att namnet kommer ifrån sanskritordet Bhota-ant som igen har sitt ursprung i Buddha. På Bhutans officiella språk dzongkha och på tibetanska heter landet Druk Yul vilket betyder åskdrakens land. Buddhismen infördes i Bhutan under det åttonde århundradet av Padmasambhava, även kallad Guru Rinpoche, “Värdefulla Guru”.

Relationerna mellan Bhutan och Indien är mycket goda. Efter det Indien uppnått sin självständighet ingick de båda staterna år 1949 ett samarbetsfördrag. Ett konkret exempel är att den indiska rupien är gångbar valuta i Bhutan vars egen nationella valuta heter ngultrum, uttalas ”niltrum”. De båda valutorna har nästan exakt samma värde.

Med dessa basfakta i minnet gjorde vi, en finlandssvensk fyramannagrupp, hösten 2023 ett besök i detta vidunderliga och fascinerande land. Vi var inte bara i huvudstaden Thimphu utan reste också runt på landsbygden allt från gamla buddhistiska tempel till storartade naturupplevelser. Därom mera i kommande reseberättelser.

Henrik Helenius