En specifik fråga som har intresserat årets ekonomipristagare är hur kolonialismen har påverkat koloniserade länders institutioner och huruvida detta kan förklara skillnader i välstånd till länder som inte har varit kolonier.

Daron Acemoğlu 2016. Den turkisk-amerikanske ekonomen som är av armenisk härkomst hörde till favoriterna i år när det gäller ekonomipriset till Alfred Nobels minne. (Foto: Wikimedia Commons)

Daron Acemoğlu föddes den 3 september 1967 i Istanbul i Turkiet i en familj där föräldrarna hörde till landets armeniska minoritet. Han är nuförtiden medborgare i både Turkiet och USA och är verksam vid MIT. Acemoğlu har studerat i Storbritannien och i början av 1990-talet var han lektor i nationalekonomi på London School of Economics innan han flyttade till USA.

Även Simon Johnson är verksam vid MIT. Han föddes den 16 januari 1963 i Sheffield i Storbritannien och även han har fått sin grundutbildning i Storbritannien innan flytten till USA där han doktorerade vid MIT. Han var chefsekonom vid Internationella valutafonden IMF mellan 2007 och 2008.

Den tredje av årets ekonomipristagare James A. Robinson föddes den 27 januari 1960 och är brittisk medborgare. I likhet med de två övriga pristagarna har han fått sin grundutbildning i Storbritannien och har därefter nått höjden av sin forskarkarriär i USA. Robinson doktorerade vid Yale och innehar en professur vid University of Chicago. Han känner Acemoğlu från LSE och har samarbetat med honom extensivt under åren. Robinson undervisade vid Harvard mellan 2004 och 2015. Han har dessutom undervisat vid två universitet i Kalifornien och vid University of Melbourne i Australien. Latinamerika och Afrika söder om Sahara har hört till Robinsons forskningsintressen, men även Haiti hör till de länder där han har bedrivit fältstudier.

James A. Robinson på besök i Ukraina år 2018. (Foto: Ukrainas regering/Wikimedia Commons)

År 2012 utkom Acemoğlus och Robinsons gemensamma bästsäljare Why Nations Fail där de försöker förklara varför nationer misslyckas. Robinson fick hålla 2013 års Eli F. Heckscher-föreläsning vid Handelshögskolan i Stockholm om just detta tema. Han varnade för institutioner som är byggda för att gynna ett fåtal på de övrigas bekostnad och menade att kampen mot korruptionen är ett viktigt led när det gäller att lyfta länder från fattigdom.

Daron Acemoğlu var en av de favorittippade ekonomerna inför årets pris och han nåddes i Aten där han var på resa och drabbades därför inte nämnvärt av tidsskillnaden. Grekland har samma tidszon som Finland och är en timme före Sverige. Bor pristagaren i USA finns risken att man nås av nyheten under morgonnatten när pristagaren offentliggörs mitt på dagen svensk tid.

”I samhällen med rättsosäkerhet och institutioner som exploaterar befolkningen skapas ingen tillväxt eller förändring till det bättre. Deras forskning hjälper oss också att förstå varför”, skrev Kungliga Vetenskapsakademien i motiveringen till varför Acemoğlu, Johnson och Robinson premieras i år.

Ekonomipriset hör inte till de fem pris som nämns i Nobels testamente. Där definieras uttryckligen fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred som de fem kategorierna där Nobelpris ska utdelas. Det så kallade sjätte Nobelpriset, ekonomipriset till Alfred Nobels minne tillkom år 1968 på initiativ av Sveriges Riksbank som då firade sitt 300-årsjubileum.