Han Kang är född den 27 november 1970 i Gwangju och således hinner hon fylla 54 år innan hon får ta emot priset. Gwangju är Sydkoreas sjätte största stad i den sydvästra delen av landet.

Det är tolv år sedan en författare från Asien har fått Nobelpriset i litteratur, nämligen Mo Yan från Kina. Visserligen är britten Kazuo Ishiguro som fick priset 2017 född i Japan, vilket innebär att det har gått sju år sedan en författare född i Asien har fått priset.

Det här är första gången den koreanska litteraturen uppmärksammas på det här sättet. Varken Nord- eller Sydkorea har tidigare fått priset. Poeten och den före detta buddhistmunken Ko Un från Sydkorea var länge omnämnd i spekulationerna som en ledande asiatisk författare men hans aktier har sjunkit sedan han blev föremål för anklagelser om sexuella trakasserier i samband med 2017 års våg av #metoo.

Länge dominerade männen bland Nobelpristagarna i litteratur, men på 2020-talet har varannan damernas gällt. Louise Gluck från USA fick priset 2020, Abdulrazak Gurnah från Tanzania 2021, Annie Ernaux från Frankrike 2022, Jon Fosse från Norge 2023 och nu Han Kang från Sydkorea. Det är fortfarande relativt vanligt att europeiska författare får priset men man försöker ta andra kontinenter i beaktande i högre grad än tidigare. Gluck var 77 när hon fick priset, Gurnah 72, Ernaux 82 och Fosse 64. Han Kang blir därmed 2020-talets yngsta Nobelpristagare i litteratur. Hon blir den tredje kvinnan på 2020-talet att tilldelas priset men sammanlagt den adertonde. Den första kvinnan som uppmärksammades med Nobelpriset i litteratur var Selma Lagerlöf från Sverige år 1909, den andra var Grazia Deledda från Italien år 1926 och den tredje Sigrid Undset från Norge år 1928. Han Kang blir den första asiatiska kvinnan som får priset.

Han Kang studerade koreansk litteratur vid Yonsei-universitetet i Seoul. Universitetet hör till de tre främsta i Sydkoreas huvudstad, vilka sammantaget brukar kallas SKY, där Y står för Yonsei. Universitetets ursprung var i två läroinrättningar grundade av kristna missionärer, vilka år 1957 slogs samman till Yonsei.

Det stora internationella genombrottet inträffade för Han Kang år 2016 när hon tilldelades Man Booker International Prize för den engelska översättningen av romanen Vegetarianen. Det året utkom två av hennes böcker i svensk översättning av Eva Johansson, nämligen Levande och döda och Vegetarianen. Båda översättningarna gjorde hon via de engelska utgåvorna.

Sydkorea var temaland på Bokmässan i Göteborg 2019. Då besökte Han Kang Sverige och Den vita boken utkom i svensk översättning. År 2024 har Jag tar inte farväl utkommit i svensk översättning av Anders Karlsson och Okkyoung Park, vilka översatte även Den vita boken. Fyra av Han Kangs böcker har utkommit i finsk översättning, två av dem översatta via engelskan. Jag tar inte farväl har utkommit år 2024 även på finska, som Älä jätä hyvästejä och Taru Salminen har översatt boken direkt från koreanska. Det har Salminen även gjort med Valkoinen kirja, den finska översättningen av Den vita boken.

Till norska (bokmål) har fem av Kan Hangs verk blivit översatta och till skillnad från finska och svenska är de alla översatta direkt från koreanska. Jag tar inte farväl från 2021, som utkom i år både på finska och svenska, utkom redan 2022 på norska som Dette er ikke farvel i översättning av Jarne Byhre.

Romanen Jag tar inte farväl handlar om 1948 års massaker på ön Jeju där tio procent av öns befolkning dödades. Händelsen är en viktig del av Koreakrigets förhistoria. Ett rött uppror pågick på Sydkoreas största ö Jeju söder om den koreanska halvön samtidigt som det nuvarande Sydkorea grundades och upproret krossades mycket blodigt med hjälp av USA:s militär. Händelserna var särskilt tabubelagda under de åren som Sydkorea var militärdiktatur. Jejus tidigare svenska namn är Quelpart.

Han Kang 2014. (Foto: Wikimedia Commons)