Pamfletten Miksi Suomella pitää olla mahdollisuus hakea Naton jäseneksi ja miksi sitä mahdollisuutta ei nyt kannata käyttää (”Varför Finland bör ha en möjlighet att ansöka om Nato-medlemskap och varför det inte lönar sig att ta vara på den möjligheten nu”) publiceras den 7 februari. Tuomioja är alltså klart av den åsikten att det inte är aktuellt att ansöka om medlemskap i Nato för Finlands del.

– Det är medvetet att jag skriver om en möjlighet snarare än en option. Nato har ingen skyldighet att godkänna nya medlemmar men suveräna stater bör ha en möjlighet att själva välja sin säkerhetspolitiska lösning, säger Tuomioja.

Han är överraskad att det har blivit en så stor diskussion om Nato i Sverige men menar att både Finland och Sverige avgör saken utifrån sina egna utgångspunkter.

– Sverige har precis samma rätt att välja sin väg som Finland. Här finns det inte egentligen någon skillnad mellan våra två länder, kommenterar Tuomioja som utgår ifrån att den nuvarande regeringen i Sverige inte söker om medlemskap men behåller möjligheten att göra det precis som man gör i Finland. Det är dock viktigt att Sverige och Finland dryftar säkerhetspolitiska frågor i tät kontakt med varandra, så att vi sannolikt kommer till samma slutsats.

När det gäller Sveriges och Finlands relation vill Tuomioja lyfta fram Finlands speciella säkerhetspolitiska betydelse för Sverige.

– Sverige är det land som har det största intresset att bevara Finlands suveränitet. Det är ett livsviktigt intresse för Sverige, säger Tuomioja som lyfter fram Storbritanniens och Frankrikes erbjudande att skicka trupper till Finland under vinterkriget som ett historiskt exempel det lönar sig att ta i beaktande.

– Deras intresse handlade mest om Sveriges malmfält i Norrbotten. Hade de skickat soldater till Finland, skulle det ha gällt några tusen soldater, vilket skulle ha förlängt kriget och förorsakat förluster, men inte påverkat slutresultatet.

Tuomioja ser ingen anledning att känna hot inför en rysk invasion i Finland för tillfället.

– Vi har inte skurit ner i försvaret utan kan mobilisera 280 000 reservister vid behov. Vi har det trovärdigaste försvaret i Europa.

Samtidigt menar han att en militär konflikt i Europa kommer att påverka Finland.

– Om det blir en ny rysk attack i Ukraina, deltar vi i EU:s sanktioner.

Tuomioja anser att Finlands långa gräns med Ryssland ställer inga Finlandsspecifika problem för Ryssland.

– Det att vi inte tillåter vårt territorium att användas av främmande makter till anfall mot andra gäller både Ryssland och Nato.

När det gäller Norge, anser Tuomioja att landet har en pragmatisk linje gentemot Ryssland trots att man är med i Nato och har en kort gräns med Ryssland.

– Norges relation till Ryssland liknar faktiskt Finlands mer än Danmarks eller till och med Sveriges.

Tuomioja betonar att det gäller att beakta både historia och geografi när man fattar beslut om säkerhetspolitik, vilken är den viktigaste poängen i hans nya pamflett.

– Historiekännedomen har minskat och det är jag ledsen över. Historien är kanske viktigare för oss i Finland än i många andra länder, men det är en allmän trend i världen att man inte satsar tillräckligt på undervisning i historia.

En annan viktig sak med Tuomiojas pamflett är att kunna föra en civiliserad och saklig diskussion om säkerhetspolitik.

– Så är det inte om man ser på sociala medier och kvällstidningarnas diskussionsspalter. Där förekommer det ständiga förolämpningar. Till all lycka har vi än så länge haft en saklig diskussion i Finlands riksdag. Vi godkände den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen enhälligt, avslutar Tuomioja.