Opinion

Essä: 80 år sedan attacken mot Pearl Harbor

Foto: Wikimedia Commons
Flygfotografi över USS Arizona Memorial i Pearl Harbor från 1987.

Idag har det gått 80 år sedan det japanska anfallet mot den amerikanska marinbasen Pearl Harbor på ön Oahu i Hawaiiterritoriet. Den 7 december 1941 kallade president Franklin D. Roosevelt “en dag som kommer att leva i vanära”.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Inte minst eftersom Japan hör till förlorarna i andra världskriget, framstår attacken mot Pearl Harbor som ett kolossalt strategiskt misstag. Tanken var att hålla amerikanerna borta från scenen när Japan tar stora områden i besittning. Resultatet var det motsatta än vad man hade önskat. USA satte stopp för den japanska expansionismen efter nästan fyra år av brutalt krig där två atombomber avslutningsvis fälldes på Japan.

 

Till många av andra världskrigets krigsskådeplatser saknar jag ett personligt förhållande, men Pearl Harbor besökte jag som tonåring för över trettio år sedan. USS Arizona Memorial är minnesmärket som har byggts ovanför det som finns kvar av det sänkta slagskeppet Arizona i Pearl Harbor. 1 177 amerikanska militärer miste livet när skeppet sänktes den 7 december 1941 och vraket är gravplatsen för 1 102 av dem. Minnesmärket finns ovanför vraket utan att vara i direkt beröring med det.

 

En del av finansieringen kom från Hawaiiterritoriet som hann bli USA:s femtionde delstat innan minnesmärket var färdigbyggt. Elvis Presley höll en välgörenhetskonsert den 25 mars 1961 för att samla in pengar till ändamålet. Konserten var hans sista liveframträdande innan comebacken 1968. Den nyblivna delstatens japanskättade senator Daniel Inouye säkrade också federal finansiering till projektet utöver alla privata insatser som gjordes. Krigshjälten Inouye hade mist sin högra arm i andra världskriget när han träffades av en tysk handgranat i Italien i april 1945.

 

Att attacken mot Pearl Harbor riktade strålkastarna mot Hawaii påverkade säkert på sikt att öriket som hade varit ett självständigt kungadöme på 1800-talet kom att bli en fullvärdig amerikansk delstat den 21 augusti 1959. Där föddes 1961 en viss Barack Obama som sedan kom att bli USA:s 44:e president. Det multietniska Hawaii skiljer sig demografiskt från det övriga USA. Ingen annanstans är andelen vita så låg och ingen annanstans finns det en lika hög andel amerikaner av asiatiskt ursprung. Många av de nyaste invandrarna kommer från Filippinerna och därför är det centralfilippinska språket tagalog idag det vanligaste modersmålet i delstaten efter engelskan.

 

Det är kanske en ödets ironi att en så central del av demokratins försvar som vad som hände efter Pearl Harbor 1941 hade fått sitt ursprung i en koloni som USA hade erövrat av kapitalistiska orsaker. Den sista hawaiianska drottningen Liliʻuokalani störtades 1893 i en statskupp där i öriket bosatta amerikanska medborgare spelade en central roll och med stöd av USA. Detta skedde under de sista månaderna av Benjamin Harrisons tid i Vita huset.

 

 

Det självständiga Hawaiis sista monark, drottning Liliʻuokalani (1838-1917). Hon störtades i en USA-stödd statskupp 1893. (Foto: Wikimedia Commons)

 

Demokraten Grover Cleveland som återvände till Vita huset i mars 1893 var vän med den avsatta drottningen och förhöll sig negativt till tanken om att annektera Hawaii men 1897 efterträddes han av republikanen William McKinley som hade imperialistiska ambitioner. Annekteringen verkställdes redan 1898 och det finns ingenting demokratiskt eller frihetsfrämjande i sättet USA tog över Hawaii. Det var ren och skär kolonialism som dikterades av plantageägarnas vinstintresse. Annekteringen innebar att varorna som exporterades från Hawaii till fastlandet inte drabbades av de höga amerikanska tullavgifterna. Det fanns också en rädsla bland den amerikanska befolkningen att om inte USA annekterar Hawaii, kommer Japan att göra det.

 

Hawaii har alltså en helt annorlunda historia än de flesta andra av USA:s delstater, om man tänker på kungarikets 1800-talshistoria. Omkring 10 procent av Hawaiis befolkning på närapå 1,5 miljoner invånare räknar sig till ursprungsbefolkningen och ungefär två tredjedelar av ursprungsbefolkningen är bosatt i delstaten. De övriga hawaiianerna bor för det mesta i andra delar av USA, många i Kalifornien.

 

USA minns Pearl Harbor som början på det ärorika deltagandet i ett krig där expansionistiska makter slogs tillbaka. Frihet och demokrati fick större svängrum globalt. Hawaiis invånare kom så småningom att ha samma demokratiska rättigheter som alla andra amerikaner när öriket upptogs i unionen som en delstat. Hawaiis ursprungsbefolkning är i minoritet men det har hänt också alla andra ursprungsbefolkningar runtom i USA. Att majoriteten inte består av vita amerikaner innebär att den politiska situationen och diskursen kring ras är annorlunda än på fastlandet.

 

Attacken mot Pearl Harbor lyftes fram på ett annat sätt när George W. Bush var president och det hade gått 60 år sedan 1941 och USA hade drabbats av 9/11-attackerna. Minnet från andra världskriget användes som ett retoriskt verktyg för att rättfärdiga USA:s krig i Afghanistan och Irak. Men utfallet av Bushs krig kom att bli annorlunda än hur andra världskriget slutade. USA kom segrande ut ur andra världskriget men frågan är om vinnaren är i stånd att dra sådana lärdomar av segern som är till nytta i framtida konflikter. Att segraren får skriva historien kan nämligen innebära att man inte ser sanningen i vitögat.

 

Hur som helst var attacken en omedelbar tragedi med tanke på alla som miste livet. Sammanlagt dödades 2 403 amerikaner i attacken. Det är framför allt deras minne som hedras nu när det har gått 80 år sedan Japan anföll Pearl Harbor.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE