I dessa placeras Sverige nästan alltid bland de tio främsta i världen. I sex av dem ligger Sverige etta. Dessa mätningar handlar om allt från jämställdhet, pressfrihet, social rättvisa, företagsklimat samt konkurrenskraft och hållbarhet. Fina siffror och en följd av det samlade politiska resultatet under många årtionden. Så något fuskbygge är Sverige inte utan på det hela taget ett fortsatt gott samhälle att leva i.

Det faktum att hela 87,2 procent av de röstberättigade gick till val senast 2018, och sannolikt så gjort även nu 11 september 2022 (när vi vet säkert) är ett mått på att demokratin ännu mår bra. Som jämförelse kan nämnas att valdeltagandet i Danmark är 84,6 procent, i Norge 77 procent och i Finland 68,7 procent i motsvarande riksdagsval. EU-snittet i valdeltagande är 67 procent.

Så mycket sorgligare då att årets valrörelse varit så mörk och styrd av rädsla och kris. Och så lite av framtidstro och hopp. Visst, också Sverige står – som andra inför en lågkonjunktur – och allt som följer med det måste hanteras. Skötseln då av ekonomin kommer att vara avgörande för att inte matpriser, elpriser och arbetslösheten ska stiga för mycket. Och just det, tilliten om vem som bäst sköter styret av Sverige de kommande fyra åren kan då visa sig vara det som till slut fällde avgörandet när vi har facit måndagen 12 september.

Och där är förtroendet för socialdemokraternas Magdalena Andersson som statsminister klart högre än för oppositionsledaren Ulf Kristersson, M. Och just det kan – trots att väljare tenderar att vilja byta ut den som haft makten i åtta år – visa sig ha varit det som avgjorde också denna gång till socialdemokraternas och vänstersidans fördel. Kanske då med så lite som ett till tre mandats övervikt.

Mycket också beroende att socialdemokraterna och Magdalena Andersson lyckades spela oavgjort i högersidans starkaste valfrågor – brott och straff och de stigande (europeiska) elpriserna (i spåren av Putins krig mot Ukraina och utpressningskrig mot Europa om gasen).

Men natten mot måndag 12 september – eller möjligen om ytterst jämnt först på onsdag – vet vi säkert hur det gick i det svenska riksdags- och kommunvalen. Men fortsatt mycket högt valdeltagande – i nivå med 2018 – kan vi nog räkna med också blev fallet också nu. Liksom att troligen Sverigedemokraterna går om Moderaterna och nu blev Sveriges näst största parti med runt 20 procent i väljarstöd. Fortsatt störst med runt 30 procent lär dock bli utfallet för Socialdemokraterna – och det vore i så fall en liten framgång. Men på måndag 12 september vet vi.

UPPDATERING 12 september: Tyvärr. Ett mandat åt fel håll så makten kantrar över till högersidan i Sverige. Men säkert vet vi först på onsdag.

Valsiffror på distriktsnivå runt om i landet. Grundanalysen:vänstervind i större städer och bland högutbildade. Högervind i mindre orter och landsbygd. Men gått bra också för S i Kiruna, Boden, Piteå, Smedjebacken etc, plus maktskifte i Stockholms kommun.

Allt tyder – och det måste utredas av forskare – att Sverige har brutit en trend och nu fått ett sjunkande valdeltagande som blir runt 83 proc. Oklart ännu varför det blev så, trots att alla prognoser pekade på ett högst ovisst riksdagsval. Så det borde ha stimulerat ett högt valdeltagande. Men än vet vi inte om varför det inte blev så.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli.